Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 28 maj 1949 - Anmälan: Entreprenadbok för husbyggnad, av Lars Rönström - Anmälan: Projektering og Bygning af Fabrikker, av R L
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
l’t maj 1949
423
Avdelning I redogör för entreprenadförfarandet och
beskriver instruktivt och ganska ingående olika faser i ett
husbyggnadsärendes långa och krokiga vandring. Det är
för lekman såväl som för fackman av största värde att
ha alla dessa uppgifter om myndigheter och institut och
deras respektive missioner sammanställda som här skett.
I det avsnitt, som behandlar byggnadsprojektering och
byggnadsledning, har emellertid förf. för en stund lämnat
sakligheten därhän och låter i stället sitt från tidigare
författarskap kända önsketänkande om arkitektens allt
dominerande ställning i husbyggandet på nytt framskymta
på ett ganska ogenerat sätt. Han säger till exempel
att "den väsentliga delen av den tekniska projekteringen
åligger arkitekten", att "han (arkitekten) är skyldig att
svara för val av material och för alla de
detaljkonstruktioner, som är avgörande för husets goda bestånd", att man
i allmänhet anser lämpligt, att arkitekten inför byggherren
svarar även för mer omfattande hållfasthetsberäkningar
och ritningar till de statiska konstruktionerna, att i de fall
det ändock anses lämpligt, att byggherren anlitar
konstruktör som särskild specialist överenskommelse måste
träffas med arkitekten om eventuellt avdrag från
arkitektarvodet enligt arkitekttaxan, att byggherren som
byggnadschef för sitt byggnadsprojekt som regel bör förordna
den arkitekt- eller ingenjörsfirma, som haft hand om
projekteringen osv. Här är inte platsen att bemöta uttalanden
av ovan exemplifierad art. Vare nog sagt att
"Entreprenadbok för husbyggnad" ej bör få utnyttjas i något
som helst propagandasyfte. Den goda smaken kan man
ha rätt att förvänta av dess författare, vem han sedan än
må vara.
Avdelning II i "Prissättning" utgör huvuddelen i den nya
entreprenadboken och innehåller uppgifter om
kollektivavtal, kostnadsberäkningar, materialåtgång, priser för
färdiga arbeten samt materialpriser. Hela denna avdelning
har otvivelaktigt sin givna plats i entreprenadboken. Och
jag vill heller inte ifrågasätta värdet av innehållet i den
form, det här erhållit. Om jag emellertid konstaterar, att
i varje fall priserna för färdiga arbeten tydligen avser
större arbeten, vidare att hela innehållet i denna avdelning
är av den art, att det snabbt föråldras, har jag berört de
två principiella svagheter, som vidlåder denna del av den
nya entreprenadboken och för övrigt även vidlådde
motsvarande delar av den föregående upplagan. Om man nu
inte kan lämna prisuppgifter för olika kategorier av
byggnader, vilket kanske skulle föra för långt, bör man i stället
klargöra förutsättningarna för de lämnade uppgifternas
giltighet. Frågan om innehållets aktualitet är speciellt
viktig i denna avdelning. Genomförandet av lösbladssystem
förutsätter en omfattande service från förf:s sida, men
jag ifrågasätter ändå, om det inte i detta fall är
nödvändigt att på detta sätt försöka hålla i varje fall samtliga
prisuppgifter aktuella. Ingen i vårt fack vågar väl numera
använda sig av mer än högst två år gamla prisuppgifter,
och att det vartannat år skulle ges ut en helt ny upplaga
av entreprenadboken, det ligger i varje fall inte i läsarens
intresse.
Entreprenadhandbokens sista del "Bilagor" innehåller
bl.a. normer för konsultarvodens beräkning, där tyvärr
den nya konstruktörstaxan ej hunnit komma med, vidare
Svenska Teknologföreningens kontraktsformulär jämte
entreprenadbestämmelser — kanske kan placeringen här
sporra till en mer allmän samling kring detta väl
genomarbetade kontraktsformulär — vidare en mångfald
formulär för ansökningar till olika i byggnadsärenden
intresserade instanser samt slutligen en förteckning över
byggnadsverksamhetens författningar, normer och anvisningar.
Sammanfattningsvis kan om den nya entreprenadboken
sägas att den är väl disponerad och ett värdefullt stöd för
husbyggare av olika kategorier. Någon fullgången produkt
blir den dock enligt min mening inte, förrän den ovan
nämnda arbets- och materialbeskrivningen tagits in och
förrän prisuppgifterna på material och arbeten på något
sätt kan hållas aktuella. Lars Rönström
Projektering og Bygning af Fabrikker, 2:a uppl., av
Carl L E Jensen, Gyldendalske Boghandel, Köpenhamn
1948. 403 s., 293 fig. 30 dkr.
Den första upplagan, som utkom år 1935, har här
moderniserats och utökats i vissa delar. Boken användes i
undervisningen vid Danmarks Tekniska Högskola och
avser att ge en översikt över de frågor av teknisk, ekonomisk
och social natur, vilka man bör äga kännedom om då
man planerar att anlägga en fabrik. Innehållet är uppdelat
på nio huvudavsnitt: den planerade tillverkningen, tomten,
det första utkastet, myndigheterna, detaljprojekteringen,
den slutliga kostnadsberäkningen och driftkalkylen,
finansieringen, fabrikens byggnad samt dess igångsättning och
drift. Till sist lämnas en översikt över litteraturen på
området samt över danska lagar och bestämmelser.
Den påtänkta tillverkningen bör studeras ur sådana
synpunkter som marknadens behov av produkterna,
tulltariffer och förefintligheten av skyddstullar,
tillverkningens räntabilitet, den bästa geografiska placeringen av
fabriken med hänsyn till materialanskaffning, energibehov
och arbetskraftstillgång. I en intressant tabell visas huru
stor andel av försäljningspriset som utgöres av material,
direkt arbetslön och omkostnader av olika slag inom 62
olika industrigrenar i Amerika. Inom det valda geografiska
området bör den plats väljas som ger lägsta kostnader.
Tomten skall granskas med avseende på närheten till
allmänna transportmedel, terräng- och markförhållanden,
möjligheten att avleda vatten, upplagsplatser för
avfallspro-dukter, inverkan på och av omkringliggande trakt, bostäder
och industrier, rättsliga förhållanden, tillgången tiU vatten,
gas och elektricitet och avgifterna därför, hamnavgifter
etc., kommunalskatt, tillgången på arbetskraft i trakten
m.m.
Sedan den första grova räntabilitetsberäkningen uppgjorts
och tomtens läge bestämts preliminärt, skall en skiss
uppgöras över anläggningen. Tillverkningens förlopp
åskådliggöres i flödesschemor, produktionsdiagram eller dylikt.
Eventuellt utföres laboratorieförsök och modellförsök, för
att utröna hur tillverkningen bäst skall ordnas. Vid
planeringen av byggnaderna är det nödvändigt att ge akt
på att material och färdigprodukter få kortast möjliga väg
att gå, att erforderligt material för driften samt kraft och
ånga kan tillföras processen på bästa sätt, att avdelningar
som stör andra förlägges på lämpligt avstånd, att god
kontakt erhålles mellan arbetsledning och driftavdelningar
och att möjlighet finnes till framtida tillbyggnader.
Exempel på alternativa sätt att ordna materialets väg genom
fabriksbyggnader i ett och flera våningsplan visas. Det
rekommenderas att studera situationsplanen med tillhjälp
av modeller över lokaler och maskiner. Innan
detaljprojekteringen igångsättes bör man ta reda på vad myndigheterna
har bestämt angående den avsedda tillverkningen. Det kan
gälla utformningen av byggnaden i tekniskt och hygieniskt
avseende eller den maskinella utrustningen.
Det följande avsnittet, som behandlar detaljprojekteringen,
upptar ungefär halva utrymmet i boken. Först lämnas en
kortfattad översikt över olika allmänna anordningar, som
kan erfordras på tomten, i fabriksbyggnaderna och
utanför fabriken. Man får i korthet veta, vad man bör tänka
på beträffande tomtens inhägnad, rörnätet för vatten och
avlopp, vägar, spår, administrationsbyggnad,
lagerbyggnader, fabriksbyggnader, reparationsverkstäder,
kraftcentral, garage, matrum, toaletter, tvättrum och bostäder för
fabrikens personal etc. Därefter behandlas projekteringen
av fabriksbyggnader, maskiner och apparater. I fråga om
fabriksbyggnaderna redogöres för olika krav som kan
uppställas på byggnaderna, val av en eller flera byggnader
och av en- eller flerplansbyggnader, utformning av olika
detaljer i en- eller flerplansbyggnader såsom tak- och
väggkonstruktioner m.m. samt för en del speciella
byggnader såsom kraftcentral, lagerbyggnader och silos,
om-klädnadsrum, tvättrum, toaletter, matsalar, cykelstall,
garage, administrationsbyggnader m.m. Under rubriken
maskiner och apparater behandlas rörledningar, pumpar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
