Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 28 maj 1949 - Harsprångets kraftverksbygge. Fallets utbyggnad, av Gösta Westerberg - Harsprångets kraftverksbygge. Konstruktioner, av Peder Wittrock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
l’t maj 1949
411
Bucyrus-Erie och överläggningar med denna
firmas chefskonstruktör för grävmaskiner lyckades
vi modifiera en av firmans standardtyper till att
bli lämplig just för Har språngstunneln. Att vi fått
en lämplig maskintyp för utgrävning av de
utsprängda massorna har den allra största
betydelse för tunnelbyggandets ekonomi. Nära nog lika
betydelsefullt var, att vi före åtstramningen i
importen från USA lyckades förvärva ett för
Harsprångsbygget tillräckligt antal av stora
truckar från Euclidverken, Cleveland, lastande 14 t,
vilka visat sig utomordentligt gynnsamma,
ekonomiskt sett, för tunneldriften, speciellt i
samarbete med de förut omnämnda grävmaskinerna.
Även för arbetsuppgifterna i övrigt fingo vi i
grevens tid förvärva goda arbetsmaskiner,
såsom kranar, grävmaskiner,
betongpumpnings-aggregat, traktorer m.m. Genom den besparing i
arbetskraft, som åstadkommes genom
användning av dessa goda maskiner med hög kapacitet,
har kostnaden för jordflyttning och
bergsprängning blivit relativt låg och arbetsstyrkans
numerär måttlig. Genom att vi kunnat nöja oss med
färre arbetare, ha vi ansett oss kunna hålla
bostadsstandarden och de sociala omsorgerna per
individ räknat på en hög nivå.
Denna beskrivning av huvuddragen för
Har-språngets utbyggnad har jag delvis ställt som
jämförelse med tidigare projekt. Jag har gjort
detta fullt avsiktligt. Många äro de, som anse,
att byggnadskostnaderna gått orimligt i höjden
och att vi ligga sämre till nu än för 30 år sedan.
Vad jag här förebragt visar motsatsen. Om blott
tekniken får ohämmat leda arbetet på de banor,
som genom framsteg och uppfinningar öppna
sig, synas vi (vilket bevisas av exemplet
Harsprånget) kunna göra tillräckliga vinster för att
betala senare tiders snabba ökning i
levnadsstandard. Exemplet Harsprånget visar, att en
planläggning med goda och effektiva
arbetsmaskiner är att anbefalla, och detta gäller, även
om maskinerna skola betalas i dollar.
i-Porjusdommen
Dåmn,ryjhojd; St9*o f/W» Dommkrön
Konstruktioner
överingenjör Peder Wittrock, Stockholm
Vattenföringarna i Luleälv är praktiskt taget
lika stora vid Harsprånget som vid Porjus. De
framgår av nedanstående tabell.
m3/s
exceptionell högvattenföring ...................... 1 210
normal högvattenföring .......................... 670
medelvattenföring ............................... 255
vintervattenföring (medelvärde): normalår ........ 250
torrår ........... 210
Medelvattenföringen är som synes 255 m3/s.
Tack vare den stora regleringen av
Suorvasjöarna kan man få mycket jämn och hög
vinterav-bördning, och under de hårdast belastade
vintermånaderna fr.o.m. november t.o.m. januari kan
man hålla i medeltal 270 m3/s vid normalår och
240 m3/s vid torrår. Man har vidare möjlighet till
en mycket långt driven dygns- och
veckoreglering med Porjusdammen. För närvarande har
man rätt att genom korttidsreglering öka
vatten-föringen till 270 m3/s och minska den till 50 m3/s.
Flottning förekommer varken förbi Porjus eller
Harsprånget, men med hänsyn till flottningen
längre ner i älven måste man ibland öka
tappningen utöver vad som eljest är önskvärt. Det
kan härvid förekomma, att tappningen blir
störte än vad kraftstationerna kan utnyttja.
Det har visat sig lönande att nu utbygga
Harsprånget för 321 m3/s, fördelade på tre lika stora
maskinaggregat. Man räknar med att det
framdeles efter ytterligare reglering av Stora Luleälvs
källsjöar blir lönande att installera ett fjärde
aggregat lika stort som de, som nu insättes.
Den forssträcka, som kommer att utnyttjas i
Harsprångets kraftstation, sträcker sig ända från
utloppen av avloppstunnlarna i Porjus till
översta Pakkoforsen, en sträcka av ca 11 km, och
den bruttofallhöjd, som utbvgges, blir ca 107 m
Fig. 2. Längdprofil au Luleälv mellan Porjusselet och Pakkoselet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
