- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 79. 1949 /
368

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 14 maj 1949 - Laboratoriearbete med radioaktiva ämnen, av Sigge Hähnel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

368

TEKJiTSK TIDSKRIFT

Fig. 1.
Radio-kemiskt dragskäp.
Pilarna änger den
riktning, i vilken
dörrarna öppnas.

tas för att oskadliggöra oundvikliga förluster av
materia. Kontroll av mycket små, ofta osynliga
kvantiteter liknar mer de problem, som
bakteriologen möter, än de, som kemisten vanligen
sysslar med. Genom analogi liar man också
skapat uttrycket aseptiskt arbetssätt med
radioaktiva ämnen för att beskriva åtgärder, som
vidtas för att behärska en ogynnsam
förorenings-potential. Vid aseptisk teknik är arbetsplatsernas
bordskivor täckta med låga skålar av ett tätt och
hårt material, oftast rostfritt stål. I dessa läggs
absorberande papper, t.ex. läskpapper, som ofta
byts. Kärl och instrument, som kan bli
förorenade, hanteras aldrig med bara händerna; ett
förorenat föremål, t.ex. en pipett, läggs aldrig
direkt på arbetsbordet utan i en skål eller annat
kärl avsett för detta ändamål. Förorenad
utrustning rengörs på ett ställe, där störningar av
andra experiment är uteslutna.

Försöksteknik och laboratorieutrustning’

De fordringar på försöksteknik och
laboratorieutrustning, som måste uppställas på grund av
radioaktiviteten, kan hänföras till två
parametrar: radioaktiv förorening och strålningens
ge-nomträngningsförmåga. De kan kallas
förorenings- resp. strålningsparametern. Teknikens
mål är utförande av huvudsakligen kemiska
operationer på sådant sätt, att personalen icke
utsätts för onödiga risker och försöksresultatens
värde icke sänks genom inverkan av icke önskad
strålning. Valet av teknik för en viss kemisk
operation, t.ex. åtskiljande av fast och flytande
fas genom filtrering med eller utan sug eller
genom centrifugering, bestäms icke längre av
rent praktiska synpunkter och kemisk
effektivitet utan framför allt av de båda radioaktiva
parametrarna.

För att klargöra föroreningsparameterns
inverkan på laboratoriekonstruktion och arbetsteknik
har Tompkins och Levy8 skilt mellan fyra olika
nivåer för total aktivitet. Vid den lägsta, < 1 ßc,

fordras en kontrollgrad på 99,9 %, vilken i
huvudsak kan uppnås genom vanlig kvantitativ
teknik. Dock bör för säkerhets skull aseptiskt
arbetssätt tillämpas. Ett vanligt laboratorium är
oftast tillfredsställande. Man bör emellertid
komma ihåg, att radioaktivt material kan vara giftigt
t.o.m. vid låg aktivitet, och inandning eller
förtäring av sådant även i liten mängd måste
absolut undvikas. Till denna grupp hör största
antalet experiment med ß-strålande spårämnen.

Vid nästa nivå, 1 fic—1 mc, kan en
kontrollgrad på upp till 99,999 % fordras. Kvantitativ
teknik ger i detta fall en föroreningspotential på
10—100 och är alltså otillräcklig. Utom aseptisk
standardteknik rekommenderas därför särskilda
anordningar. Utrustning, som används vid denna
aktivitetsnivå, måste hållas noga skild från den,
som används vid den lägre, ty
blandningsförorening måste undvikas. Detta medför inrättande av
dubbla förråds- och rengöringsavdelningar.
Arbetsplatsen skall ordnas med tanke på en relativt
låg ogynnsam föroreningspotential. Den bör
sålunda helst utgöras av ett dragskåp med god
ventilation; lufthastigheten över bordet bör vara ca
0,5 m/s. Bordsytan skall vara av ett tätt,
kor-rosionsbeständigt och lätt rengjort material utan
skarpa hörn och vinklar. Belysning, strömbrytare
eller kranar för gas, vatten m.m. får ej finnas
inuti dragskåpet, alla kontrollorgan skall
placeras utanför det. Ett idealiskt sådant dragskåp,
som kan kallas radiokemiskt, torde ännu ej ha
konstruerats, men en ganska god utföringsform
visas i fig. 1. Även andra speciella
försiktighetsmått, t.ex. arbete i slutet kärl, kan iakttas
beroende på de utförda operationernas karaktär.
Andra nivån omfattar experiment med
y-strålan-de spårämnen och framställning av förråd av
ß-strålare.

Vid den tredje nivån, 1 mc—1 c, överstiger
erforderlig kontrollgrad vida den, som kan
åstadkommas med vanlig kemisk metodik. Helt sluten
apparatur anses vara högst önskvärd, och
radio-kemiskt dragskåp är obligatoriskt. Hur avfall
skall oskadliggöras börjar bli ett besvärligt
problem vid denna nivå, och när man går mot högre
aktiviteter och ännu ogynnsammare
föroreningspotentialer, blir de radioaktiva ämnen, som
passerar genom lufttrummor och avloppsledningar
av stor vikt. För att hindra anrikning av ämnen
med lång livslängd är det nödvändigt att torka
ur ventilationstrummorna då och då, och de
måste därför konstrueras så, att detta kan
utföras.

Den fjärde nivån, > 1 c, skall blott diskuteras
mycket kort. Helt sluten apparatur är
nödvändig; lufttrummor och avlopp måste kunna
rengöras fullständigt; allt avfall måste avlägsnas på
betryggande sätt, och tillfällig eller permanent
lagring av det kan bli nödvändig. På grund av
de synnerligen höga föroreningspotentialerna bör

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:34:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1949/0380.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free