- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 79. 1949 /
395

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 21 maj 1949 - Gasturbin — ångturbin i fartygsdrift, av Dimitrij Morosoff

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

l’t maj 1949

395

o

o * Z 3 4 5 6 7 0 9 » fS » fi »

t/h ergo titt uppvärmning

Fig. 8. Bränsleförbrukning för 8 200 ahk fartygsmaskineri
vid olika ängmängder för värmeändamål; 1, 2
totalförbrukning, 3, 4 förbrukning för effektalstring för
diesel-resp. gas-ångmaskineri.

inrita nya kurvor utvisande den fiktiva
bränsleförbrukningen, vilken erhålles som produkt av
den verkliga och relationen mellan
brännolje-resp. dieseloljepriser. Dessa kurvor, som äro
streckade på fig. 8, beräknades för
brännoljepriser av 0,9, 0,8 och 0,7 av dieseloljepriser.
Som synes blir gas-ånganläggning fördelaktigare
än dieselanläggning även utan avtappning av
ånga för värmeändamål och vinsten ökar med
ökad avtappningsmängd. Vid en avtappning på
ca 7 t/h ånga och pris för brännolja av 0,8 av
dieseloljepriset blir bränslekostnaden för
gas-ånganläggningen lika stor som för
dieselanlägg-ningen utan avtappning, dvs. man erhåller 7 t/h
ånga för uppvärmning utan extra kostnad
jämfört med dieselanläggningen. Förutsättningen för
ovannämnda vinst är dock möjligheten att vid
olika stora avtappningsmängder hålla
verkningsgraden för ångdelen av anläggningen på samma
höga nivå som utan avtappning. Detta är
möjligt endast om man kan hålla konstanta
ång-förhållanden vid olika avtappningsmängder.

Om man vid en kombinerad gas-ånganläggning
avtappar en del ånga och samtidigt skall erhålla
samma effekt ur kraftanläggningen, så kan detta
endast ske genom tillsatseldning i pannan och
samtidigt ökning av matarvattenmängden, så att
anläggningen tillföres den extra värmemängd,
som genom avtappningen uttages för
värmeändamål. Tillsatseldningen resulterar i en högre
gastemperatur i eldstaden och övriga delar av
ångpannans värmeupptagande ytor. En
ångöverhettare, som vid gasånganläggningar placeras i
pannan så nära eldstaden som möjligt, för att vid drift
utan avtappning erhålla en tillräcklig hög
överhettningstemperatur, skulle vid tillsatseldning få
en för hög temperatur. En placering av
överhettaren i en annan zon i pannan, där gastempera-

turen är lägre, skulle kunna ge önskad
överhettningstemperatur vid tillsatseldning, men en lägre
sådan vid drift utan tillsatseldning och således
en försämring av ånganläggningens termiska
verkningsgrad.

För att kringgå dessa svårigheter har föreslagits
följande anordning. Man uppdelar överhettaren
i två delar, varav den ena, som erhåller mättad
ånga från pannan, placeras i avgasledningen
från gasturbinen till ångpannans eldstad och
den andra, som får sin ånga från första
över-hettaredelen och levererar den till ångturbinen,
placeras i ångpannan inom en sådan
temperaturzon, där gastemperaturen vid drift utan
tillsatseldning är i det närmaste densamma som
ångtemperaturen efter första överhettaredelen.

Genom en sådan uppdelning av överhettaren
och placering av dess båda delar erhållas
följande fördelar: Första överhettaredelen, som är
dimensionerad att kunna ge ångan erforderlig
överhettningstemperatur vid drift utan
tillsatseldning, uppfyller sitt ändamål vid dessa
driftförhållanden, medan andra delen härvid förblir
overksam, då temperaturdifferensen mellan
gasen och ångan, som betingar värmetransmission
till överhettaren, är lika med noll.

Vid en viss avtappning av ånga och samtidigt
bibehållande av effekten på kraftanläggningen
får man elda extra i pannans eldstad och öka
mängden av matarvattnet. Den ångmängd, som
härvid passerar överhettaren, blir större och
ångtemperaturen efter första överhettaredelen till
följd därav lägre. Tack vare tillsatseldningen i
pannan stiger emellertid gastemperaturen där,
och andra överhettaredelen kommer att få en
temperaturdifferens mellan gas och ånga, som
betingar värmetransmission i denna del av
överhettaren. Ångans temperatur efter andra
överhettaredelen kommer härigenom upp i samma
nivå som utan tillsatseldning. Beräkningar ha
visat, att om man dimensionerar andra
överhettaredelen så, att vid största förekommande
ång-avtappning, en lika hög överhettningstemperatur
erhålles, som vid drift utan avtappning, så kan
denna temperatur uppnås även för alla
mellanliggande avtappningsmängder.

Fig. 9 visar principschema över detta
projekterade maskineri på 8 200 ahk, varvid maximala
ångavtappningen har bestämts till 10 t/h ånga.
Som synes har i detta fall tänkts en
luftkompressor av axialtyp och utan mellankylning. Den
beräknade totala adiabatiska verkningsgraden för
denna kompressor är ca 83 % vid ett
tryckförhållande av ca 5,0. Den termiska
verkningsgraden för hela anläggningen, då den arbetar utan
avtappning av ånga, har beräknats till något över
34 % och motsvarande bränsleförbrukning till
ca 185 g/hkh. I övrigt skiljer sig anläggningen
från den på fig. 6 visade genom den
ovanbeskrivna uppdelningen och placeringen av överhettaren

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:34:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1949/0407.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free