Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 23 april 1949 - Behovet av lämpligare stålmaterial för fartygsbyggen, av Per Stenberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
302
TEKJiTSK TIDSKRIFT
Fig. 1. Antal haverier per
månad på fartyg under
Maritime Commission.
materialets energiabsorberande förmåga
(slagseghet) snabbt avtar och övergång sker från segt
brott till sprödbrott.
Fig. 1 ger en uppfattning om storleken av det
av kommissionen behandlade
undersökningsmaterialet. Som synes ingår här de under Maritime
Commission byggda fartygen, vars antal år 1945
uppgick till icke mindre än 4 400 fartyg, dvs. ett
tonnage överstigande tio gånger svenska
handelsflottans! Kurvorna ånge antalet per månad
inträffade haverier och periodiciteten är
påfallande. Haverifallen öka markant under
vintermånaderna. Självfallet utsättes fartygen då för
de sämsta väderleksförhållandena med stora
påkänningar som följd, men man kan icke frigöra
sig från den uppfattningen, att den lägre
temperaturen spelar en avgörande roll. Haverifallen
äro uppdelade i tre klasser:
klass 1: haveri av sådan art, att fartyget går
förlorat eller råkar i synnerligen allvarlig
belägenhet;
klass 2: haveri i bärande förband såsom
styrke-däck, innerbotten, sido- eller
bottenbordläggning, men av sådant omfång att risk för
totalförlust ej anses föreligga;
klass 3; alla övriga haverier.
Förutom den periodicitet, som ovan nämnts,
framgår klart den fallande tendensen i antalet
per månad inträffade haverier. Det är
välgörande att konstatera detta, särskilt då man tar i
betraktande det ständigt stigande antalet
fartyg, som ingår i denna statistik. Se vi t.ex. på
haverier av klass 2, utgöra dessa under år 1945
maximalt ca 0,5 % av då i drift varande fartyg.
Anledningen härtill är givetvis den, att
amerikanarna lärt av sina misstag och modifierat
konstruktionerna successivt, vartill kommer
att varvsarbetarnas yrkeskunnande förbättrades
efterhand.
Den kommission av fackmän, som samman-
ställt resultaten av denna mängd prov och
undersökningar kommer, som redan sagts, till det
resultatet, att ett prov på materialets
sprickkänslighet är nödvändigt, och vi måste fästa
stor vikt vid detta. I sina slutsatser säger
undersökningskommissionen ytterligare bl.a.
följande, som även det bör uppmärksammas: Det
helsvetsade fartyget hävdar väl sitt
existensberättigande. Statistiken visar, att procenten av
sådana fartyg, utsatta för allvarliga haverier, är
låg. Vid korrekt konstruktion, kvalificerad
arbetarstam vid varven och — där ha vi det igen
— med stålmaterial av "löw notch sensitivity"
även vid de lägre för fartygen ifråga
förekommande temperaturerna erhållas skrov, som
uppfylla alla rimliga anspråk. Orsakerna till
haverierna ha nämligen kunnat spåras till
diskontinuiteter i konstruktionen eller av material, som
varit sprickkänsligt vid de temperaturer
fartygen utsatts för. Ha båda dessa orsaker varit
för handen ha svåra haverier inträffat. Vidare
framhålles nödvändigheten av att
konstruktörerna äga kännedom om hur stålmaterialet beter
sig under belastningar av skilda slag.
Okunnighet härvidlag ha i regel lett till
överdimensioneringar för att ge "säkerhetsmarginal" men
resultaten ha just härigenom blivit det motsatta,
enär fleraxliga spänningstillstånd inträtt, som
ökat risken för sprödbrott.
Skeppsbyggarna önska naturligtvis framställa
bästa möjliga produkt med användande av de
metoder, som äro praxis vid bearbetning,
montage och svetsning. Ett uppfyllande av detta
önskemål är förvisso icke enbart ett
material-problem, utan hänsyn måste tas till
konstruktionernas lämpliga utformande, så att
spänningskoncentrationer undvikas. En plastificering
av konstruktionerna bör ske. Men härtill
kommer önskemålet om ett fullgott material, dvs. ett
sådant material, där sprickkänsligheten ligger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
