Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 18. 30 april 1949 - Arbetsledarutbildning inom företagen, av Sven Grabe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 april 1949
325
Arbetsledarutbildning inom företagen
Sekreterare Sven Grabe, Stockholm
I den diskussion om arbetsledarutbildning, som
såväl inom som utom företagen förts med
betydande intensitet under de senaste åren, har
under den senaste tiden dykt upp nya och delvis
mystiska ord och tankegångar. Där har talats om
TWI-system, fyrstegsmetod, frimureri och
hemlighetsmakeri och man har kanske rent av hört
en del begynnande resultat av det arbete, som
gått under beteckningen TWI. Den sistnämnda
beteckningen har på sina håll fått betydelse av
amerikanskt snabbskolningssystem för
arbetsledare, och braskande meddelanden från USA
om de nya metodernas allmängiltighet samt
förmåga att klara av snart sagt alla problem, har
lockat fram den sedvanliga skepsisen mot
amerikanska reklamtrummor.
I den blandning av under- och överskattningar,
som under det första året mött TWI i dess
svenska form —- ofta mycket lösligt grundade
omdömen — är det svårt för den praktiske
industrimannen att få fram en uppfattning om vad som
verkligen är sant, och om TIF ("Träning Inom
Företagen" har mer och mer börjat användas
som svensk synonym) har något av påtagligt
värde att ge honom och hans företag. Det må
redan här sägas att omdömena om TIF inom de
ca 70 företag, som prövat metoder och program,
genomgående är klart positiva — möjligen med
ett enda undantag. Den refererade diskussionen
får därför knappast anses vara uttryck för annat
än normala svårigheter i portgången för en ny
tankegång. Att här föreligger rena nyheter för
det praktiska livet, både som idé och metod,
torde nämligen få anses ofrånkomligt även om
dessa idéer och metoder i princip länge varit
kända men relativt outnyttjade.
Det första TIF-programmet, kallat "Program i
arbetsinstruktion", överfördes i början av 1948
till svenska förhållanden, varför det nu är
möjligt att bygga på ganska omfattande svenska
erfarenheter. Ungefär 3 000 arbetsledare har
deltagit i "grupper", och ett hundratal "tränare"
inom företagen har utbildats i de tränarkurser,
som hållits centralt vid arbetsledareinstitutet.
Branschfördelningen är vidsträckt: mekaniska
verkstäder, skeppsvarv, gummifabriker,
försäkringsbolag, distributionsföretag, textilindustri,
konfektionsfabriker, statliga kommunikations-
331.868
verk och många andra har varit representerade
i grupper och tränarkurser.
Program och målsättning
På sätt och vis bjuder TIF på en ny kursform.
Emedan man helt och hållet uppehåller sig på
områden, där deltagarna har en hel del
erfarenheter och kunskaper, kan man nämligen komma
ifrån det passiva undervisandets metodik och i
stället låta dessa tidigare ofta i praktisk
verksamhet förvärvade kunskaper ligga till grund
för diskussionen i "grupperna". På samma grund
kan ordet "kurs" förkastas. TIF stryker starkt
under, att det är fråga om sammanträden mellan
självständigt beslutande personer om hur deras
egen arbetsmetodik skall kunna förbättras och
hur bättre arbetsresultat skall kunna nås i deras
handlande genom andra människor.
Kurskaraktären finns kvar endast så till vida, att ett visst
standardiserat erfarenhetsmaterial förs fram av
gruppledaren.
Det finns även andra skäl till att
konferens-tekniken har kommit till användning. Flertalet
deltagare kommer till sammanträdena med en
redan inkörd och fast rotad rutin på de
områden, som skall behandlas. Först när denna rutin
erkännes som ett positivt värde, kan man tänka
sig att komma fram till en förändring och
förbättring av den. Det måste också finnas moment
av entusiasmering och samarbete mellan
likställda, för att begynnelsesvårigheterna skall
kunna övervinnas. Praktikern ser ofta med djup
skepsis på teorin såsom stelbent och opraktisk.
Denna uppfattning måste brytas, men detta kan
endast ske genom att teorin kläs i en språkdräkt,
som förstås, och genom att den anpassas till den
verklighet där den skall sättas in och göra nytta.
En utbildningsform, som vill ge praktisk nytta,
kan sålunda inte vara standardiserad och
ensidig. Den måste spela med ett ständigt utbyte
mot den praktiska verkligheten och en lika
ständig syntetisering och anpassning av de faktiska
förutsättningarna. Målsättningen blir en hjälp
från den centrala institutionens sida till
självhjälp inom företaget.
TIF gör ingrepp inom en bestämd sektor av
företagets arbetsmetodik, nämligen det enskilda
arbetsbefälets omhändertagande och behandling;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
