Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 25 juni 1949 - Kraft- och energienheter, av Torsten Swensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 september 1949
479
Dessutom har CGS-systemet den nackdelen, att
de i systemet härledda elektriska enheterna icke
heller äro av praktiskt lämplig storleksordning,
varför man år 1881 beslöt att skaffa praktiskt
lämpade enheter såsom tiopotenser av
CGS-systemets elektromagnetiska enheter. Härigenom
skapades de både i vetenskap och teknik
använda enheterna ampere, voit, ohm, joule och
watt. Energienheten inom detta system, 1
volt-amperesekund eller 1 joule, blir då emellertid
icke lika med energienheten i det mekaniska
systemet, 1 er g, utan 1 joule = 107 er g. Följande
fråga uppställde sig då: Kunde icke
CGS-syste-mets riktiga princip med massan som
grundenhet och kraften som härledd enhet bibehållas,
men grundenheterna för massa, längd och tid
väljas så, att tekniken dels fick en till sin
storlek lämplig kraftenhet och dels den mekaniska
och elektriska energienheten bleve lika. En
svårighet för att realisera denna tanke låg
emellertid i att genom beslut på en
elektroteknikkongress i London år 1908 de elektriska enheterna
frigjorts från CGS-systemets enheter och
baserats på rent praktiska definitioner, varigenom de
s.k. internationella elektriska enheterna erhöllos.
Detta olyckliga beslut orsakade, att man icke
kunde få ett enkelt samband mellan de
mekaniska och elektriska enheterna, utan detta
samband kom att innehålla reduktionsfaktorer. Så
blev exempelvis en internationell joule = 1,0003 •
• 107 erg. För att undanröja denna olägenhet
beslöt den Allmänna Konferensen för Mått och
Vikt år 1933, att de internationella enheterna
skulle överges och att man skulle återgå till de
absoluta enheterna, sådana dessa voro
definierade såsom potenser av CGS-enheterna. Genom
beslut den 29 oktober 1946 fastställdes datum för
de absoluta enheternas återinförande till den
1 januari 1948 och härmed voro
förutsättningarna skapade för att åstadkomma ett enhetligt
system med samma energienhet i det mekaniska
och elektriska systemet. Det är då så lyckligt, att
om grundenheterna cm, g och s utbytas mot m,
kg och s och CGS-systemets principer för
härledning av mekaniska enheter tillämpas man
fålen kraftenhet, som är 103 dyn och då 1 m =
= 102 cm fås en energienhet, som är 107 erg, eller
just den elektriska energienheten 1 joule.
Härigenom var alltså grunden lagd för ett enhetligt
MKS-system och den internationella kommittén
rekommenderade även år 1946 användande av
kraftenheten i MKS-systemet, som förslagsvis
benämndes 1 newton, samt enheterna joule, watt,
ampere, voit, ohm, coulomb, farad, henry och
weber samt gav förslag till dessa enheters definition.
Internationellt fastställande
av kraft- och energienheter
På den nionde allmänna konferensen i oktober
1948 gjordes ytterligare betydelsefulla beslut rö-
rande MKS-systemet. Namnet på kraftenheten,
nämligen den kraft, som ger massan 1 kg en
acceleration av 1 m/s2, fastställdes till 1 newton
ined förkortningen 1 N. Vidare fastställdes, att
enheten för värme skulle vara 1 joule. Den
internationella kommittén hade före konferensen
mottagit en hemställan från den
Internationella Fysiska Unionen att anta MKS-systemet,
innehållande en elektrisk grundenhet, såsom ett
internationellt praktiskt enhetssystem, varjämte
den franska delegationen, som förut nämnts,
inkom ined en liknande hemställan med
föreläggande av ett förslag, som skulle tjäna som
grundval vid diskussionen. Konferensen beslöt
på grund av frågans vikt att uppdra åt den
internationella kommittén att rikta en officiell
förfrågan till alla länder rörande åsikten om
denna fråga inom vetenskapliga, tekniska och
pedagogiska organisationer, att sammanfatta de
erhållna svaren samt att avge
rekommendationer avseende upprättande av ett praktiskt
enhetssystem, vilket kunde antas av samtliga
länder, som undertecknat meterkonventionen.
Denna resolution kan ju inte sägas vara så
positiv, som många hoppats, men dess syftemål är
att gå ännu längre i enhetlighet än införande av
de redan rekommenderade enheterna i en
nationell lagstiftning, nämligen fastställande av vilken
elektrisk enhet, som lagstiftningsmässigt sett
skall vara grundenhet, samt vidare införande av
definitioner på ett flertal ännu icke
rekommenderade enheter, såsom enheter för tryck och
viskositet samt för de rationaliserade eller
orationaliserade magnetiska enheterna. I avvaktan på
resultatet av denna officiella aktion torde
emellertid frågan om lagstiftning i Sverige tillsvidare
böra anstå.
Fördelar av enhetligt MKS-system
För den här upptagna frågan rörande
kraft-och energienheten är sålunda den
internationella situationen följande. För kraftenheten är
1 newton, med förkortningen 1 N, och för
energienheten 1 joule fastställda och rekommenderade
inom ett enhetligt MKS-system. Förutsättningar
synas icke föreligga, att något internationellt
beslut kommer att fattas rörande en kraftenhet,
baserad på tyngden, men om i praktiken en
sådan enhet är behövlig, bör den dels baseras
på tyngd vid normal accelerationen och dels icke
innehålla ordet kilogram.
Under sådana förutsättningar synes mig, att
MKS-systemets kraft- och energienheter, newton
och joule, böra användas inom teknikens
samtliga grenar, och endast i de enkla statiska
beräkningar, där variationen av
tyngdacceleratio-nen är utan betydelse, bör en till tyngden
ansluten kraftenhet kunna användas, om avsevärd
förenkling kan erhållas på detta sätt. Enheten
bör då vara 1 kilopond varvid mätetalet för en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
