Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 16. 16 april 1949 - Hydrocyklonens användning vid blodstensanrikning, av Per H:son Fahlström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296
TEKJiTSK TIDSKRIFT
är tangential- resp. radialhastigheter! vid radien
r, vilket innebär att inverkan av inre friktionen
försummas, blir avskiljningsgränsen
, 3 • Cw bi2 y„
^ 16 ~ * ~–
Tö
(2)
• n ■ fui Ti2 yf — yt
där £>, är bredden på inloppsmunstycket, yf och
yv specifika vikten på partikel resp. vätska, cw
motståndskoefficienten i Newton’s lag och fw en
kornformfaktor < 1 för korrigering av
fallhastigheten för icke sfäriska partiklar. Av ekv. (2)
framgår, att avskilj ningsgränsen avtar med
minskad bredd på inloppsmunstycket och med
minskad radie på överloppsröret. Kapaciteten avtar
med minskad rä, ekv. (1), varför man i första
hand bör eftersträva ett högt och smalt inlopp.
Lösningen av ekv. (2) sker enklast med
nomogram, t.ex. av det utseende som visas i fig. 8. Vid
beräkning av da utgår man från hastigheten
"> — Q/2 ■ n • hi- Tö- fw (cm/s)
på i/-axeln, varifrån en horisontell linje dras tills
den skär parametern
Yf
Y*
2 -’I’
(?)
•fö)’
jv ’ g Ti
där « är vätskans absoluta viskositet. Från
denna skärningspunkt dras en vertikal linje, som på
æ-axeln ger värdet på da ■ y,/?], varur da erhålles.
Som synes av tabell 2, erhålles en ganska god
överensstämmelse mellan enligt analys bestämda
och beräknade värden på avskilj ningsgränsen. I
regel ligga dock de förstnämnda litet högre än
de beräknade, och mera ju tjockare den
upp-tjockade pulpen är. Detta är en följd av att
man vid beräkningarna bortser från inverkan av
suspensionens viskositet, vilken vid högre
pulp-täthet i det upptjockade gör sig tydligt märkbar.
En mycket effektiv sortering av godset
erhålles vid upptjockningen. Detta framgår tydligt av
Fig. 8. Sfäriska partiklars sluthastighet vid fal/ i ett
medium (delvis efter Fontein—Driessen).
Fig. 9. Grafisk bestämning av avskiljningsgränsen; m=
t=f(d) och ö = f(d) fördelningskurvor för upptjockat
resp. överloppsgods; vu och vö godsutbyte i upptjockat resp.
överloppsgods i % av ingående gods; vu + vö\= 100.
siktkurvorna för upptjockat- och överloppsgods,
fig. 9, hämtat från ett försök med en
hydro-cyklon med 400 mm diameter.
Avskiljningsgränsen bestämmes härvid till 0,027 mm, vilket sker
under antagandet, att godset är homogent till
sin specifika vikt. Om man går tillväga på detta
sätt, visar det sig att så gott som alla underkorn
i det upptjockade utgöras av malmkorn, vars
avskilj ningsgräns vid ifrågavarande exempel ligger
vid 0,017 mm. Överkornen i överloppsgodset
utgöras däremot av lätta gråbergskorn med stort
motståndstal.
Det upptjockade godset blir alldeles fritt från
vidhäftande slampartiklar, emedan dessa nötas
bort och spolas av vid den snabba rotationen i
hydrocyklonen. Detta gör, att godset skulle vara
mycket lämpligt för efterföljande flotation. I de
hydrocvkloner, som utförts i Stripa, ha
avskilj-ningsgränser för blodsten vid nedåt 0,010 mm
förekommit. Med hjälp av ekv. (1) och (2) är
det lätt att dimensionera en hydrocyklon för en
avskilj ningsgräns vid 0,005 mm för mineral med
specifika vikten ca 5 utan allt för stor
kraftåtgång. Detta gör, att man i många fall i
hydrocyklonen skulle kunna erhålla en effektiv men
enkel avslamnings- och upptjockningsapparat
även för flotationsanrikning.
Litteratur
1. Driessen, M G: Cleaning of Coal by Heavy Liquids, with
Special Reference to the Staats-mijnen Loess-process. J. Inst. Fuel 12
(1939) nr 67; The Use of Centrifugal Force for Cleaning Fine Coal
in Heavy Liquids and Suspensions. J. Inst. Fuel 19 (1945) nr 105;
The Use of Hydraulic Cyclones as Thickeners and Washers in
Modern Coal Preparation. Amer. Inst. min. Eng. techn. Publ. 2135.
Coal Technol. aug. 1947; Recent Developments in Coal Washing.
Min. Mag. 77 (1947) nr 5.
2. Yamcey, H F & Geer, M R: The Cyclone as a Thickener of
Coal Slurry. Amer. Inst. min. Eng. techn. Publ. 2351. Coal Technol
febr. 1948.
3. Dutch State Mines Cyclone Separator. American Cyanamid Co.,
Ore Dressing Notes 16.
4. Doughty, F T C: The Cyclone. Its Use for Mineral
Concentra-tion. Mine & Quarry Eng. 14 (1948) nr 11.
5. Mörtsell, S & Villnek, P V: Finsiktningsundersökningar I.
Jernkont. Ann. 127 (1943) s. 98—128.
6. Feifel, e: Zyklonenentstaubung. Die ideale Wirbelsenkung und
ihre Naherung. Forschg Geb. Ing.-Wes. 10 (1939) s. 213.
7. de Vaney, F D & Shelton, S M: Properties of Suspension
Media for Float- and Sink Concentration. Rep. 3469-r US Bur.
Mines maj 1940.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
