- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 79. 1949 /
480

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 25 juni 1949 - Kraft- och energienheter, av Torsten Swensson - Telefonaktiebolaget L M Ericssons Stiftelse för främjande av elektroteknisk forskning - Svenska Plastföreningen - Standardblad för personhissar - Evers & Co. AB, Hälsingborg - Nordiska granntidskrifter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

480

TEKJiTSK TIDSKRIFT

kraft under dessa förutsättningar genom
approximation kan sättas lika med mätetalet för den
massa, vars tyngd är lika med kraften. Med
andra ord: man gör den approximationen, att
normalaccelerationen härskar på hela jorden.

En avsevärd förenkling skulle onekligen ernås,
om den nu använda mångfalden av kraft- och
energienheter ersattes med de internationellt
antagna MKS-enheterna newton och joule.
Kilogramkraft, kilopond, kilogramkraftmeter,
kilo-pondmeter, kilowattimmar, hästkrafttimmar och
kilokalorier skulle bli obehövliga. Samtliga
beräkningar skulle kunna ske i ett samstämt
enhetssystem, där de enkla storhetsekvationerna
gälla i stället för mätetalsekvationer med olika
reduktionsfaktorer, vilkas innebörd och
härledning icke alltid äro så lättförklarliga och vilka
i varje fall äro svåra att komma ihåg. Alla
tyngdaccelerationer bortfalla ur formlerna och
komma in i räkningarna endast då fråga
verkligen är om tyngd, i vilka fall de ju ha sitt
naturliga berättigande och den mekaniska
värme-ekvivalenten blir obehövlig. Och, framför allt,
grundvetenskaperna och tekniken komma att
tala samma språk, vilket är av största betydelse
för den teknisk-vetenskapliga forskningen.

Efter föredraget, som till följd av myntdirektör Swenssons
sjukdom upplästes av docent E Ingelstam, vidtog en livlig
diskussion, i vilken förutom inledaren följande personer
yttrade sig: f. myntdirektör A Grabe, professor G Wästlund,
tekn. dr S Brennert, professor E Hogner, professor F
Dahlgren, professor S Velander, civilingenjör E Wåhlin,
professor H Faxén, professor M Bäckström, professor E
Rudberg, professor G Ising, professor F Odqvist, tekn. dr J
Wennerberg, byrådirektör J Österman, direktör R Linse,
civilingenjör N Hyltén-Cavallius, och förlagsdirektör C-A
Strömberg. Ett fullständigt referat av diskussionen,
omfattande 18 stencilerade sidor, kan av intresserade
kostnadsfritt erhållas genom skriftlig rekvisition till Svenska
Teknologföreningen, Stockholm 16.

Telefonaktiebolaget h M Ericssons Stiftelse för
främjande av elektroteknisk forskning har för 1949 utdelat
stipendier med sammanlagt 10 900 kr. till civilingenjörerna
S Tomner, Göteborg, för studier i USA inom
elektronikområdet, B Stjernberg, Göteborg, för att i England och
Frankrike studera mikrovågsteknik, J Braun, Stockholm,
för licentiatstudier vid KTH och B Lundvall, Stockholm,
för studier i USA inom bärfrekvenstelefoniområdet.

Svenska Plastföreningen, Stockholm, har utgivit nya
leveransbestämmelser för plastindustrin, gällande från den
1 april 1949. Det är bra att enhetliga bestämmelser nu har
framkommit, men frågan om äganderätten till formar och
verktyg som köparen har betalt är fortfarande på ett
kon-kurrenshämmande sätt ensidigt avgjord till leverantörens
förmån.

Standardblad för personhissar (SIS 60 00 10) har
fastställts och kan erhållas från Sveriges
Standardiseringskommission, Brunkebergstorg 12, Stockholm.

Evers & Co. AB, Hälsingborg. Broschyren
"Isolerings-och klistermaterial" ger en särskilt för byggare nyttig
beskrivning av egenskaperna hos olika varmasfalter och
kallflytande asfalter samt deras användningsområden.

Nordiska granntidskrifter

Christensen, J D: Dimensionering af telefonkabler under
hensyn til forståeligheden af den overførte tale. Ingeniören
1949 h. 19 s. 393—402.

Karnov, H H: Praktiske forskallingsproblemer set fra
entreprenörens synspunkt. Ingeniören 1949 h. 19 s. 403—408.
Christensen, E: Rotary automatisk telefonudstyr i USA.
Ingeniören 1949 h. 19 s. 409—410.
Fakstorp, J: Udnyttelsen af vegetabilsk landbrugsaffald
i industrien. Ingeniören 1949 h. 20 s. 413—418.

Gehlshøj, B: Beregning af vindkedler. Ingeniören 1949
h. 20 s. 423—426.
Christensen, E: Et nyt dansk telefonapparat. Ingeniören
1949 h. 20 s.- 427—428.

Bredaill Sörensen, K e: Finbearbejdning med
eetskærs-værktøjer. Ingeniören 1949 h. 21 s. 433—440.
Jørgensen, M O: Giorgi’s enhedssystem. Ingeniören 1949
h. 21 s. 441—444.

Draminsky, P: Ansatte ingeniörers patentrettigheder.
Ingeniören 1949 h. 21 s. 445—447.

Hess Thaysen, Ellen: Civile lufthavne med
enkeltbane-systemer. Ingeniören 1949 h. 22 s. 453—461.
Holmsted Kristensen, A: Indlægning af overgangskurver
i jembanespor. Ingeniören 1949 h. 22 s. 461—465.
Lunn, B: Fremmedelementers inf lydelse på
støbelege-ringer. Ingeniören 1949 h. 22 s. 467—470.

Helentus, L: Industriledningens andel i
standardiserings-arbetet (på finska). Tekn. Aikl. 1949 h. 8 s. 175—177.
Salokangas, J: Mätning av spänningar med elektrisk
töjningsmätare (på finska). Tekn. Aikl. 1949 h. 8 s. 178—
183.

Pentttnen, V: Standardiseringens organisation (på finska).
Tekn. Aikl. 1949 h. 8 s. 184—185.

Laumla, e: Världen efter 100 dr (på finska). Tekn. Aikl.
1949 h. 8 s. 186—188.

Lehto, T A: Landsbygdens elektrifiering (på finska).
Tekn. Aikl. 1949 h. 9 s. 203—204.

Toivonen, L P J: Telefonväsendets organisation i Finland
(på finska). Tekn. Aikl. 1949 h. 9 s. 204—207.
Pohjanpalo, J: Radiotekniken erövrar nya områden (på
finska). Tekn. Aikl. 1949 h. 9 s. 207—211.
Sandberg, S & Lindblom, J: Hållare för
kraftlednings-linor (på finska). Tekn. Aikl. 1949 h. 9 s. 212—214.
Jernvall, N: Industrins elinstallationer och deras skötsel
(på finska). Tekn. Aikl. 1949 h. 9 s. 215—216.
Immonen, V: lsefjords kraftverk (på finska). Tekn. Aikl.
1949 h. 9 s. 217—221.

Torkkola, E: Finlands första telefon (på finska). Tekn.
Aikl. 1949 h. 9 s. 224—225.

Skåre, E: Landkommunene og deres tekniske oppgaver.
Tekn. Ukebl. 1949 h. 18 s. 277—279.
Enge, H: Motstandstermometre i ubalansert brokobling.
Tekn. Ukebl. 1949 h. 18 s. 279—284.
Heeggstad, K M: Preferansetall. Tekn. Ukebl. 1949 h. 18
s. 285—287.

schulerud, A: Rasjonalisering av
næringsmiddelforsk-ningen. Tekn. Ukebl. 1949 h. 18 s. 287—290.

I klen, A: Forskning og frihet. Tekn. Ukebl. 1949 h. 19
s. 295—299.

Barth, T: Universitas Norvegica. Tekn. Ukebl. 1949 h. 20
s. 311—315.

Dahl, H: Radiolinjer. Tekn. Ukebl. 1949 h. 20 s. 316—321.
Owe, O: Behandling og bruk av vannverkets nedbørfelter.
Tekn. Ukebl. 1949 h. 21 s. 327—332.

Harbek, H: Mekaniske hukommelsesmidler for
regnemaskiner. Tekn. Ukebl. 1949 h. 21 s. 332—334.
Terjesen, S G: Kjemiteknikk i peniciUinframstillingen.
Tekn. Ukebl. 1949 h. 21 s. 335—339.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:34:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1949/0492.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free