Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 18. 30 april 1949 - Rullbanor och hjulbanor, av Erik Nothin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 april 1949
339
Rullbanor och hjulbanor
Civilingenjör Erik Nothin, Stockholm
621.867.6
Genom lämplig mekanisering av industrins interna
transporter vinnes icke blott en stor besparing i tid och
mänsklig arbetskraft, i franiställningskostnad och utrymmesbehov
utan även ökad trivsel och minskad olycksfallsfrekvens i
arbetet. Då en avsevärd del icke minst av det tyngre
transportarbetet mekaniseras, blir arbetarens trötthetskänsla
och — vid omdömesgill användning av resp.
transportredskap —- samtidigt risken för olycksfall i arbetet minskad.
Det tidigare motståndet från arbetarhåll mot denna
mekanisering* torde numera ganska allmänt ersatts av insikt
om de därigenom vunna fördelarna i form av ökad
produktion och samtidigt möjliggjord högre levnadsstandard.
Bland de för industrins interna transporter använda
mekaniska hjälpmedlen inta rullbanorna — och på senaste
tid även de särskilt i USA så omtyckta hjulbanorna — en
mycket framträdande plats. En rullbana består som
bekant av ett antal bärrullar, som fritt rotera kring fasta
axlar, vilka vid sina ändar äro fästa vid sidramar av
profiljärn eller plattjärn. Av praktiska skäl uppdelas längre
rullbanor i sektioner — raka eller i kurvform — vilka
med särskilda hopkopplingsanordningar sammanbyggas till
banor av behövlig längd och form. Rullbanan är ett
synnerligen enkelt, oömt och effektivt transportmedel, som
dessutom är billigt i anskaffning, underhåll och drift. Den
användes allmänt vid brädgårdar och sågverk,
massafabriker, gjuterier och järnbruk för transport av bräder,
massaved, gjutgods, valsade produkter m.m. Rullarnas
robusta konstruktion med utförande i järn och stål i
förening med det faktum att transportgodset blott momentant
berör rullarnas yta under transporten, gör rullbanorna
synnerligen lämpliga för transport av tungt resp. starkt
upphettat eller glödande gods. Rullbanornas lämplighet för
tunga transporter förhindrar ej att de — liksom
hjulbanorna — även användas för lättare transporter av olika
slag, t.ex. vid bryggerier, i monteringshallar, lagerlokaler
etc. Rullbanor anordnas ofta i sådan lutning att
transporten sker uteslutande genom tyngdkraftens inverkan
och således utan användning av motor. 1 speciella fall
användas motordrivna rullar, varvid transport kan utföras
* I engelska tidningar förekom t.ex. hösten 1948 en notis, att strejk
utbrutit vid Butlers lastplats på grund av införandet av
gaffeltruckar dar.
Fig. 1.
Bär-rulle med
kullager för
rullbana;
svensk
tillverkning.
Fig. 2. Sektion av
rullbana med dubbla
rull-rader.
i stigning upp till 15°. Vid kortare transporter, t.ex.
mellan huvudtransportbana och arbetsmaskiner, vågar o.d.,
använder man ofta handkraft, varvid transportgodset dras
eller skjutes fram på rullarna.
Rullar
Bärrullarna, som vanligen tillverkas av kalldragna rör.
böra vara väl utbalanserade och ha slät yta. För icke
drivna rullar brukar diametern vara lägst 30 och högst
100 mm, men för drivna rullar ökas diametern stundom
ända till 250 mm. I USA och England äro de vanligaste
diametermåtten för icke drivna rullar l1//’, 21//’ resp. 3".
Vanligen utrustas rullarna med kullager. Undantag från
denna regel göres ofta för rullbanor, som äro utsatta för
hårdhänt behandling, där rullarna lämpligen erhålla
glidlager. Lagren böra alltid vara så anordnade, att rullarna
bekvämt kunna uttas och insättas. De böra givetvis vara
väl skyddade mot damm och föroreningar. Rullarnas
inbördes avstånd bör ej vara större än att minst tre rullar
uppbära transportföremålet. Ju mindre rullavstånd desto
mjukare och lugnare brukar gången bli. För "rakspår" är
det av stor vikt, att rullarna äro noggrant parallella. I
kurvor användas helst koniska, radiellt placerade rullar.
Stundom användas även här cylindriska rullar. För att i
detta fall motverka transportgodsets benägenhet att följa
tangentens riktning kunna rullarnas ytterändar anbringas
ett stycke framför det rent radiella läget, dvs. de
cylindriska rullarnas centrumlinjer vridas en liten vinkel
framför radien genom rullens inre ände. Ett exempel på rulle
med kullager av svensk tillverkning visas i fig. 1.
Stativ (sidramar) för rullbanor
Vanligen användes blott en sidram vid vardera långsidan
av rullbanan, jämför fig. 1. Då styrning av
transportgodset önskas, låter man sidramarna skjuta upp ett
Fig. 3.
Horisontell tvåvägsväxel
för rullbana.
Fig. i. "Revolverväxel"
mellan tvä korsande
rullbanor.
Fig. 5. Föreningsställe
för två
sammanlöpande rullbanor.
Fig. 6. Sammanbindning av rullbanor utan användning av
växlar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
