Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 11 juni 1949 - Syntetiska garvämnen för vitt och ljusäkta läder, av Holger Meurling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
// juni 1949
447
+ h20
-f h2o
oh oh oh oh
/\ , /\ /\ __ ch, - ~
[ + 1 l+hcho-^| | , .
/ \/ \/ \/
ri r> ri r2
eller om diinetylolkarbamid användes
oh oh
/\ /\ ,
i | + | |+hoch2nhco-nhch2oh
\/ \/
ri r2
oh oh
— ch2nh • co ■ nhchü —
\/ \/
ri r2
Då reaktionen utföres, så att bildning av dessa
föreningar gynnas, erhålles ett visserligen
vitgarvande men ej ljusäkta garvämne. Vid syntes av
ljusäkta garvämnen av denna typ har man dock
god hjälp av förhållandet att
karbamidformal-dehydkondensationen går avsevärt snabbare än
fenolformaldehydkondensationen. Om man
dessutom väljer fenolföreningar, t.ex. derivat av
sul-foner, som reagera tämligen trögt med
formaldehyd, erhålles ett garvämne med ett minimum
av aromatiskt bundna metylengrupper i
förhållande till vattenlöslig förening av garvämne och
karbamidformaldehydkondensationsprodukt.
För att slutgiltigt bedöma ett garvämnes värde
som vitgarvande och ljusäkta finns ingen annan
undersökningsmetod än att utföra garvförsök
och bestämma sammansättningen hos det av
lädret reflekterade ljuset i jämförelse med t.ex. en
magnesiumoxidskärm, som är vanlig norm för
vitt. Skärm och läderprover belysas med en
konstant ljuskälla med samma färg som dagsljus.
Det från provet reflekterade ljusets halt av rött,
grönt och blått mätes. I ett triangeldiagram (fig.
1) kan färgsammansättningar för de olika
läderproven och MgO-skärmen inritas och jämföras.
De härvid erhållna värdena äro dock ej ett
fullständigt kriterium på vitheten, emedan en vit
och en grå yta kan ha samma
färgsammansättning. Ett viktigt värde är även lädrets
reflexionsförmåga, som lämpligen anges i procent
av det ljus, som reflekteras från
magnesium-oxidskärmen. Vid färgundersökningarna och
bestämning av reflexionsförmågan användes
lämpligen Donaldssons trikromatiska färgkomparater.
För att med ett givet vitgarvande ämne få det
bästa möjliga resultat måste hänsyn tas till
många faktorer, som bero av hudens
förbehandling och det sätt, på vilket den vitgarvande
processen genomföres. Vid provgarvningar har det
visat sig, att om en standardmetod användes vid
garvning med det syntetiska garvämnet, så
erhålles läder, som reflekterar ljus, vars
färgsammansättning beror av det använda skinnets
viktklass, det sätt, varpå det förgarvats och vid
kromläder av det sätt, varpå det sura kromlädret
neutraliserats.
Vid garvförsök i laboratorieskala har
neutralisering av kromlädret utförts med lösningar av
natriumtiosulfat, natriumkarbonat,
natriumbi-karbonat, borax och biftalat. Intressant är den
färgsammansättning, som erhålles med tiosulfat.
Härvid sker huvudsakligen reaktionen
o
h3o+ + s2o3
hsoa +h20 + s
varvid kolloidalt svavel utfaller och ger lädret
en ljus färgton. För att erhålla reproducerbara
värden har det dock visat sig vara bäst att
använda natriumbikarbonat vid neutraliseringen.
Avsevärda skillnader i färgsammansättningen
erhållas dock vid "blekning" av
kromläderpro-ver, garvade på något av de i Sverige vanligaste
sätten, dvs. med kromalun eller med
glykosredu-cerat bikromat. För att åskådliggöra detta
återges försöksresultat, som erhållits vid
eftergarv-ning av de båda kromlädersorterna med ett
vitgarvande Höganäs-garvämne av karbamidtyp,
HG 16, som nyligen kommit i marknaden.
I fig. 1 återges färgsammansättningen för
kro-malungarvat kalvskinn, efterbehandlat med HG
16, varvid garvningen utförts vid olika pH i garv-
/?ö// 22,o i 33 S
Fig. 1. Ljussammansättning hos
kromalun-garvat läder, eftergarvat med "HG 16" vid ,75 Æ
olika jiH. £ ’
ms
38, o 23/å/A
47, S 4?o 4ä, 5- 46, o S 45,o 44.5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
