- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 79. 1949 /
443

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 4 juni 1949 - Kontroll av högspänningsbrytare i anläggningen, av Ture Persson - Anmälan: Nyare balansvärderingsprinciper, av Bo Lillieström-Tjus - Anmälan: Rationella blanketter, av sah

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

// juni 1949

443

Fig. 5. Provning av en 120 kV brytare.

hunnit avhjälpas har felprocenten minskat. Hittills har
ca 260 brytarprov utförts, varvid i 68 % av fallen brytaren
varit utan anmärkning, i 24 % haft smärre felaktigheter
och i 8 % haft allvarliga fel.

Bland fel, som konstaterats med hjälp av
rörelsediagrammen, kan nämnas följande. En 120 kV brytare hade
0,14 s öppningstid mot normalt för typen 0,08. Diagrammet
visade, att det var starttiden dvs. tiden från
utlösningsimpulsens början till dess huvudkontakterna började röra
sig, som var onormalt lång. Felet lokaliserades till spärren
för fri-utlösningen, som skrapade något mot ena sidan.
Efter avfilning erhölls öppningstiden 0,09 s. En 120 kV
brytare av utländskt fabrikat, som varit i drift fyra år,
hade en öppningstid av 0,13 s och en total frånslagstid
av 0,57 s. Tillslagningstiden var 0,66 s. Diagrammet visade,
att rörelsen stoppade upp ungefär mitt i slaget. Felet
lokaliserades till en vinkelväxel, som ej fått tillräcklig
smörjning. Firman hade ej lämnat några instruktioner
eller beskrivningar. Efter översyn erhölls tiderna 0,10, 0,54
resp. 0,54. Hade smörjningsfelet ej rättats till, kunde
brytaren ha kommit att helt upphöra att fungera efter någon
tid. En 50 kV brytare gick vid första frånslaget ej fullt till
normalt ändläge. Detta är svårt att se på brytarens
lägesindikering, men framkommer fullt klart på
rörelsediagrammet. Felet berodde på att dämpdonen ej var helt
fyllda med olja och dessutom var tröga. Detta fel har
observerats i flera fall. Rörelsediagrammens största
betydelse ligger emellertid i att de medger, att begynnande
felaktigheter på grund av bristande smörjning eller dylikt,
som endast visar sig i några hundradels sekunders
tidsfördröjning, kan fastställas och avhjälpas i tid. Man har
ett klart och tydligt kvitto på att brytaren är provad och
hur den fungerar.

Bland fel som upptäckts vid resistansmätningen av
huvud-strömbanorna kan följande nämnas. Vid en serie 120 kV
brytare erhölls höga motstånd redan efter kort tids drift.
I samarbete med leverantören fastställdes, att detta
berodde på oxidbeläggning i rullkontakter. Dessa delar
utförs numera försilvrade. Lösa topphuvar för genomföringar
och lösa muttrar har fastställts i flera fall, i några t.o.m.
alt muttrar saknats beroende på slarv i leverantörens
verkstad. Vid en brytare erhölls i en fas högt motstånd,
vilket visade sig bero på att vid sprutmålning invändigt
färg kommit på en anslutningsdetalj, innan muttrarna
satts på. Det är överhuvudtaget anmärkningsvärt hur ofta
höga motstånd påträffas, ibland i storleksordningen 50 000

—100 000 mikroohm, där 500 à 1 000 är normalt. Oftast
kan man få ner motstånden till normala värden genom
att manövrera brytaren upprepade gånger. Om dessa höga
motståndsvärden ej fastställes och orsaken till dem
undan-röjes, torde felen kunna utveckla sig och medföra
betydande skador, t.ex. sprängning av ett genomföringsporslin.
Den efterföljande felströmmen kan medföra skador, som
föranleder teorier om en helt annan primärorsak till felet.

Även mätningarna av strömförbrukning, spolresistanser
etc. har visat sig värdefulla. Vid tre 120 kV brytare av
utländskt fabrikat visade det sig, att spärrspolen till
förhindrande av pumpning felaktigt var utförd för 24 V,
medan till- och frånspolarna var för 110 V. För en av
brytarna hade någon kopplat ifrån spärrspolen. Brytaren
hade varit i drift i fyra år. En 40 kV brytare hade provats
utan anmärkning. Den hade därefter fungerat riktigt vid
flera störningar men när den omkring ett år senare löste
vid en driftstörning, tydde störningsskrivarregistreringen
på att brytaren löst för sent. Den provades utan att något
fel kunde finnas. Den fungerade därefter utan
anmärkning vid några störningar men efter ytterligare några
månader löste den ånyo inte riktigt. Vid förnyad provning
kunde intet fel fastställas. Det enda anmärkningsvärda
var, att utlösningsspolens motstånd ändrat sig från 93
till 88 ohm. Spolen utbyttes mot en ny. Vid undersökning
visade det sig, att inuti den nedtagna spolen hade
spol-tråden anfrätts vid lödförbindningen mellan spoltråden
och den grövre anslutningstråden, så att glappkontakt
tidvis erhölls.

Slutord

De omnämnda enkla metoderna möjliggör mätning och
registrering av en brytares funktionsegenskaper, så att
dessa kan bedömas objektivt genom jämförelse med
prov-ningsnormaler eller tidigare provningsprotokoll.
Provningarna synes böra upprepas med ett eller några års
mellanrum beroende på brytarens placering och betydelse
föl-driftsäkerheten. För mindre viktiga brytare kan man
måhända nöja sig med en provning när brytaren nymonterats,
så att man säkert vet, att den då är trimmad och
injusterad på bästa sätt. Ytterligare provningar får därefter
anstå tills man har anledning misstänka, att en viss brytare
eller en viss brytartyp inte fungerar fullgott.

Nyare balansvärderingsprinciper, 5:e uppl., av Oscar
SnxÉN. Norstedt, Stockholm 1948. 108 s. 3,85 kr.

Professor Sillens redogörelse för olika
balansvärderingsprinciper torde vara alltför välkänd för alt behöva någon
närmare presentation. I denna femte omarbetade och
utökade upplaga har kapitlet om civil- och skatterättsliga
bestämmelser rörande balansvärderingen omarbetats i
överensstämmelse med nya lagföreskrifter och prejudikat
i regeringsrätten, Helt ny är redogörelsen för
anskaffningskostnadsprincipen med olika varianter för
bestämning av anskaffningskostnaden. Denna bok är ju den enda
i sitt slag inom detta område, varför det är glädjande, att
förf. genom omarbetningar håller den så aktuell.

Bo Lillieström-Tjus

Kationella blanketter, utgivna av Grafiska
Standardiseringskommitté. Sveriges Standardiseringskommission,
Stockholm 1948. 20 s., 25 bil. 5,50 kr.

Inför detta förslag till blankettstandard, som har
utarbetats av GSK:s blankettnormskommitté, blir reaktionen
densamma som inför alla normförslag: somt tycker man om
och somt inte. Det är ju också så, att varje standardisering
innebär en kompromiss mellan olika praktiska och
känslosynpunkter, där det gäller att ena så många som möjligt
om en löning som man hoppas skall bli ett optimum. Att
förhoppningen skall infrias i föreliggande fall har man
all anledning att tro; härom vittnar dels kommitténs
allsidiga sammansättning, dels det omsorgsfulla arbete och
de rationella principer vilka präglar det förslag, som här

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:34:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1949/0455.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free