Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 7 maj 1949 - Den moderna enfasbanmotorn, av Gustav Thielers
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
354
TEKJiTSK TIDSKRIFT
Fig. 5. Längdsektion av motor för snabbtåg Xoa5 jämte drivanordning.
om har den ständigt ökade utnyttjningen av
materialet skapat ett behov av rätt djupgående
beräkningsarbete, avsett att utan störande
användning av "erfarenhetskonstanter" men med hjälp
av de geometriska dimensionerna och
grundläggande fysikaliska storheter skaffa fram de för
bedömning av konstruktionen nödvändiga data.
Men när det gäller att bedöma t.ex. hur stor
felmarginal som kan tillåtas för kommuteringen av
en viss ström under vissa förhållanden, måste
erfarenheten träda hjälpande emellan. Men det
går bra eftersom det endast gäller att bedöma
denna detalj för sig.
Vid planeringen av en enfasbanmotor måste
man först och främst tänka på driftsäkerheten,
och med driftsäkerheten menas då att motorn
kan tillfredsställande kommutera de
förekommande belastningarna, att isoleringen håller
under alla driftförhållanden och att
uppvärmningen ej blir för stor. De viktigaste punkterna äro
här naturligtvis kommuteringen och isoleringen,
då en något för hög uppvärmning ju ej
omedelbart behöver leda till katastrof.
Kommuteringen försiggår hos enfasbanmotorn
med hjälp av det bekanta fasförskjutna
komniu-teringsfältet, som har en komponent i fas med
rotorströmmen för likströmskommuteringen och
en komponent vinkelrätt däremot för att åstad-
komma en rotationsspänning, som tar ut den av
huvudfältet alstrade transformatorspänningen.
Denna senare spänning kan alltså ej
kompenseras vid start. Fasförskjutningen hos
kommute-ringsfältet åstadkommes av ålder genom
parallellkoppling av ett motstånd till
kommuterings-lindningen.
Av kopplingsschemat (fig. 6) framgår det att
kommuteringslindningen är shuntad av en
impedans i stället för motstånd, vilket ju är fullt
möjligt och generaliserar fallet. Vektordiagrammet,
fig. 7, åskådliggör förhållandena bättre.
Kom-muteringsströmmen /. består av två
komponenter lx och /j,. Komponenten 1 xäv den som ligger i
fas med rotorströmmen och ger det för
likströmskommuteringen nödvändiga fältet. 1,, ger
den för kompensation av transformatorspän-
Fig. 6. Kopplingsdiagram för enfasseriemotor jämte
av-shuntningskrets för kommuteringslindningen; A-B
rotor-lindningsuttag, G—M kompensationslindningsuttag, M—H
kommuteringslindningsuttag; mellan M och H
avshunt-ningskrets, bestående av motstånd och reaktans.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
