- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 79. 1949 /
349

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 7 maj 1949 - »Göteborgaren» — ett svenskt snabbmotortåg, av Håkan Öfverholm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

7 maj 1949

349

Fig. 10. Diagram för automatisk start med tidgivare vid
tågvikt 152 t. Konstant uppkopplingshastighet av 0,4 s/steg
t.o.m. 6:e steget samt därefter 6,5 slsteg.

Fig. 12. Principschema för manövermotor till
lindningskopplare; A manöverkontaktor styrd från förarbordet, F
kontaktor för fältökning och nedbromsning (så länge A är
sluten fortsätter motorn att rotera men med kryphastighet,
därefter nedbromsas den elektriskt över bromsmotståndet),
D riktkopplare styrd från förarbordet (ena riktningen ökar
spänningen, den andra minskar den).

För manöverkretsarna användes 90 V likström
erhållen från ett 60 cellers, 150 Ah Nife-batteri
under ständig laddning från en 6 kW enfas
asynkronomformare. Lindningskopplarna drivas
av likströmsseriemotorer med dubbla fält, ett för
vardera rörelseriktningen, varvid kopplingen är
så utförd att i god tid fältet för motsatt
rörelseriktning uppmagnetiseras åt samma håll som
det andra, när motorn skall stannas, fig. 12.
Fältökningen medför momentan nedbromsning,
varefter det är mycket lätt att med kombinerad
elektrisk och mekanisk bromsning få motorn att
stanna i pådragets körläge. Även en koppling
med shuntmotor har provats med mycket gott
resultat, särskilt vad beträffar
manöverhastighetens oberoende av belastningens variationer,
men anordningen fordrar ett permanent till
kopplat shuntfält.

Drifterfarenheter

Driftsäkerheten har varit utmärkt och under
de två första driftsmånaderna noterades endast
fem fall av för sen ankomst, samtliga beroende

Fig. 11. Förarbordsutrustning i litt. Xoa5 omfattande
kontroller, bromshandtag, manöverställare, signallampor,
manometrar, elektriska mätinstrument och tidtabellshållare.

på fel, som böra kunna definitivt undvikas för
framtiden. En olägenhet har emellertid varit de
i dagspressen mycket påtalade vertikala
skakningarna i andraklassavdelningens rökkupé
beroende på att någon sorts svängningscentrum
där bildats. För utrönande av svängningarnas
art ha töjningsmätningar företagits på en balk
i vagnsunderredet på den kritiska platsen, fig. 13;
därav framgår att detta svänger med två
frekvenser, nämligen 2,7 p/s, antagligen härrörande från
boggifjädringen och 10 p/s utgörande själva
störfrekvensen. Då vagnarna äro ovanligt långa,
åtminstone för svenska förhållanden och därtill
av viktshänsyn veka, ha deras
egensvängningstal blivit avsevärt lägre än det för äldre vagnar
gällande och dessutom finns i andraklassvagnen
ej den uppstyvande mittinstigningsdel, som
tydligen dämpar motsvarande tredjeklass ändvagn.
Utförda prov ha vidare visat, att svängningarna
ej förekomma då motorboggin ersättes med en
löpboggie; då det särskilt vid
kardandrivanord-ningar lätt kan uppstå resonanssvängningar vid
olämpligt utförande har även i detta fall
drivanordningen ingående undersökts. För
ändamålet har en motor med variabel hastighet och
drivande en excentriskt lagrad vikt fästs under
motorn och därvid konstaterats följande:

vagnsgolvet har resonans på den kritiska
punkten när störningsfrekvensen är 11,7 p/s (äldre
vagnar 25 p/s). Svängningen är märkbar redan
vid 9,3 p/s;

motorn svänger i vertikal led vid en
störfrekvens av 13 p/s. Svängningen är märkbar vid
10,6 p/s;

motorn svänger i horisontal led (tågets
längdriktning) vid en störningsfrekvens av 10 p/s.
Amplituden är vid uppmätning under gång ± 1,5
mm. Låsning kan anordnas i denna led,
exempelvis genom länkar;

någon osymmetri i rotationsriktningen har icke
konstaterats vid utförande med
gummidrivele-ment, men väl då dessa ersättas av stålfjädrar,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:34:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1949/0361.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free