Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 21 maj 1949 - Strömning av gas genom två strypställen, av Börje Langefors - TNC: 11. Verkstadsteknisk ordlista, av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
404
TEKJiTSK TIDSKRIFT
WWmax också minskas till 0,95 gånger dess värde
vid {fhlpi]krit., vilket enligt fig- 3 ungefär
motsvarar en ändring av y-värdet till likaledes 0,95
gånger dess värde vid gränsen för kritisk
strömning i Ai. Detta medför i sin tur slutligen att
(hld]krit skulle ändras från 0,42 till 0,42/0,95 =
= 0,44. Denna ändring stämmer enligt fig. 5
ungefär med de experimentella värdena. På
samma sätt kan man för de övriga •ty>1/yma*-värdena i
den teoretiska kurvan i fig. 5 uträkna
motsvarande ökning av hjd. Då denna räkning blir
besvärligare och då dessutom strömningsförlusterna få
antas variera med hjd kan man nöja sig med den
approximationen att man för att taga hänsyn till
förlusterna ökar alla h[d-xärden i samma
proportion. Den så erhållna kurvan har streckats in i
fig. 5. Man finner som resultat, att teorin
stämmer väl med praktiska provningsresultat, även
om strömningsförlusterna försummas.
Vi ha tidigare nämnt att i fall II är det första
strypställets verkan likvärdig med inverkan av
andra källor till blandningsförluster, t.ex. rör vid
turbulent strömning. Med dylik rörströmning har
W Frössel i Göttingen utfört experimentella
undersökningar. Resultatet av dessa har framställts
bl.a. i en kurvskara med koordinaterna ylymax
och x och med förhållandet mellan rörens längd
och diameter såsom parameter. Enligt ovan skall
mot varje y-värde i fall II svara en viss
ekvivalent proportion mellan rörlängd och diameter. I
Frössels kurvskara finns en kurva som har
maximalt •yj/rpmax-värde = 0,7 och en med max-värdet
0.61. Dessa båda kurvor äro direkt jämförbara
med kurvorna för y = 0,75 resp. 0,625 ur fig. 2,
vilka återgivits separat i fig. 6. I fig. 6 har
dessutom inritats en del punkter ur de båda nämnda
kurvorna ur Frössels kurvskara. Som synes är
överensstämmelsen utmärkt. I fig. 6 har också
inritats kurvan för y = 0,5 ur fig. 2 jämte
motsvarande punkter hos Frössel. Här är
överensstämmelsen dålig, vilket var att vänta, enär y =
==0,5 faller inom fall I.
Även här erhålles således god överensstämmelse
mellan teorin och de praktiska resultaten.
Litteratur
1. Stodoi.a, A: Dampf- und Gasturbinen, 6:e uppl., Berlin 1924,
s. 39.
2. Haier & Jaroschek: Heutiger Sland der
Hochhub-Sicherheits-ventilfrage, Wärme 56 (1936) s. 642—648.
3. Falls, E K: Steam Flow through Safeiy Valves, Ohio State Univ.
Stud. Eng. Ser. 13 (1942) nr 2.
4. Frössel, W: Strömung in glatten geraden Rohren mit
über-und Unterschaügeschwindigkeit Forschg. Ing.-Wes. 7 (1936) h. 2.
5. VDI-Durchfluss-Messregeln. DIN 1952, 5:e uppl., Berlin 1943.
6. Bäckström, M: Mekanisk värmeteori 11, Stockholm 1947.
TNC
11. Verkstadsteknisk ordlista
Efter flera års arbete med den Verkstadstekniska
nomenklaturen har TNC i dagarna utsänt sin publikation TNC 16
med ovanstående titel. Omfattningen har av vissa skäl be-
gränsats till verktyg, maskiner och metoder för mekanisk
metallbearbetning, plastisk eller skärande, av sådan art
som inte principiellt kräver upphettning av arbetsstycket.
Såväl från facklitteraturen som direkt från det nu talade
verkstadsspråket har insamlats över 3 000 termer, vilka
granskats ur saklig och språklig synpunkt och därvid i
vissa fall modifierats eller rent av ersatts med andra.
Många av termerna är självdefinierande, t.ex.
hammarhuvud, borrslipmaskin, men ett stort antal ord har krävt
upplysning i någon form, alltifrån utförliga definitioner,
såsom för arborra, svarv, verktygsvinklar av olika slag,
ciselera, avrullningsfräsning (av kugghjul) m.m., till enkla
förklaringar eller påpekanden, bl.a. uppgift om andra för
samma sak använda benämningar och huruvida dessa kan
godkännas eller ej. Mer än 40 % av termerna har försetts
med upplysningar av ena eller andra slaget.
Den egentliga ordlistan är uppställd i sakordning efter
olika slag av bearbetning osv., och alla termer är
numrerade. Efter denna avdelning följer som nödvändigt
komplement ett alfabetiskt register, innehållande såväl alla de
godkända termerna som — inom parentes — de
omnämnda men icke godkända, om vilkas ersättning ordlistan ger
besked. Antalet uppslagsord i det alfabetiska registret är
ca 4 000.
Bland så många termer är det självklart att flera är
tämligen okända för andra än specialisterna på ifrågavarande
detaljområden. Hit torde höra t.ex. faff, fust, klinkmaskin,
kolva, korspen, loff, läppa, nibbla, revolverkarusell,
skrod-puns, skägga, snippa, spanna, typa, vulsta, äritringskona.
Om alla dessa lämnar ordlistan upplysning. Även den
verkligt osakkunnige, som till äventyrs tänker sig
klink-maskinen som ett slags piano och revolverkarusellen som
en gangsterbetonad nöjesanordning, eller sammanställer
äntringskona med sjörövarhustru, kan ha glädje av att
studera publikationen och få sina begrepp korrigerade.
Viktigare är emellertid att fackmannen får bekräftelse på
användbarheten av de korrekta uttryck han redan
använder, med precisering av deras innebörd, ävensom att han
finner eventuella brister i sin terminologi påpekade
tillsammans med råd hur de bör avhjälpas.
Särskild omsorg har ägnats åt att undvika och ersätta
alltför långa eller rytmiskt otillfredsställande ordformer,
vilka tyvärr är vanliga i verkstadsteknikens skriftspråk; i
verkstädernas talspråk förekommer de av naturliga skäl
inte. Ett sådant monstrum till ord som
"bussningslängd-svarvningsanordning" har givetvis inte kunnat godkännas,
utan har ersatts med styrande anordning för
långdsvarv-ning. "Hävstångsplåtsax" har fyra tryckstarka stavelser i
följd, vilket gör ordet alltför tungt, och föga bättre än
sådana betoningsfall som "grovplåtsnitmaskin",
"kugg-stångsfräsapparat"; dessa ord har ersatts med: plåtsax med
hävstångsrörelse, nitmaskin för grovplåt, fräsapparat för
kuggstänger. Ersättningstermerna blir, såsom i dessa
exempel, i regel flerordstermer och därigenom längre. Detta
är väl inte ofta någon väsentlig olägenhet, och är i varje fall
en nödvändig eftergift för språkvårdens elementära krav.
I ett företal lämnas en historik över ordlistarbetet, och
redogöres för vissa principer som TNC tillämpat i fråga
om termval, stavning m.m. Ävenså uppräknas några
termer som vållat särskilda svårigheter. Företalet avslutas
med ett varmt tack till alla de personer som medverkat vid
utarbetande av ordlistan. Över tiotalet sakkunniga har
hela tiden varit med och dryftat dess enskildheter, de
tillfälliga rådgivarna har varit betydligt flera, och mot slutet
har ett redaktionsråd på tre personer övervakat
publikationens uppställning och allmänna utformning.
TNC 16, Verkstadsteknisk ordlista, har totalt 160 sidor
format A5 och kostar 5 kronor. Detta pris täcker
naturligtvis inte på långa vägar de verkliga kostnaderna för dess
utarbetande, utan enligt TNC:s vanliga principer endast
ungefär trycknings- och distributionskostnaderna.
Publikationen kan erhållas i bokhandeln eller från SIS, Box 16323,
Stockholm 16. J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
