- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 79. 1949 /
371

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 14 maj 1949 - Laboratoriearbete med radioaktiva ämnen, av Sigge Hähnel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

l’t maj 1949

371

Fig. 5. Teknik för kvalitativ tillsats av ett reagens till en
’halvhet’’ radioaktiv lösning.

eller har stor utsträckning och om strålningen är
hård eller mjuk. I förra fallet behövs vanligen
skärmar med åtskilliga cm tjocklek, i senare
fallet kan man ofta klara sig utan skärmning. I
allmänhet är emellertid närskärmning nödvändig i
halvheta laboratorier. En uppfattning om hur
tjocka skärmar, som behövs", kan erhållas ur
kurvor över relationen mellan strålningsenergi
och erforderlig skärmtjocklek. Skärmningens
effektivitet skall dock alltid kontrolleras genom
strålningsmätningar.

Vid den aktivitetsnivå, som här kan
ifrågakomma, anses bäst att ständigt hålla det radioaktiva
materialet helt inneslutet. Ett sådant arbetssätt
försvårar givetvis experimentens utförande och
ställer stora krav på kemistens
uppfinningsrikedom. (Vartill denna ibland kan leda framgår av
fig. 4.) Varje experiment måste noga genomtän-

Fig. 6. Plan över bottenvåningen i försökslaboratorium för
arbete med radioaktiva isotoper.

Fig. 7. Hett laboratorium i Argonne National Laboratory.

kas och planeras, varefter en sluten apparat, i
vilken alla erforderliga manipulationer kan utföras,
måste konstrueras. Denna uppgift kan ofta lösas
blott genom samarbete med en konstruktör. Varje
mer komplicerad apparat skall givetvis först
prövas genom blindförsök. Denna metodik erbjuder
stor säkerhet och tycks snabbt vinna terräng i
USA på bekostnad av den mer riskabla äldre
metodiken med öppen apparatur. Ett exempel på
den senare visas i fig. 5; förorening kan i detta
fall lätt uppstå.

Som exempel på ett hett laboratorium kan
nämnas en anläggning, som beskrivits av Tompkins5.
Den är avsedd för icke standardiserat kemiskt
arbete med radioaktiva isotoper och omfattar
heta, halvheta och svala avdelningar. I detta
allsidigt användbara laboratorium ämnar man
utveckla och prova nya metoder, framställa ännu
icke tillgängliga isotoper, prova föreslagna
separeringsmetoder och utarbeta nya och bättre
standardmetoder för behandling av högaktiva ämnen.
Byggnaden är i två våningar med stålstomme,
ytterväggar av tegel, innerväggar av plattor och
golv och tak av betong; inre väggytor är klädda
med kakelplattor. Husets bottenplan framgår av
fig. 6.

Området I utgör den svala flygeln, som
innehåller instrumentrum, laboratorier, förrådsrum
och verkstad för förorenad apparatur på nedre
bottnen samt kontor m.m. på den övre; II
innehåller de svala hjälpmedel, som behövs för de
heta avdelningarna III—V. Avdelning III består
av ett stort rum innehållande två betongblock, i
vilka arbetet med de högaktiva ämnena utförs.
De har buffertområden i form av förrum.
Skärmningen är här beräknad för upp till 50 c av 2
MeV /-strålning. Avdelning IV består av flera
rum skärmade genom 60 cm betongväggar. Det
översta i fig. 6 är ett laboratorium för 1 c av
2 MeV /-strålning eller motsvarande; därunder

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:34:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1949/0383.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free