- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 79. 1949 /
417

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 28 maj 1949 - Harsprångets kraftverksbygge. Konstruktioner, av Peder Wittrock

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

l’t maj 1949

417

rerna skall producera 50 p/s trefasström med 16
kV spänning.

Maskinsalen utrustas med två traverser, som i
ett kopplingsok kan lyfta sammanlagt 460 t,
motsvarande vikten av en rotor.

I rät vinkel mot maskinsalen utspränges ett
stort rum, vilket delas i celler för
transformatorer och reaktorer (fig. 15). Det skall installeras
fyra enfas transformatorer för
upptransformering till 380 kV, varav en i reserv, avsedda för
kraftstationens hela effekt, och två 60 MVA
trefas transformatorer för upptransformering till
130 kV. I stället för den ena av de båda 130 kV
transformatorerna insättes till en början en 120
MVA trefas transformator för 200 kV, vilken
skall användas, så länge endast ett
maskinaggregat är taget i drift och 380 kV utrustningarna
vid Harsprånget och Hallsberg ännu ej hunnit
färdigställas. Från transformatorerna ledes
strömmen i kablar upp till
högspänningsställver-ket, som placeras uppe på markytan.
Kontrollrum jämte tillhörande lokaler inredes vid
maskinsalens högra gavel.

Vattnet avledes från turbinernas sugrör via
sugrörsgatan till avloppstunneln, som får en area
av 190 nr (fig. 16). Att så stor area har visat
sig ekonomiskt lämplig, beror på att alla
bergmassor, som skall uttas i Harsprånget, behöves
i dammen, samt dessutom på att bergmassorna
med de fulländade arbetsmaskiner och rationella
arbetsmetoder, som nu användes, kan uttagas
mycket billigt. Att massorna får nyttig
användning, medför att man vid den ekonomiska
kalkylen för tunneln ej skall medräkna hela
uttag-ningskostnaden per ms för tunnelmassorna vid
förstoring av sektionen, utan man skall avräkna
vad det skulle kosta att skaffa ersättning för
dessa massor till dammen från sidoschakt. Med
den area, som avloppstunneln nu ges, kommer

Fig. 13. Vertikalsnitt genom kraftstationen.

na utnyttja en vattenföring av 107 m*/s. Då alla
tre aggregaten är fullbelastade beräknas
netto-fallhöjden bli 105,5 m och effekten 96 000 kW
per aggregat. Som jämförelse kan nämnas att de
största i drift varande maskinaggregaten i
världen har en effekt av 105 000 kW vartdera
(Grand Coulee), och att det största i drift
varande maskinaggregatet i Sverige har en effekt av
55 000 kW (Torpshammar). Energiproduktionen
per år vid nuvarande regleringsstadium
beräknas till i medeltal 1 800 milj kWh, vilket är 25 %
mer än energiproduktionen i Krångede
kraftstation.

Maskinuppställningen blir den för stora
aggregat nu vanliga med vertikal axel. På grund av
den stora fallhöjden blir turbinerna av
Francis-typ. De placeras så, att löphjulen kommer 2 in
ander vanlig vattenyta vid full drift av alla tre
maskinerna och 1 m över den allra lägsta
driftvattenyta, som kan ifrågakomma på
nedströms-sidan. För sugrörens avstängning anskaffas två
tvådelade, plana luckor, som nedsättes i falsar
och manövreras från en i berget nedströms om
maskinsalen utsprängd gång med lijälp av en
bockkran. Maskinaggregatens bärlager placeras
på generatorernas undre armkors. De får en last
av 825 t var. Varvtalet blir 167 r/m. Generato-

Fig. 14. Längdsektion genom maskinstationen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:34:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1949/0429.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free