Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 16. 16 april 1949 - Hydrocyklonens användning vid blodstensanrikning, av Per H:son Fahlström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 april 1949
293
Fig. 4.
Hy-drocykloner
i Stripa
anrikningsverk.
är till nära 100 % mindre än 0,075 mm och
består huvudsakligen av renkrossad kvarts,
blodsten, epidot och glimmer. Järnhalten är ca 25 %.
Den totala godsmängden utgör ca 2,5—5,5 t/h
och vi eftersträva naturligtvis att få ut så mycket
som möjligt av järninnehållet, innan godset
släppes i avfallet. För att kunna behandla så
pass fint gods på skakbord och samtidigt erhålla
någorlunda kapacitet, fordras att ingåendet är
tjockt, så att tvärströmningen vid
inmatningsänden av skakbordet kan hållas nere. Detta har
lyckats mycket bra med hjälp av hydrocyklonen.
En viss anrikning av godset erhålles även i
denna. Järnhalten i ingåendet är som nämnts ca
25 %, medan det upptjockade godset håller ca
28 och överloppsgodset ca 20 %.
Hydrocyklonens värdefulla egenskaper som
för-tjockare äro: stor kapacitet, förmåga att ge
tjocka pulper med konstant sammansättning,
lågt slitage och enkel skötsel. I många fall kan
även avslamningsförmågan räknas som ett pius.
De faktorer, som påverka dimensioneringen av
en hydrocyklonanläggning äro önskad
kapacitet, godskoncentration i ingåendet, godsets
specifika vikt, önskad avskilj ningsgräns samt
pulp-täthet i upptjockat gods. Samtliga dessa
faktorer påverka i högre eller lägre grad det för
cy-klonens drift erforderliga trycket och därmed
även kraftåtgången för anläggningen. Helt
generellt gäller det att avpassa hydrocyklonen så, att
den vid behandling av ett visst gods ger önskad
avskilj ningsgräns och godskoncentration i
upp-tjockad pulp med minsta möjliga tryckhöjd eller
kraftbehov. Med avskiljningsgränsen avses den
snävt avgränsade kornklass, som fördelar sig
lika i såväl upptjockat som överloppsgods. För
vårt speciella fall i Stripa har frågeställningen
varit denna: är det möjligt att dimensionera en
hydrocyklon som kan behandla 1 500 1/min och
ge en tillfredsställande avskilj ningsgräns och
lämplig pulptäthet på det upptjockade godset för
efterföljande skakbordsanrikning, om vi har till
förfogande en pump på 1 500 1/min med ca 30 m
tryckhöjd? Denna fråga ha vi kunnat besvara
med ja, sedan ett flertal olika typer utprovats,
med varierande diametrar, konvinklar och
dimensioner på munstyckena.
Godsutbytet avtar och avskilj ningsgränsen i
hydrocyklonen stiger under i övrigt konstanta
förhållanden med ökad pulptäthet i upptjockad
suspension. Dessa egenskaper hos
hydrocyklonen demonstreras i fig. 5, i vilken några
resultat från två cykloner med 300 resp. 400 mm
diameter återges. I båda fallen var totaltrycket i
inloppet ca 27 m vp. (övertryck). Den
förstnämnda cyklonen arbetade sluten medan den
sistnämnda var öppen. Godskoncentrationen i
ingåendet var i första fallet 54,6 g/1 mot 58,0 g/1
i andra fallet. Av kurvorna framgår att
godskoncentrationen eller pulptätheten i upptjockat gods
hastigt tilltar med minskad diameter på
utloppsöppningen, men att godsutbytet samtidigt
försämras. Ökningen i pulptäthet i det upptjockade
är tydligen ej tillräcklig för att kompensera den
Fig. 5. Inverkan av utloppsdiameterns storlek på
hydrocyklonens verkningssätt; II cyklondiameter 300 mm, sluten
typ, inlopp 50 X 20 mm, överlopp 105 mm 0 ; III
cyklondiameter MO mm, öppen typ, inlopp 99 X 15 mm,
överlopp 80 mm <£>.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
