Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 11 juni 1949 - Aktivt kol i industrin, av sah - Svavelsyra och konstruktionsmaterial, av Helmer Nyström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
450
TEKJiTSK TIDSKRIFT
fullständig nytillförsel av luft utifrån; i den nya Boeing
"Stratocruiser" t.ex. recirkuleras 75 % av luften, medan
endast 25 % ny luft tillföres (Business Week 7 maj 1949).
sah
Svavelsyra och konstruktionsmaterial. Vid valet av
lämpligt material för apparatur, avsedd att komma i
beröring med svavelsyra eller svavelsyrahaltiga lösningar, är
det flera faktorer, som man måste ta hänsyn till. De
viktigaste av dessa är syrans eller lösningens koncentration,
temperatur, inblandning av främmande ämnen och
vätskans strömningshastighet.
Bly är det viktigaste och mest använda materialet.
Såsom framgår av korrosionskurvan (fig. 1) kan det
användas lör alla svavelsyrakoncentrationer upp till 96 % vid
måttliga temperaturer och för svagare syra även oin den
är tämligen het. För mycket stark syra är bly sålunda
olämpligt och för oleum (rykande svavelsyra) helt
odugligt. Blyels motståndskraft mot syran beror på att en
hinna av svårlösligt blysulfat bildas. Stora
vätskehastig-heter, kraftig turbulens och fasta partiklar i vätskan kan
därför öka korrosionen genom att denna film avnöts.
Kurvans värden har erhållits genom att blyplåtar helt
neddoppats i syra och den bildade hinnan av blysulfat
avlägsnats var 14:e dag. I praktiken torde därför
avmätningen bli betydligt mindre. Blyets motståndsförmåga
minskas avsevärt genom föroreningar i metallen;
fordringarna på renhet är därför höga; "Kemiskt rent" bly
skall hålla minst 99,99 % Pb. Blyets
användningsområden inom kemisk och metallurgisk industri är lika
skiftande som svavelsyrans, det används till behållare, rör,
armatur, pumpar m.m. Mjukbly, dvs. rent bly, kan
erhållas valsat i form av rör och plåt av alla dimensioner.
Genom inlegering av ca 6 % antimon fås hårdbly för
gjutning av element där större mekanisk hållfasthet är
nödvändig. Det tål emellertid ej mer än 115° utan att
mjukna.
Gjutgods ocli smidesjärn är på grund av sin
prisbillighet mycket använda för koncentrerad syra och oleum. Av
korrosionskurvan (fig. 2) framgår, inom vilka
koncentrationsområden de är användbara. Båda materialen är
lämpliga för syra hållande ca 80—100 % H2S04. För oleum
bör helst järn användas, ty den fria svaveltrioxiden i
oleuin angriper kolet i gjutgodset och förorsakar
sprickbildning. Det finnes emellertid ett koncentrationsområde
av oleum, 0—20 % fri S03 (motsvarande 100—104 %
ILSOJ, där ej heller järn är särskilt motståndskraftigt.
Syrafasta stål är utomordentligt användbara och
motståndskraftiga mot svavelsyraangrepp. För en svagt sur
lösning med upp till 5 % H2S04 och vid högst 65°
används lämpligen ett stål med ca 16—20 % Cr; 10—14 %
Ni; 2—4 % Mo och högst 0,1 % C. För koncentrerad syra
duger vilket Cr-Ni-legerat stål som helst; mycket använt
är det vanliga 18—8 stålet. För koncentrationer mellan
mycket svag och mycket stark syra, dvs. i stort sett
mellan 5 och 85 % duger ej syrafasta stål av denna typ. De
är ej heller särskilt lämpliga för oleum. Tillsats av vissa
salter kan öka korrosionen avsevärt, medan andra där-
Fig. 1.
Korrosionskurva svavelsyra—
bly.
Fig. 2.
Korrosionskurva
svavelsyra—
järn.
emot verkar skyddande. Till dessa senare hör t.ex.
kopparsulfat och natriumkroniat m.fl.
Av amerikanska specialstål innehåller "Worthite" 20 % Cr;
25 % Ni; 3 % Mo; 3,5 % Si; 1,75 % Cu; 0,6 % Mn och
högst 0,07 % C. Det påstås vara användbart för alla
koncentrationer av svavelsyra vid upp till 60—80°. Särskilt
framhålles, att det är lämpligt vid behandling av
slam-miga lösningar. "Durimet" håller 20 % Cr; 29 % Ni; 2 %
Mo; 3,5 % Cu; 1 ;% Si och högst 0,07 % C. Materialet
har ungefär samma motståndsförmåga som det
föregående. "Chlorimet 2" (63 Ni; 32 % Mo; 3 % Fe; högst
0,1 % C) och "Chlorimet 3" (60 % Ni; 18 % Mo; 18 %
Cr; 3 % Fe; högst 0,07 % C) kan båda erhållas endast i
gjuten form. Nr 2 väljs helst för syra med över 35 %
HjjSOj, nr 3 för svagare syra. Om den sura lösningen är
reducerande, föredras nr 2; om den är oxiderande, tas
lämpligen nr 3. Båda lär vara motståndskraftiga även vid rätt
höga temperaturer.
Kisellegerat stål är utmärkt motståndskraftigt mot alla
koncentrationer av ren syra ända upp till kokpunkten. Det
amerikanska materialet "Duriron" innehåller 14,5 % Si;
0,75 % Mn och högst 0,9 % C. Det kan endast fås såsom
gjutgods, och all bearbetning måste göras genom slipning.
Det är användbart vid mycket höga temperaturer, men är
känsligt för snabba temperaturväxlingar och mekanisk
chockverkan.
Silver är användbart vid syrakoncentrationer under 10 %
upp till kokpunkten, särskilt om luften ej har tillträde.
Guld är utomordentligt motståndskraftigt mot alla
koncentrationer av syra även vid höga temperaturer, oberoende
av lufttillträde. Platina är ännu bättre än guld, särskilt för
konc. syra och hög temperatur.
Stengods angrips ej av svavelsyra i någon koncentration.
Särskilt lämpligt är materialet, om svavelsyran är blandad
med andra syror, som är svåra att handskas med. Man
kan tillverka allt möjligt av stengods, t.ex. pumpar,
kranar, rör, behållare. En nackdel är givetvis skörheten och
känsligheten för temperaturväxlingar. Syrafast tegel har
vidsträckt användning, t.ex. för inmurning av större
behållare av olika slag. Gjuten kvarts, vitreosil, är
utomordentligt motståndskraftig mot svavelsyra av vilken
koncentration och temperatur som helst. Den tål dessutom
värmeväxlingar i vilket avseende den vida överträffar stengods.
Detsamma gäller för vissa glassorter. Båda materialen är
dock dyrbara och tål ej stötar.
Naturligt kol, grafit och konstmaterialet "Kaibate" är
ytterst motståndskraftiga mot syra upp till 96 %, ävensom
syrahaltiga gaser. De kan användas vid de högsta
förekommande temperaturer, om gasen är reducerande och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
