Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 25 juni 1949 - Kraft- och energienheter, av Torsten Swensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 september 1949
477
Kraft- och energienheter
Mvntdireklör Torsten Swensson, Stockholm
Att det mången gång är så svårt för en fysiker
att läsa teknisk litteratur och för en tekniker
att läsa fysikalisk litteratur bottnar till stor del
i det förhållandet, att de grundläggande
enhetsbegreppen äro så väsentligt olika. Sålunda
användes inom grundvetenskaperna enheten för
massa såsom grundenhet och inom tekniken
däremot enheten för kraft som grundenhet. Inte nog
med att denna principiella skillnad förefinnes,
vilken i och för sig är beklaglig, utan därtill
kommer, att sedan gammalt dessa till sin karaktär
helt olika grundenheter ha samma namn,
nämligen 1 kilogram. Det måste vara ett uppenbart
intresse för vetenskap och teknik, att klarhet och
ordning bringas i dessa förhållanden, så att om
möjligt ett gemensamt enhetssystem kommer till
användning. Detta framträder ju allt mer i ett
avancerat teknisk-vetenskapligt forskningsarbete
och från skilda håll ha ansträngningar gjorts att
komma till en acceptabel lösning.
Internationellt fastställd måttenhet
Jag skall icke uppta utrymmet med en
utredning om, vilket av dessa system med kilogram
som enhet för massa eller för kraft, som skulle
kunna anses såsom det mest berättigade, enär
internationell överenskommelse sedan länge
avgjort frågan, att 1 kilogram år enhet för massa.
Detta preciserades av den Internationella
Kommittén för Mått och Vikt år 1887 och stadfästes
vid den första Allmänna Konferensen för Mått
och Vikt år 1889. Likaså uttrycker den svenska
lagen om mått och vikt, att kilogrammet är
enhet för massa. Därigenom är även det gamla
tekniska systemet med två massenheter, en för
tung massa 1 kilogram, och en för trög massa g
eller g0 kilogram samt med enheten 1 kilogram
för kraft borta ur diskussionen, om man
överhuvudtaget accepterar en internationell
överenskommelse.
Med utgångspunkt från detta gäller det alltså
att inom tekniken dels fastställa en annan enhet
än 1 kilogram för kraft och dels att bilda ett
enhetssystem, där massan är 1 kilogram. Härvid
kan givetvis ett flertal olika vägar tänkas. Det
för tekniken enklaste sättet, om man endast
tänker på svårigheterna vid en övergång till en
Föredrag i Svenska Teknologföreningen den 16 februari 1949.
53.081
annan enhet, är att låta kraftenheten ha samma
storlek, som den gamla kraftenheten 1 kilogram,
men att helt enkelt skaffa denna enhet ett annat
namn. Denna utväg är, som jag senare skall söka
visa, icke att rekommendera, då den ju
fortfarande kommer att bibehålla, om också icke så
utpräglat, den dualism i fråga om måttsystem,
som härskar inom grundvetenskaperna och
tekniken och dessutom icke erbjuder den enkelhet
vid tillämpningen, som ett system med på annat
sätt härledd kraftenhet erbjuder.
Varför den på tyngden grundade kraftenheten
överhuvudtaget kommit till stånd, beror
självfallet på det förhållandet, att under de i äldre
tider förekommande industriella mätningarna
det var ytterst bekvämt att för kraftmätningar
använda tyngden av de normaler för massa, som
till följd av statsmaktens intresse för rätt vikt i
handeln, funnos lätt tillgängliga i form av vikter,
justerade med en noggrannhet, fullt tillräcklig
för dessa mätningar. Genom att härvid helt
enkelt använda samma mätetal för tyngden som
det mätetal, som på vikterna angavs för massan,
erhölls ett enkelt sätt att mäta krafter. Vid ett
mera framskridet mätningsförfarande lider
emellertid denna enkla metod av betänkliga
svagheter, som klart kommit till synes i diskussionen
angående kraftenheten. I första hand uppstå
svårigheter genom det förhållandet att
tyngdkraftens acceleration icke är konstant på olika
platser, vilket tvingat till åtgärden att för
kraftenheten definiera kilogrammets tyngd vid en
viss bestämd normalacceleration, vilken
fastställts till det icke alltför enkla talet 9,80665 m/s2.
Tekniska kraftenheter, baserade på tyngden
På så sätt ha vi emellertid erhållit två tekniska
kraftenheter, baserade på tyngden: dels den, som
motsvarar det ursprungliga tekniska
kilogrammet, nämligen 1 kilogramkraft, som är tyngden
i lufttomt rum av en kropp med massan 1
kilogram, alltså på den ort där man befinner sig,
och dels 1 kilopond, som är den kraft, som ger
massan 1 kilogram normalaccelerationen. Båda
dessa enheter ha emellertid en gemensam
nackdel. Vid användande av dem och kilogrammet
såsom massenhet erhålles ett icke samstämt
enhetssystem, vilket orsakar att man i samtliga
formler, där kraft och massa ingå, erhåller andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
