Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 14 maj 1949 - Norges bergverksdrift åren 1941—1945, av Ernst J A Rothelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
l’t maj 1949
385
tidigare och tackjärnsproduktionen var relativt sett den
största 1045, då den utgjorde 83 % av produktionen 1938.
Följande tabell visar produktionen i ton av de viktigaste
metallerna 1938—1945:
1938 1939 1940 1941 1942 1943 1944 1945
Silver 7,3 11,1 9,4 8,6 8,1 8,2 5,2 4,1
Koppar 10 547 10 458 6 730 5 017 4 597 2 014 937 1 692
Nickel 8 467 9 121 3 732 1 370 949 872 1474 1 555
Aluminium 29 035 31 130 27 780 17 528 20 498 23 514 20 035 4 608
Ferro-
silicium 42 185 39 538 39 051 54 304 54 723 84 231 66 321 15 987
Andra ferro -
legeringar 93 442 107 648 71 117 19 508 7 508 12 937 18 793 3 169
Tackjärn 38 121 43 599 37 367 49 482 48 607 47 687 38 631 31 839
Zink 46 523 45 917 17 229 6 464 7 693 15 376 11 777 9 228
Bly och
tenn 581 609 332 139 49 23 146 133
Svavel 110 846 90 969 76 872 78 669 78 666 91 811 66 668 21 772
Antalet inom metallurgiska industrier anställda arbetare
nedgick ej så starkt som produktionen. Från 5 962 år 1938
gick antalet ned till 5 162 år 1940 men steg sedan varje år
till 6 460 år 1943 och var då större än 1938. Detta gällde
även 1944, men 1945 sjönk samma siffra till 4 241. Medan
produktionen av metall 1945 var ca 20 % av produktionen
1938 medan arbetarantalet var 71 % av samma siffra 1938.
Produktionsvärdet gick ej heller så starkt ned som pro-
duktionsmängden på grund av prisstegringarna.
Produktionen 1940 och 1943 var till värdet större än 1938 under det
att siffran 1941, 1942 och 1944 var 80 %, 84 % och 93 %
resp. av värdet 1938, som var ca 180 Mkr. Prisen
bestämdes även här som vid bergverken av tyskarna.
Efter befrielsen sjönk prisen för de flesta metaller i
förhållande till vad tyskarna hade betalt. Detta tillsammans
med den ringa produktionen 1945 medförde att värdet blott
blev 65 Mkr eller 36 % av värdet 1938. Nedanstående tabell
visar produktionsindex och relativa tal för
produktionsvärden och antal anställda arbetare inom norska
metallurgiska industrin åren 1939-^1941 (1938 index i= 100):
1939 1940 1941 1942 1943 1944 1945
Produktionsindex .......... 104,3 73,9 51,4 49,6 58,2 49,8 19,9
Index för produktion ...... 108 101 80 84 104 93 36
Index för arbetarantalet ... 102 87 91 95 108 104 71
Det totala värdet av produktionen för egen räkning och
gottgörelse för legoarbete och reparationsarbete 1945 blev
65,3 Mkr. Värdet av använda råmaterial, kraft, bränsle,
emballage och legoarbete var tillsammans 43,4 Mkr.
Bearbetningsvärdet blir då 21,9 Mkr. Då löner till arbetare och
funktionärer belöpte sig till 26,7 Mkr, var underskottet
således 4,8 Mkr, delvis beroende på samma orsaker, som
framhölls beträffande bergverken (Norges officiella
stati-stikk X bd 49, 68, 87, 105, 130).
Tabell 6. Utvinning av nickelmalm i Norge ären 1941—1945
Gruvor [-Drift-dagar-] {+Drift- dagar+} 1 Malm från ?ruvar, t 1941 Skrädd malm eller
koncentrat t Analys [-Genomsnittligt arbetarantal Driftdagar-] {+Ge- nom- snittligt arbetar- antal Drift- dagar+} Malm från gruvan t 1942 Skrädd malm eller
koncentrat t Analys [-Genomsnittligt arbetarantal-] {+Genom- snittligt arbetar- antal+}
Raffineringsverket A/S, Evje ________303 119 159 15 802 — 107 315 112 284 16 117 119
Smältmalm och grus ........................— — 4 0,550 »/o Ni, 0,500 °/« Cu — — — 112 1,270 °/o Ni, 2,185 °/o Cu —
Flotationskoncentrat ........................— — 15 798 3,556 °/o Ni, 2,930 % Cu — — — 16 005 3,547 °/o Ni, 2,811 °/o Cu —
Raffineringsverket A/S, Hosanger — — — — — — — — — —
Gruvor
1943
1944
[-Driftdagar-]
{+Drift- dagar+} Malm från gruvan t Skrädd malm eller
koncentrat t
Analys [-Genomsnittlig!-] {+Ge- nom- snittlig!+} arbetar antal [-Driftdagar-] {+Drift- dagar+} 1 Malm från gruvan t Skrädd malm siler
koncentrat t
Analys
[-Genomsnittligt arbetarantal-]
{+Genom-
snittligt
arbetar-
antal+}
Raffineringsverket A/S, Evje .... 307 100 193’ 14 360
Smältmalm och grus ............ — — — - - —
Flotationskoncentrat ............ — — 14 360 3,498 °/o Ni, 2,680 °/o Cu —
Raffineringsverket A/S, Hosanger — — — — —
Lien Grube ...................... 305 15 427 1 , „,„ „,„„, _______„ 18
3 869
117 302 91 9532 12 141
105
1319 5,616 °/o Ni, 2,311 •/« Cu
Litland Grube ................... 305
1 Härav 27 160 t från äldre behällningar. 2 Härav 12 819 t från äldre behållningar
Gruvor
1945
Drift- Malm Skrädd Analys Genom-
dagar från malm snittligt
gruvan eller arbetar-
kon- antal
ccntrat
t t
Raffineringsverket A/S,
Evje ..................... 223 76 684 » 9 411 3,181 °/o Ni, 2,633 °/o Cu 84
Smältmalm och grus ____ — ■— — — —
Flotationskoncentrat .... — — — — —
Raffineringsverket A/S,
Hosanger ................ — 32 821 3 290 — 46
Lien Grube .............. 275 31 834 1 „ „„ . „,„ XI. „„„,., „ 19
Litland Grube ........... 275 987 } 3 290 5,729 «/. N., 2,704 •/. Cu ^
3 Härav 15 500 t från äldre behållningar.
28
— 12 141 3,461 tyo Ni, 2,694 "/o Cu —
23 553 1 820 — 44
22 117 1 1 820 6 »/o Ni, 2,835 •/• Cu 2J
— 22117 |
— 1 436 /
Fig. 3. Produktionen av kopparmalm och
koppar i Norge ären 1921—1945.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
