Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 28 maj 1949 - Harsprångets kraftverksbygge. Fallets utbyggnad, av Gösta Westerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
410
TEKJiTSK TIDSKRIFT
plan för damm och kraftstation är förlagt ca 3
km nedströms 1918 års projekt, vilken placering
medför fördelen att tunnelmassorna, som
utsprängas, nätt och jämnt räcka till behövlig
sten-fyllningskvantitet i dammen. Tunneln blir 2,9 km
lång och bygges med ej mindre än 190 nr area,
dvs. tre gånger så stor som den för första
utbyggnaden år 1918 tilltänkta. Denna 190 m2
tunnel avses räcka till även efter insättning av det
fjärde aggregatet.
Effekten blir 290 000 kW, och kostnaden med
1948 års prisnivå har beräknats till 108 milj. kr.
Byggnadskostnaden per kW blir sålunda 373 kr.,
motsvarande ett byggnadsvärde 6,0 öre/kWh och
ett pris av 0,48 öre/kWh. Vid ekonomisk
jämförelse mellan de båda förslagen måste hänsyn
tas till prisnivåförändringen. Man finner, att
levnadskostnadsindex 1918 som var 225 ej skiljer
sig så värst mycket från 1948 års index 252.
Byggnadskostnaderna och särskilt då
arbetslönerna äro emellertid betydligt högre 1948 än
1918. Medelförtjänsten uppgick 1919—1920 vid
Harsprångsbygget till 217 öre/h, under det att
medelförtjänsten vid nu pågående Har
språngsbygge hitintills uppgått till ca 350 öre/h.
ökningen uppgår till ca 60 %. Skillnaden i
utbyggnadskostnad per kW, 662 jämfört med 373, mellan
de båda förslagen är betydande och skulle med
hänsyn tagen till skillnaden i
byggnadskostnadsnivå vara än större än vad dessa tal utvisa.
Varav kommer nu denna gynnsamma
utveckling? Jo, i första hand förklaras skillnaden med
att en fullständigt utbyggd anläggning såsom
regel får ett lägre pris per kW räknat än en
delutbyggnad. Vidare sjunker maskinkostnaden per
kW då maskinenheten ökas. Men dessa
förklaringar räcka icke till för att täcka den stora
skillnaden i pris. Vi få skriva en del av
skillnaden på att det numera finnes andra hjälpmedel
än 1918 i form av förbättrade arbetsmaskiner,
varigenom man kan få billigare pris per kW och
— vilket även är betydelsefullt —- ett färre antal
arbetare på arbetsplatsen, varigenom de sociala
kostnaderna minska. Därjämte har
dammbyggnadstekniken under senare år raskt utvecklats.
Vattenfallsstyrelsen har gått in för att bygga
jorddammar och på senare tid även
stenfyllnads-och utfyllnadsdammar, vari de från tunnlar och
kanaler utschaktade massorna komma till nyttig
* användning i stället för att bli placerade på tipp.
Början till dylika större dammar gjordes för
Vattenfallsstyrelsens del vid Stadsforsen.
Sedermera har fortsättning skett vid Torpshammar,
Kattstrupeforsen och Midskog, och särskilt ha
erfarenheterna från den mera renodlade
fyll-nadsdammen vid Midskog varit rika och givande.
Dammbyggnadens och kraftstationens läge och
planläggning ha icke uteslutande varit avhängiga
av önskan att få utsprängda massor från tunneln
att balansera mot behövliga massor till dammen.
Av avgörande inflytande har även
byggnadsområdets geologiska utbyggnad varit. Genom
omfattande diamantborrningar skaffades redan 1918
och 1919 underlag för sakkunnigt bedömande
från våra skickligaste urbergsgeologer.
Borrningarna och studierna ha fortgått, och vidgad
kännedom om platsgeologin har erhållits.
Man har funnit, att älven från Porjus ned mot
Harsprånget eroderat sin fåra i en skölvandlad
bergart, vilken bergart stupar i brant lutning
mot väster. Denna skölvandlade bergart går på
angivna sträcka i dagen i älvfårans botten, men
dagöppningen gör strax ovanför det nu valda
dammläget en avböjning åt vänster för att
sedermera in i land fortsätta ungefär parallellt med
den tidigare riktningen. Från dagöppningen
stupar skölzonen till djupare nivå under markytan.
Vid planläggandet har man strävat efter att
undvika skölzonen, och genom att förlägga hela
anläggningen nedströms om skölzonens avböjning
åt vänster har man placerat den oundvikliga
korsningen mellan skölzonen och dammlinjen på
ett område, där dammen har obetydlig höjd,
samtidigt som inan kunnat förlägga kraftstation
med tilloppstuber, maskinsal samt avlopp i
mycket gott berg. Dessa delar av anläggningen äro
redan utsprängda, och bergkvaliteten har
motsvarat förväntningarna. Avloppstunneln, varav
ännu så länge allenast en fjärdedel är utsprängd,
har man goda förhoppningar att få placerad i
gott berg.
I planläggningen för ett företag av
Harsprång-ets storleksordning ingår utöver utarbetandet och
fastställandet av de tekniska huvuddragen även
planeringen för arbetsstyrkans förläggning och
sociala omvårdnad. Det har bedömts lämpligt att
på denna nordliga breddgrad nedlägga stora
kostnader på goda bostäder och social
omvårdnad för att kunna förvärva och behålla en
duglig och yrkeskunnig befäls- och arbetsstyrka och
få den att trivas. Från tidigare arbetsplatser har
viss erfarenhet vunnits, huru ett
nybyggarsam-hälle bygges upp och om de flyttbara husens
teknik. De flesta husen ha gjorts av
monteringsfär-digt material, och på senaste tiden ha vi gått in
för skivhus, vilka byggas fullt färdiga på fabrik
med diskbänkar, spisar, elektriska ledningar och
värmeelement inmonterade samt målade och
tapetserade, vilka hus i sektioner sändas till
arbetsplatsen och äro färdiga att flytta in i dagen
efter det de ankommit till platsen. Denna
husbyggnadstyp kommer säkert, sedan
tillverkningen upplagts på löpande band, att ha framtiden
för sig. Prisläget är detsamma som för hus
byggda av monteringsfärdigt material.
Jag vill i korthet ytterligare beröra en mycket
betydelsefull förplaneringsåtgärd, nämligen
anskaffningen av arbetsmaskiner för de mest
betydelsefulla arbetsuppgifterna. Genom personligt
besök hos den amerikanska grävmaskinfirman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
