Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 4 juni 1949 - Kontroll av högspänningsbrytare i anläggningen, av Ture Persson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
// juni 1949
441
Kontroll
av högspänningsbrytare
i anläggningen
l:e ilriftingenjör Ture Persson, Malmö
621.316.57.064.25
För att största möjliga driftsäkerhet skall ernås är det
nödvändigt at| brytarna fungerar riktigt så att selektiv
utlösning kan erhållas. Drifterfarenheterna har emellertid
på skilda håll visat vilka svårigheter, som föreligger att
sköta brytarna så, att fullgod funktion erhålles. Detta
beror bland annat på alt brytarna manövreras så sällan.
Genom att mekanismen länge får stå i samma läge pressas
olja ocli fett i lager och leder undan. För att minska
ölägenheterna härav brukar man försöka få tillfälle att
manövrera brytarna med några månaders mellanrum.
Vidare utföres revision på uppställningsplatsen med ett eller
flera års mellanrum, allt efter driftförhållandena. Härvid
går man igenom manöverdonen och besiktigar kontakter,
brytkammare m.m.
Emellertid visar det sig ibland i samband med
driftstörningar, att brytarna det oaktat inte fungerar
tillfredsställande. Utlösningstiden kan vara förlängd med några
tiondels sekunder eller mera. I värsta fall öppnar brytaren inte
alls. Det kan också hända, att den inte går att koppla
till efter en utlösning. I samband med ett ovanligt stort
antal fall av otillfredsställande brytarfunktion år 1946
visade det sig, att även nymonterade eller nyreviderade
brytare inte alltid fungerade riktigt. Detta medförde, att
frågan ställdes, hur man skulle kunna fastställa och
avhjälpa felaktigheterna.
Manöverförloppen vid brytarna är tämligen snabba.
Funktionstiderna ligger mellan ca 0,1 och 1 s. Även ett
vant öra kan inte avgöra, om en viss brytare går perfekt
eller med någon tidsfördröjning. Behov av direkta
mätningar av brytarnas funktionstider och övriga egenskaper
föreligger därför. Hösten 1946 gjordes en del mätningar
för att kontrollera de avsedda mätmetodernas
tillförlitlighet. Dessa visade, att det p de flesta fall är möjligt att
genom kontrollmätningar påvisa felaktigheter i brytarna
och avhjälpa dessa innan de medfört olägenheter i
samband med driftstörningar. Därefter togs kontakt med en
av leverantörerna, som genast visade intresse för frågan
och utlovade bistånd beträffande brytare av deras
tillverkning.
Provningsföljd
Brytaren provas på sin uppställningsplats genom ett antal
mätningar, varvid i regel följande provningsföljd användes:
frånslagsprov, om möjligt utan att brytaren dessförinnan
manövrerats — ytterligare några manöverprov (exempelvis
till—-från—till) — inmätning av kontaktlägena i alla tre
faserna — resistansprov av huvudströmbanorna —
mätning av manöverspolarnas motstånd; mätning av
värmeelement, fjäderspänningsmotor etc. — uppmätning av den
lägsta manöverspänning vid vilken brytaren kan
manövreras till resp. från — kontroll av momentutlösningen vid
fjädermanöverdon; vid tryckluftmanöverdon mätning av
blockeringstrycken samt luftförbrukningen,
manometerkontroll — undersökning av smörjanordningar och
tätningar. Vid behov smörjning av brytaren — ytterligare ett
antal manöverprov, varav några med tillkoppling mot
kvarstående utlösningsimpuls —- förnyade resistansprov av
huvudströmbanorna — nedmontering av
provningsanordningarna; brytaren göres driflklar och som avslutning
Fig. 1. Registreringsapparaten med manöverlåda och
syn-kronur.
kontrollmanövreras den dels genom tryckknapparna för
handmanöver på manöverdonet och dels genom
fjärr-manöver från kontrolltavlan.
Mätmetoder
För de ovan nämnda manöverproven användes en
registreringsapparat genom vilken ett rörelsediagram erhålles.
Fig. 1 visar apparaten och fig. 2 två dylika
rörelsekurvor för från- resp. tillmanöver. Metoden ansluter i
huvudsak till den, som användes vid provning i leverantörens
provrum, men ger ej fullt jämförliga resultat beroende dels
på att den punkt, vars rörelse registreras, måste vara
åtkomlig utvändigt, helst medan brytaren är under spänning,
och dels på att kopplingen måste ske med en lina,
med-dan man i provrummet använder en stång.
Provanordningens koppling framgår av schemat i fig. 3.
Registreringsapparaten har en vals, som drives av en
synkronmotor. På valsen fästes ett millimeterrutat papper
i format A3. Motorns varvtal och växel har valts så, att
pappershastigheten blir 50 cm/s. Två registreringspennor
ritar på papperet. Den ena är med en lina, eventuellt via
bryttrissor, kopplad till en lämplig stång eller axel i
brytaren eller manöverdonet, så nära brytpolerna som möjligt.
Linan hålles sträckt av en kraftig fjäder. Den andra
pennan manövreras av en magnet, vars spole anslutes
parallellt med frånslags- resp. tillslagsspolen i manöverdonet.
Till apparaten hör en manöverlåda med manöverställare,
diverse glimlampor m.m. Manöverställaren anslutes till
Tillslagninc/s — Fràns/agninqs
-impuhens början impj/sens början
Fig. 2. Exempel på rörelsediagram för oljebrytare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
