Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 21 maj 1949 - Gasturbin — ångturbin i fartygsdrift, av Dimitrij Morosoff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
l’t maj 1949
393
igångsättning. Den- andra lågtrycksturbinen 10
lämnar sin effekt via en kuggväxel till
propelleraxeln. Gasturbinerna äro försedda med var sin
brännkammare 6 och 9, så att gastemperaturen
före varje turbin hålles vid ca 700°C.
Luften insuges genom luftintag på däck till
första kompressorn 1, komprimeras där, varvid
dess tryck och temperatur stegras, och går sedan
till en luftkylare 2, där den nedkyles till en
temperatur, som betingas av temperaturen i sjön.
Från kylaren går luften till andra kompressorn
3 och komprimeras där ytterligare. Härifrån
ledes den till en regenerator i, placerad efter den
egentliga ångpannan. En ventilanordning 5 i
luftledningen bestämmer luftmängden till
rege-neratorn så, att större eller mindre del av den
komprimerade luften kan ledas direkt till
brännkammaren 6. Härigenom kan man variera
den värmemängd, som uttas från avgaserna till
luften, resp. matarvattnet. Detta i sin tur
påverkar ångmängden som alstras i pannan och
därigenom även ångturbineffekten.
Efter att ha passerat högtryckskammaren 6 och
utfört arbete i högtrycksturbinen 7, går gasen
vidare till högtrycksbrännkammaren 9 och
lågtrycksturbinen 10. Genom en
förbiledningsanord-ning 11 kan avloppsgasen från
högtrycksturbinen 7 ledas förbi brännkammaren 9 direkt till
ångpannan 12. Denna anordning möjliggör start
av kompressoraggregatet innan
lågtrycksturbinen behöver sättas i gång. Lågtrycksturbinen
kan även stoppas medan kompressoraggregatet
fortfarande kan vara i gång för eventuellt ny
start av lågtrycksgasturbinen.
Ångdelen av anläggningen består av
avgaspannorna 12, som normalt eldas med avgaser från
gasturbindelen, men som även utrustas med
brännoljeaggregat och fläkt för direkteldning.
Ångpannorna erhålla en mindre strålningsyta i
eldstaden, efter vilken placeras en överhettare
13. Den största delen av ångpannans eldyta är
belägen efter överhettaren. Sedan avgaserna
passerat pannan, ledas de vidare till ekonomisern
14 och regeneratorn 4.
Beräkningarna ha visat, att om man skulle
försöka nedkyla avgaserna efter den egentliga
ångpannan till en temperatur, som ger en liten
skorstensförlust, så kan icke matarvattnet i
ekonomisern 14 absorbera hela den värmemängd,
som motsvarar avgasernas nedkylning.
överskottet av värmemängden tillvaratas därför i en
regenerator 4. Eftersom matarvattnet före
ekonomisern är kallare än den komprimerade luften
efter kompressorn 3, bör ekonomisern placeras
närmast skorstenen. Om man skulle placera
regeneratorn mellan pannan och ekonomisern,
visar det sig, att avgastemperaturen före
ekonomisern blir för låg för att matarvattnet skall
kunna förvärmas till i närheten av
ångbildnings-temperaturen. Den rätta utvägen är att placera
regeneratorn parallellt med ekonomisern i ett
sådant temperaturområde för avgasen, som
ligger högre än den komprimerade luftens
temperatur. En enklare konstruktiv utformning kan
dock med samma resultat uppnås om man
uppdelar ekonomisern i två lämpligt avpassade delar
och placerar regeneratorn mellan dessa.
Ångan från överhettaren 13 går till
högtrycks-ångturbinen 15 och därifrån till
lågtrycksångtur-binen 16 samt slutligen till kondensorn 17. Båda
Fig. 7. Installationsskiss till 6 000 hk gas-dnganläggning för
fartyg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
