Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 14 maj 1949 - Norges bergverksdrift åren 1941—1945, av Ernst J A Rothelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
384
TEKJiTSK TIDSKRIFT
Tabell 4 a. Utvinning av zink- och blymalm i Norge ären 1941—1945
Gruvor
1941
Koncentrat Analys
1942
Koncentrat Analys
t
1943
Koncentrat Analys
t
Koncentrat
t
Analys
A/S Vigsnes Kobberverk, Avaldsnes 815 47,37 °/o Zn 1 707 44,14 °/o Zn 1 498 43 »/o Zn 943 44,51 °/o Zn
Folldal Verk A/S, Folldal ........ 2 400 43,80 °/o Zn 2 397 44,40 °/o Zn 2 423 44,55 «/o Zn 1871 —
Nordgruva ...................... — — — — — — 1 598 44,7 °/o Zn
Sørgruva ........................ — — — — — — 48 44,7 °/o Zn
Nygruva ......................... — — — _ _ — 225 44,7 °/o Zn
A/S Roros Kobberverks Gruber,
Roros ............................ — - - _ — 43 — 31 —
Rodalens og Kongens Gruber .... — — — — 43 31,4 °/« Zn 31 32,7 °/o Zn, 3,75%Cu
Mofjellet Gruber A/S, Mo i Rana — — 318 — 1 671 — 2 136 —
Zinkkoncentrat .................. — — 268 52,4 °/o Zn 1 490 51,2 »/o Zn 1941 51 °/o Zn
Hlykoncentrat ................... — — 50 62,8 °/o Pb 181 63 °/o Pb 195 63,1 °/o Pb
A/S Sulitjelma Gruber, Fauske ..3 400 43,58°/»Zn, l,30%Cu, 3 250 41,12°/»Zn, l,24%Cu, 3 000 43,05 °/o Zn, 1,44 Vo Cu, 2 873 40,32 °/oZn, 1,74%) Cu,
36,0 % S 37,6 °/o S, 18,7 °/o Fe 36,5 °/o S, 17 »/o Fe 37,3 °/o S, 19,5 °/o Fe
A/S Rjorkaasen Gruber, Ballangen 900 47,63 % Zn 695 46,86 °/o Zn 440 45,40 °/o Zn 370 46,03 °/o Zn
Gruvor 1945
Koncen trat t Analys
A/S Vigsnes Kobberverk, Avaldsnes.. 76 39,75 °/o Zn
Folldal Verk A/S, Folldal ............ 883
Nordgruva .......................... 659 15,2 °/o Zn
Sorgruva .......................... 21 45,2 °/o Zn
Nygruva ............................. 203 45,2 °/o Zn
Mofjellet Gruber A/S, Mo i Rana .. 144 —
Zinkkoncentrat ..................... 129 53,5 «/o Zn
Blykoncentrat ...................... 15 68 % Pb
A/S Sulitjelma Gruber, Fauske ...... 1 210 44,71 °/o Zn, 1,23 °/o Cu,
35,4 »/o S, 16,5 »/» Fe
A/S Bjørkaasen Gruber, Ballangen .. 170 46,99 »/o Zn
Tabell 4 b. Uppgifter om Mofjellet Gruber A/S, Mo i Rana
År Drift- Malm från Genomsnittligt
dagar gruvan arbetarantal
t
1941
1942 .............. 4 821 82
1943 .............. ............. 287 18 342 118
1944 .............. ............. 293 27 301 127
1945 .............. ............. 199 2 173 76
Tabell 5. Zinkmalmens användning i Norge ären 1939—1945
År Produktion Produktion av zink I zinkmalm-
produktionen
inräknat
t Värde i t Värde i blykoncentrat
1 000 kr. 1 000 kr. t
1939 ..... .... 11823 394 45 917 16 232 —
1940 ..... 5 853 319 17 229 9 732 —
1941 ..... 7 515 441 6 464 4 692 —
1942 ..... 8 367 579 7 693 6 670 50
1943 ..... 9 075 1 403 15 376 16 834 181
1944 ..... 8 224 1 493 11 777 15 285 195
1945 ..... 2 483 296 9 228 8 305 15
1940 sjönk det till ca 42 Mkr, men steg åter och var åren
1941, 1942 och 1943 omkr. 50 Mkr. År 1944 var värdet
större än 1938, nämligen ca 58 Mkr, medan produktionen
blott utgjorde 45,6 % av 1938 års siffror.
Under kriget övertog tyskarna det mesta av produktionen
vid bergverken och de bestämde även priserna, som var
baserade på kalkyler från driften. Det var ej alltid fasta
priser på de enkla produkterna, men priserna på
drift-produkterna bestämdes för en viss tidsperiod. Efter
befrielsen har priserna mestadels sjunkit betydligt under
dem, som betaides under kriget. Detla tillsammans med
den låga produktionen 1945 medförde att totalvärdet detta
år endast blev 18,7 Mkr eller 33 % av samma siffra för år
1938. Malmvärdena är meddelade i tabellerna för de olika
malmernas användning. Ar 1945 utbetaltes 3,4 Mkr för
bränslen, kraft och hjälpmaterial och 17,1 i arbetslöner,
varför ett underskott på ca 1,8 Mkr uppstod. Detta hade
också sin orsak däri att bergverken behöll sin personal
utan att samtidigt några slutprodukter framställdes. Efter
befrielsen var det förbud att stoppa eller inskränka driften
utan myndigheternas medgivande, för att en större
arbetslöshet skulle undvikas i samband med kapitulationen. För
de förluster som förelagen härigenom led kunde de
erhålla ersättning av staten. Följande tabell visar index för
produktionsmängd och relativa tal för produktionsvärdet
och antalet arbetare vid den norska malmutvinningen
1940—1945:
1940 1941 1942 1943 1944 1945
Produktionsindex .............. 59,4 64,5 51,1 40,4 45,6 10,7
Index för värdet .............. 73 92 85 86 101 33
Index för arbetarantalet ....... 71 78 71 72 83 48
Också den elektrometallurgiska industrin var av
krigsviktig betydelse för tyskarna, men produktionen gick ändå
ned till omkring hälften av förkrigsproduktionen. Den
elektrometallurgiska industrin är i stor utsträckning
beroende av importerade råvaror, som till en stor del
kommer från områden, från vilka Norge var avstängt från
tillförsel under kriget. Bristen på bränsle och
hjälpmaterial var hela tiden stor. Bristen på kol hösten 1944 och
våren 1945 medförde att flera industrier inom detla
område måste inskränka driften eller stanna helt. Dessa
svårigheter fortsatte hela 1945 och produktionen
sommarmånaderna detta år var bara 10 % av produktionen 1938.
På hösten 1945 ökade åter produktionen.
Inom metallproduktionen spelade aluminium före kriget
största rollen. Till denna skaffades råvaror både från
Tyskland och Frankrike och därför kunde produktionen 1940
—1944 hålla sig vid ca 75 % av produktionen 1938. År
1945 inskränktes produktionen och var i de första
månaderna efter befrielsen mycket låg. Det var överflöd av
aluminium på världsmarknaden och avsättningsmöjligheterna
var osäkra. Under hösten steg emellertid produktionen
igen och exporten till Sverige och Danmark kom i gång.
Produktionen 1945 blev 4 608 t eller 16 % av produktionen
1938.
Av ferrolegeringar är produktionen av ferrosilicium icke
beroende av malmimport och produktionen var därför
under kriget långt större än förut. Produktionen av
ferro-krom och ferromangan däremot var helt obetydlig, då
denna fordrade importmalmer från för Norge avspärrade
områden. Efter befrielsen nedgick också produktionen av
ferrosilicium till elt minimum och var 1945 38 % av
produktionen 1938. För andra ferrolegeringar var den endast
3 %.
Produktionen av svavel, koppar, nickel och zink har redan
tidigare behandlats i samband med användningen av
respektive malmer. Vid sidan av ferrosilicium var det bara
produktionen av tackjärn, som var större under kriget än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
