Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 7 maj 1949 - Det industriella läget 1948, av W S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
l’t maj 1949
361
Det industriella läget 1948. Vissa tendenser till ett
omslag i konjunkturläget var under 1948 märkbara i vårt
land. Fast den inflationsbetonade konjunkturen till sina
huvuddrag kvarstod, var vissa faktorer verksamma, som
bidrog till att så småningom lätta spänningen mellan
efterfrågan och tillgång på varor och tjänster.
Arbetsmarknaden karakteriserades liksom under 1947 av brist på
arbetskraft, särskilt yrkesutbildad sådan. Under året
märktes dock vissa tendenser till bättre balans. Någon
arbetslöshet förekom knappast utom i byggnadsfacket, som
påverkades av de kraftiga nedskärningarna av
byggnadstill-ståndsgivningen. Omsättningen av arbetskraft visade en
sjunkande tendens. Rörligheten var dock fortfarande så
stor, att den verkade störande på produktionen.
Tillströmningen av utländsk arbetskraft var större än under 1947.
Även om sålunda en lättnad i arbetskraftssituationen på
sina håll inträffade under året, hade dock en del
branscher, såsom järnindustrin, textilindustrin och
skeppsvarven, fortfarande stora svårigheter att få tillräckligt med
arbetskraft. Industriproduktionen ökade något och låg
enligt Industriförbundets produktionsindex i början av
året vid 130 och i slutet av året vid 137.
Järnmalmsexporten ökade kraftigt nämligen till 11,5 Mt
från 8,5 Mt år 1947. Detta innebär att denna export har
mer än fördubblats sedan 1946 och nästan kommit upp
till förkrigsnivån, vilken låg vid 12,9 Mt/år. Orderstocken
vid järnverken var vid årsskiftet fortfarande stor.
Totalexporten av järn och stål — inklusive tackjärn 20 000 t —
uppgick till 130 000 t mot 124 000 t år 1947, varav
tackjärn 16 000 t. Järnimporten uppgick totalt till 847 000 t,
varav tackjärn 100 000 t och skrot 94 000 t; importen 1947
var 880 000 t, varav tackjärn 141 000 t och skrot 65 000 t.
Den totala produktionen av tackjärn ökade från 698 000 t
år 1947 till 754 000 t år 1948. Produktionen av valsade och
smidda produkter ökade till 888 000 t från 838 000 t år
1947.
Inom verkstadsindustrin inträdde en viss förbättring i
arbetskraftstillgången totalt sett och sysselsättningen ökade
något. Samtidigt torde en viss återgång av arbetskraft till
de större företagen ha skett från småföretagen, som under
de närmast föregående åren visade ökning. Orderstocken
vid de mekaniska verkstäderna torde vid årsskiftet ha
varit i stort sett oförändrad i förhållande till närmast
föregående år. De typer av verktygsmaskiner som
tillverkas av de mera framträdande
verktygsmaskinfabrikerna har efter hand moderniserats orh lämpar sig numera
väl för liårdmetallverktyg. En del svenska
nykonstruktioner har även utförts, och proven liar visat att de kan
uppta konkurrensen med förstklassiga utländska maskiner.
Detta är glädjande ur teknisk synpunkt och borde även
kunna bli till fördel för den svenska verkstadsindustrin,
som på grund av valutaläget numera i stor utsträckning
är förhindrad att modernisera sin maskinpark. Efterfrågan
på lantbruksmaskiner var livlig; en del nya typer, såsom
bet- och potatisupptagningsmaskiner, förefaller att ge
goda löften för framtiden. De elektriska verkstäderna låg
vid årets slut inne med order för flera år framåt.
Leveranstiderna för större generatorer och transformatorer
beräknades till 3—5 år, i vissa fall ännu längre.
Kullagerindustrins orderstock uppges motsvara leveranser under
omkring ett år framåt. Exporten av verkstadsprodukter
steg avsevärt. För maskiner och elektrisk materiel
uppgick sålunda totala utförseln till 457 Mkr mot 349 Mkr år
1947. Vissa svårigheter för exporten har emellertid under
senaste tid börjat göra sig gällande, på grund av dels
importbegränsningarna i andra länder, dels de höga svenska
priserna.
De svenska varvens produktion uppgick till 245 000 brt
mot 223 000 under 1947. Den inneliggande orderstocken
är betydande och synes bereda sysselsättning till långt in
på år 1952 åtminstone för de större varven.
Varvsindustrin har under senare år i betydande grad utökat sin
kapacitet och stärkt sin ställning i konkurrensen på
världsmarknaden (Tekn. T. 1949 s. 203). Sverige ligger för
närvarande på andra plats efter England bland världens
exportörer av fartyg. Den svenska fartygsexporten utgjorde
under 1948 10 % av världsexporten och hade ett värde
av 228 Mkr. Föregående år var exportvärdet 119 Mkr.
De totala leveranserna av cement uppgick till 1 430 000 t
eller ca 7 % mindre än år 1947 och ca 22 % mer än år
1939. Importen av cement sjönk från 20 100 t år 1947 till
2 300 t år 1948. Samtidigt kunde på grund av den
genom investeringsbegränsningen minskade efterfrågan från
hemmamarknaden en cementexport ske för första gången
sedan före kriget. Den exporterade kvantiteten uppgick till
ca 64 000 t. I början av innevarande år beräknas en
nyanlagd cementfabrik i Stora Vika möjliggöra en
produktionsökning på 320 (HM) t/år.
På världsmarknaden fortsatte efterfrågan på trävaror att
vara stark även under 1948. Liksom föregående år kom
försäljningarna såväl som skeppningarna sent i gång,
varför en del av de exportlicensierade kvantiteterna blev
överliggande till 1949. På hemmamarknaden steg
rundvirkes-priserna betydligt, varigenom sågverkens
produktionskostnader avsevärt höjdes. Den totala tillverkningen av
kemisk och mekanisk pappersmassa beräknas ha uppgått
till 2,98 Mt vilket i jämförelse med 1947 innebär en
stegring med ca 10 %. Exporten av pappersmassa var 1,69 Mt,
varav 0,49 Mt till England och 0,3 Mt till Förenta
Staterna. Är 1947 exporterades 1,8 Mt varav 0,5 Mt till USA.
Till jämförelse kan nämnas, att massaexporten under åren
1937—1939 uppgick till ca 2,3 Mt/år. Pappersindustrins
produktion uppgick till 1,06 Mt vilket innebär en
produktionsökning jämfört med år 1947 om 0,03 Ml.
Totalexporten steg från 0,56 Mt under år 1947 till i det närmaste
0,6 Mt under år 1948.
Att den grafiska industrin trots ransoneringssvårigheter
har kunnat hålla produktionen i gång i så stor
utsträckning som skett, har berott på de reservlager som fanns
vid pappersransoneringens införande. Vissa tecken på en
avmattning av efterfrågan har märkts under senaste delen
av året. Importrestriktionerna har omöjliggjort införandet
av vissa i utlandet utexperimenterade nya metoder och
re-produktionsmateriel. Glädjande nog föreligger dock en
ljuspunkt genom att den inhemska tryckpresstillverkningen
utvecklats. Vissa av de svenska maskiner, som kunnat
prövas under de senaste åren, har visat sig uppfylla högt
ställda krav.
Garnproduktionen steg från 44 300 t till 48 000 t,
produktionen av vävnader från 36 500 t till 40 700 t samt
produktionen vid trikäfabrikerna från 8 200 t till 9 800 t.
Produktionen av damkonfektion och barnkonfektion
ökades betydligt. Bottenläderstillverkningen har kunnat hållas
i stort sett oförändrad. Däremot har ovanlädersindustrin,
som i huvudsak är beroende av inhemska råvaror, under
senare hälften av året måst reducera sina leveranser.
Genom anlitande av lagertillgångar samt en viss import av
ovanläder och rågummi har skotillverkningen kunnat något
ökas.
Trots de växande svårigheterna att importera maskiner
och apparater samt en väntad nedgång av råvaruimporten
har den kemiska industrin under 1948 delvis utvidgat och
moderniserat sina anläggningar och även upptagit flera
nva produktionsgrenar. Den totala
superfosfatproduktio-nen var nära 30 % större än under 1947.
Läkemedelsindustrin har under året gjort betydande framsteg.
Tillverkningen av penicillin har kommit i gång i en omfattning,
som inom kort torde medge viss export, och även andra
nyheter har framkommit, vilka har väckt betydande
uppmärksamhet även i utlandet. Luktämnesindustrin i Bofors
har gjort nya landvinningar. Bekämpningsmedlen liar fått
en alltmer utvidgad användning, och nya tillverkningar
på detta område har upptagits. Produktionen av
lösningsmedel, mjukningsmedel och piaster har under året utökats
såväl i omfång som sortiment. Markant är även
produktionshöjningen av cykel- och lastbilsdäck samt
cykelslangar (Industriförbundets, Mekanförbundets och
Järnverksföreningens årsberättelser för 1948). WS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
