Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 21 maj 1949 - Vindtunnel vid vattenkraftkällan, av sah - Machtalsmätare för vindtunnlar, av G Axell - En 21 t flygbomb, av W S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
l’t maj 1949
407
mala vinkelfelen, mätta längs en meridian, är endast 0,1°
Tunneln är tillverkad av elsvetsad 8—12 mm stålplåt. Mot
fundamentet är den lagrad på rullar, som upptar
temperaturrörelser. Hörnen och mätsträckan utgör fasta punkter;
vid bukarna dem emellan finns expansionsskarvar.
Fläkten utgöres av två motroterande hjul med 15 m
diameter, försedda med 10 resp. 12 blad av stål; spinnern
har 7 m diameter. Fläktarna ger maximalt en
tryckdifferens av 500 mm v.p. mellan fram- och baksida. Det
användbara hastighetsområdet i tunneln är 65—325 m/s,
vilket uppnås vid 6 200 resp. 105 000 hk. De två
fläkt-hjulen direktdrives via 32 m långa axelgångar av var sin
pelton-turbin är 55 000 hk vid 250 r/m. Fallhöjden är
863 m och turbinhjulens diameter 4,2 ni. Vattnet tillföres
genom två reglerbara huvudmunstycken samt ett
hjälp-munstycke, som tillhör den automatiska
hastighetsregleringen. Dessutom finnes ett munstycke som användes som
broms för stoppande av fläktarna. Hastighetsregulatorn
håller varvtalet konstant på 0,5 % när.
Den energi som tillföres tunneln för att ersätta
strömningsförlusten omvandlas till största delen i värme. För
kylning av luften och reglering av dess temperatur kan
därför upp till 25 % av totala luftmängden i tunneln
ersättas via friskluftsintag. Dessa sitter i en del av tunneln,
där undertrycket relativt ytterluften är 200 mm v.p., vilket
ger tillräckligt stor insugen luftmängd. Med hjälp av ett
system av ledskenor bibringas den insugna luften rätt
riktning, innan den blandas med den övriga tunnelluften.
Ut-blåsningsmunstycket utgöres av en ringformig öppning på
100 m", omedelbart före det konvergerande munstycket till
mätsträckan. Temperaturen på luften kan pressas ned till
+ 5° vid 15° yttertemperatur.
Försöksvagnen består av tre huvuddelar: mätsträcka,
tryckkammare och vagn. Mätsträckan är ett svagt koniskt,
14 m långt rör, vars diameter ökar från 7,78 m vid den
främre delen till 8,0 m vid utloppsdelen. Den är fast
förbunden med diffusorn på ena sidan och ined det
konver-genta munstycket på den andra. Tryckkammaren, som
innehåller vågarna, står i förbindelse med mätsträckan
och befinner sig således under undertryck. Eftersom
monterings- och kalibreringstiderna blir avsevärt större än
själva mättiderna i tunneln, utrustas anläggningen med
fyra försöksvagnar, två avsedda för aerodynamiska
försök och två för motorförsök. För de senare finnes även
en extra provkanal, i vilken motorerna provköres och
kontrolleras innan de införes i vindtunneln.
De aerodynamiska försöksvagnarna är försedda med
sex-komponentvågar, fig. 1, medan de för motorförsök endast
har trekomponentvågar. De kraftmätande organen grundar
sig på mätning av trycket i en oljefilm. Vågarna består av
tre stativ, monterade över varandra och stödjande mot
varandra via oljefilmer, varvid mätorganen förhindrar in-
Fig. 1. Machtalsmätare.
bördes förskjutning dem emellan. Momenten mätes mellan
översta och mellersta stativen, krafterna mellan de
mellersta och understa. Under vägningarna vilar vågen på
marken, annars är den upphängd på försöksvagnen. Med
hjälp av en speciell mätsträcka avser man även att uppnå
låga överljudhastigheter (enligt uppgifter lämnade vid
V4:s vid KTH studiebesök i Modane den 12 april 1948;
närmare beskrivningar finns tillgängliga hos professor G
Wästlund). sah
Machtalsmätare för vindtunnlar. Mätning av
lufthas-tigheter i höghastighetsvindtunnlar har hittills som regel
skett med en enkel kvicksilvermanometer varvid
manometerns båda skänklar satts i förbindelse med
respektive stagnationstrycket H i luftintaget och statiska trycket p
i mätsträckan. Härvid erhålles Machtalet såsom funktion
av (H — p)IH. Vid en öppen vindtunnel är H en
funktion av det statiska trycket H0 varför vid konstant
Mach-tal (H— p) kommer att variera med H0■ De små
ändringarna i [H— p) som beror av Ho orsaka mycket besvärliga
manometeravläsningar. National Physical Laboratory i
England har nu konstruerat ett instrument, som ger exakta
avläsningar av Machtalet vid godtyckligt barometertryck.
Instrumentets principiella utförande framgår av fig. 1.
Det från trycken H och p erhållna resulterande
momentet å vågbalansen utbalanseras av en vikt IV. Enär
bäl-garnas hävarm är konstant måste, om vikten XV har ett
givet värde för ett bestämt Machtal, [H — p) vara
proportionell mot vikten W:s hävarm, varav följer att denna är
proportionell mot Ho . Göres W:s momentarm justerbar
erhålles en möjlighet att kompensera för ändringar i
barometertrycket genom en proportionell ändring av
momentarmen. Denna justering sker genom vågskålens
förflyttning längs balansarmen med en skruv, samtidigt som en
motbalans mot själva vågskålen förflyttar sig i motsatt
riktning. Förflyttningen sker utefter en i
barometertrycket graderad skala. Till varje instrument hör en viktsats
som täcker Machtalen från 0,2 till 0,9 med intervallet 0,05.
För andra mellanliggande Machtal begagnas en mindre
balans, förskjutbar utefter en övre balk monterad på
hu-vudbalken, graderad mellan ± 0,025 med intervallet 0,005
enheter. För att ge möjlighet till korrektioner för variation
i barometertrycket begagnas en sexkantig, vridbar balk
med olika gradering på varje sida svarande mot vissa
barometertryck. Vågarmens rörelse dämpas med en
oljedämpare och dess utslag indikeras med en
diffentialdyna-mometer (D GlUEs i Brit. Sci. News 1948 h. 13). G Axell
En 21 t flygbomb — dubbelt så tung som den hittills
största — har provfällts av amerikanska flygvapnet.
Bomben har en diameter av 1,4 m och är 8 m lång. Hittills har
använts oladdade bomber, fällda från superfästningar B-29.
Ändamålet med försöken liar varit dels att genom
noggrant studium av bombens bana få fram den
gynnsammaste bombkonstruktionen, dels att utröna hur planet
beter sig, då det plötsligt blir 21 t lättare. Senare skall försök
göras med laddade bomber och olika tändapparater. Denna
bombtyp är avsedd att användas utan atomladdning mot
starkt befästa fientliga mål, där det är viktigt att ingen efter
sprängningen kvarliggande radioaktivitet hindrar de egna
styrkornas framryckning (Meoh. Engng maj 1948). IV S
S<dhraftvég
Fig. 1. Sexkomponentvåg för vindtunneln i Modnne-Avrieux.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
