- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 79. 1949 /
360

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 7 maj 1949 - Varaktigt torrbatteri, av sah - Automatisk fakturering av fjärrsamtal, av W S

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

360

TEKJiTSK TIDSKRIFT

Varaktigt torrbatteri. I ell nytt torrbatteri, speciellt
avsett för hörapparater, har drifttiden ökats till 80 h i stället
för 24 h hos äldre typer. Batteriet kan lämna 20—80 mA
och kapaciteten är 4,25 Ah. Klämspänningen vid en yttre
belastning av 20 ohm är omkring 1,06 V under 75 % av
batteriets livslängd.

Batteriet använder luftsyret som depolarisator, varigenom
elektrolytmängdeii kan ökas och därmed batteriets effekt
per vikts- och volymsenhet stegras. Batteriet består av
två syreabsorberande kolstavar, vilka utgör de positiva
elektroderna; de är fastcementerade vid ett perforerat
metallband och ingjutna i ett plasthölje. I detta hälles en gel,
innehållande den alkaliska elektrolyten, vilken omger den
negativa elektroden, som utgöres av en zinkremsa. Luftens
syre har tillträde till batteriet genom lufthål i höljet; dessa
förseglas med en vinylremsa tills batteriet skall användas
(Electronics dec. 1948). sah

Automatisk fakturering av fjärrsamtal. En
automatisering av fjärrtelefontrafiken har hittills som bekant
medfört en omläggning av samtalsdebiteringen. Då
telefonisterna försvinner från fjärrstationen, får abonnenten inte
mera de beställningssedlar, som ban varit van att få och
som säger honom vart ban ringt, hur länge ban talat och
vad varje samtal kostar. Han får i stället en räkning på
så och så många taxeenheter, avlästa på hans
samtalsräknare på aulomatstationen. Så länge endast fjärrtrafiken
på kortare distanser är automatiserad, medför detta
debi-teringssätt i regel inga större nackdelar, men ju längre
automatiseringen utsträckes, desto mer berättigade blir
abonnenternas anspråk på att få en verifikation på varje
enskilt samtal. Ett stort arbete nedlägges därför på alt
åstadkomma detaljdebitering även vid automatiserad
fjärr-trafik.

Bell-bolaget bar nu i en automatiserad nätgrupp i
Phila-delphiadistriktet gjort en första installation av ett system,
som för varje fjärranrop automatiskt noterar de uppgifter,
som telefonisten vanligen brukar anteckna på
beställningssedeln, och sedan levererar dem i en för
samtalsdebiteringen lämplig form. Systemet, som kallas AMA
("auto-matic message accounting"), arbetar på följande sätt: En
särskild anordning i centralen skiljer ut de anrop som

Fig. 1. Bells stansmaskin med stansad remsa; en halv
meter av remsan innehåller samma uppgifter som 40
handskrivna beställningssedlar.

Fig. 2. Sunland-Tujunga Telephone Co:s hälstansmaskin.

Datum 12 januari

Klockan 9.45 f.m.

Anropande station
EAst 4-5367

Stationsklass

Anropad station
WEst 7-2148

Taxa mellan anropande
och anropad station

Samtalslängd (minuter)

Fig. 3. Samtalsremsa, utskriven med Sunland-Tujungais
"toll ticketer".

skall registreras. För varje sådant anrop stansas det
anropande och anropade numret enligt en särskild kod ned
i form av små upphöjningar på en 8 cm bred
pappersremsa (fig. 1). Så snart den anropade svarar, instansas
även datum och den exakta tiden på en tiondels minut
när; vid samtalets slut noteras åter tiden på samma remsa.
Mellan de olika noteringarna för samma samtal kan
sålunda ligga flera tiotal noteringar, som gäller andra
samtal. Då den 75 m långa remsan fullstansats, går den till
ett avläsningsmaskineri, bestående av fem olika maskiner,
som först och främst plockar ut alla uppgifter som rör ett
och samma samtal, räknar ut samtalstiden, antalet perioder
eller taxeenheter osv. samt skriver ned dessa på små
sedlar, som går vidare till debiteringsavdelningen; samtliga
anrop från ett och samma nummer skrivs på samma sedel.
Avläsningsmaskinen söker över remsan med en hastighet
av 80 kodsiffror i sekunden.

Ännu ett steg längre än Bell har ett telefonföretag
(Sunland-Tujunga Telephone Co.) i Kalifornien gått, vars
system direkt kan trycka fakturorna. Anropen registreras
i en speciell apparat med "minne", och först sedan
samtalet slutat "dikterar" denna apparat uppgifterna I ill en
hålstansningsapparat (fig. 2), som stansar ut en hålkod i
en pappersremsa. Bemsan kan sedan antingen köras
igenom en "toll ticketer", som skriver ut detaljerade
samtalsremsor (fig. 3), eller matas in i en hålkortsmaskin, där
uppgifterna magasineras på hålkorten för att senare
användas för direkt utskrivning av räkningar eller för
statistiska ändamål (Mech. Engng febr. 1948; Business Wk
11 dec. 1948, 29 jan. 1949). WS

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:34:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1949/0372.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free