- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 79. 1949 /
292

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 16. 16 april 1949 - Hydrocyklonens användning vid blodstensanrikning, av Per H:son Fahlström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

292

TEKJiTSK TIDSKRIFT

Fig. 2. Principskiss till
hydrocyklon i Stripa
anrikningsverk.

in tangentiellt genom ett munstycke i cylinderns
övre del, tätt under locket. Härvid erhåller
vätskan i hydrocyklonen en virvelrörelse runt
längdaxeln, kännetecknad av mot centrum
fallande tryck och stigande hastighet. Den största
centrifugalkraften, som kan uppgå till flera
tusen gånger tyngdkraften, erhålles därför i
centrum av hydrocyklonen, där hastigheten är störst
och rotationsradien minst. Partiklar tyngre än
vätskan drivas av centrifugalkraften mot
cyklon-väggen, samtidigt som de utsättas för vätskans
centripetala strömningsmotstånd. Resultatet
härav blir, att varje partikel vid jämvikt roterar på
ett avstånd från centrum som är proportionellt
mot partikeldiametern under förutsättning att
strömningen är ideal. De partiklar som nå
cyklonväggen, pressas ned i spetsen av könen, i
vilken en gradvis upptjockning av suspensionen
sker; denna matas sedan kontinuerligt ut genom
utloppsöppningen nedtill, medan uttunnad
suspension lämnar cyklonen genom överloppsröret.

En egenskap, som har väckt stor
uppmärksamhet härvidlag, är att hydrocyklonen arbetar
lika bra om den vändes upp och ned, alltså med
könen uppåt. Detta innebär, att en del av
vätskans rotationshastighet ombildas i en axiell
strömning i riktning mot konspetsen. Fenomenet
förorsakas av den konformiga spetsen, som
skapar en ojämn tryckfördelning vid cyklonväggen.

På grund av det låga trycket i centrum av
hydrocyklonen, bildas där en kärna av luft och
vattenånga, som sträcker sig från överloppsröret
ned i cyklonen. Ju starkare rotationen och ju
lägre mottrycket äro, desto djupare ner sträcker
sig kärnan i cyklonen. I vissa fall slår den över
mot spetsen av könen, varvid luft suges in
genom utloppsöppningen nedtill, vars centrum blir
luftfyllt, medan upptjockad suspension
strömmar ut efter utloppsöppningens periferi. När

hydrocyklonen arbetar på detta sätt kan den
sägas vara öppen, medan den är sluten om
luftkärnan är så svagt utbildad att luft ej suges in
genom utloppsöppningen.

Hydrocyklonen är försedd med en anordning
för förhindrande av baksug genom
överloppsröret. Denna brukar vara utförd så, att
överloppsröret får mynna ut i en kammare ovanpå
locket, i vilken vätskeströmmen bromsas, innan
den lämnar kammaren genom ett axiellt eller
radiellt rör. Härigenom erhålles ett visst
mottryck i hydrocyklonen. Samma ändamål tjänar
även en strypt ventil, anbragt på överloppsröret,
fig. 2. Det sistnämnda utföringssättet ha vi
använt i Stripa, vilket visat sig vara bra, då det
med ventilen är lätt att reglera mottrycket i
önskad omfattning. Om överloppsröret mynnar
ut under hydrocyklonen och mottrycket hålles
lågt, måste det nedåtgående röret upptill förses
med ett sugrör, emedan det U-formade
överloppsröret annars verkar som en hävert.

Av fig. 2 framgår hur hydrocyklonen är utförd.
Materialet är 3 mm plåt. Locket är av 5 mm plåt
och fasthålles med bultar vid en fläns på den
cylindriska delen. Spetsen av könen, som
utsättes för den största nötningen, är utbytbar.
Numera utföres könen vulkaniserad, varför
slitningen blir mycket obetydlig. Utloppsöppningens
storlek, vilken bestämmer pulptätheten i den
upptjockade suspensionen, kan varieras med
utbytbara ringar, vilka fasthållas i en muff, som
fastskruvas vid spetsen av könen. Den
upptjockade suspensionen får strömma ut i en
behållare, som hänger under utloppsöppningen.
Därifrån ledes den i rör med lagom lutning till
skakbord. Flytschemat för hydrocyklonen framgår av
fig. 3. överloppsvatten från den sista av en serie
spetsar, vilka förse skakborden med gods, får
rinna till en pumpho, varifrån det pumpas med
en centrifugalpump genom hydrocyklonen. Det
upptjockade godset ledes till skakbord medan
överloppsgodset får gå till avfallsrännan. Fig. 4
visar ett par hydrocykloner i Stripa
anrikningsverk.

Egenskaper och användning

Ingåendet till hydrocyklonen utgör ca 1 500
1/min och håller 25—60 g gods per liter. Godset

Fig. 3. Flytschema för hydrocyklonanläggning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:34:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1949/0304.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free