Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 25 juni 1949 - Världens största dörr, av sah - Elförbrukningen i Ryssland, av Je - Atombombskyddad stad, av WS - 100 000 kronor till bästa flygrobotvarningen - Nya tidskrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
488_TEKJiTSK TIDSKRIFT
Fig. 1. En lialu dörrsektion i jättehangaren.
Världens största dörr. I England liar för montering
och förvaring av jätteflygplanet Brabazon byggts en
hangar, som på framsidan är försedd med en vikbar dörr,
byggd i tre sektioner. Den totala längden är 315 m,
höjden 20 m och vikten 220 t. I varje sektion öppnar sig
dörren i två delar, som kan vikas åt vilketdera hållet,
varigenom man antingen kan få tre 100 m breda öppningar
eller sex 43 m öppningar. Varje halvsektion drives av två
5 hk elmotorer, som över linor i dörrsektionens över- och
underkanter öppnar och stänger den på två minuter.
Dörren stänges inte helt flat, utan en viss korrugering
be-hålles för att ge ökat motstånd mot vindtryck och
mindre begynnelsemotstånd vid öppnandet. Till skydd mot
snö och is cirkuleras en antifrysvätska till varje gångled
(Archit. Forum febr. 1949). sah
Elförbrukningen i Ryssland. Generatoreffekten
utgjorde 1913 1 000 MW och 1940 10 700 MW och beräknas 1950
bli 22 000 MW. Motsvarande energiproduktion är 2 000
MkWh, 48 000 MkWh resp. 82 000 MkWh. Härav alstras
ca 85 % i ångkraftstationer, ofta kombinerade med
värmeanläggningar. Normalt arbetar man med 30 at och 400°C,
men i en del nya stationer har man gått upp till 100 at.
Den genomsnittliga bränsleförbrukningen utgör 0,58 kg
kol per kWh vid 7 000 kcal per kg. Ett sjuttiotal större
vattenkraftstationer är i drift eller under byggnad.
Däribland märks främst Dnieprostroi med ca 450 MW
uppdelat på 9 aggregat. 75 % av generatoreffekten är ansluten
till huvudnätet, vars ledningslängd 1940 utgjorde 1 100 km
vid 220 kV, 500 km vid 154 kV, 10 000 km vid 110 kV och
10 000 km vid 3, 6, 10 och 35 kV. Upp till 110 kV
används normalt trästolpar och vid de högre spänningarna
järnstolpar. Elektrifieringen inom industrin gör snabba
framsteg och nu är 82 % av motorerna elektriskt drivna.
Lantbruket är starkt mekaniserat men ännu endast till
en mindre del elektrifierat. Enligt nuvarande femårsplan
skall ca 20 000 nya små kraftstationer för lantbruket
byggas utöver de 10 000 befintliga, varvid totaleffekten härför
blir ca 2 000 MW. År 1947 var 1 700 km huvudjärnvägar
elektrifierade och planer finns för ytterligare 5 300 km.
Därutöver används dieselelektrisk drift på ca 7 000 km
(Elektrizitätsverwertung maj 49). Je
Atombombskyddad stad. Hur en befäst stad i
atomåldern skall se ut får man en aning om av ett detaljerat
amerikanskt projekt, som har utarbetats på basen av
erfarenheterna från Hiroshima och Nagasaki. Projektet avser
att ge ett tämligen tillförlitligt skydd mot atombombning
för alla stadens invånare samt för tillverkning och lager
av livsviktiga förnödenheter och samtidigt erbjuda normala
levnadsvillkor för invånarna, då ingen fara är för handen.
Hela staden skall’ enligt projektet vara uppdelad som en
honungskaka i sexhörningar, vilkas sidor består av
atom-bombsäkra långhus vars tvärsnitt har formen av en lig-
gande ellips, störst i mitten av sexhörningens sidor och
avtagande mot hörnen, där husen är förenade i runda torn.
Långhusen är 450 m långa, 42 m breda på mitten och 30 m
höga, därav 22 m ovan jord. De har fyra plan ovan jord
med en sammanlagd golvyta av 50 000 nr per hus. 1
ellipsens underjordiska del finns bl.a. plats för spårväg och
körbanor för bilar. Genom uppdelningen av staden i celler
avser man att till ett relativt litet område begränsa
verkningarna av tryckvågen från en atombombexplosion.
Långhusen är dels genom sin elliptiska form och dels genom
byggnadssättet i övrigt mycket motståndskraftiga mot en
tryckvåg; de ligger i marken som ett skeppsskrov i
vattnet, och en mindre förskjutning vållar inga större skador.
På grund av långhusens längd måste expansionsfogar
insättas, vilka måste vara gastäla för radioaktivitetens skull.
Väggarna är 00 cm tjocka; huruvida de skall beklädas med
bly eller bladguld till skydd mot radioaktiv strålning
undersöks som bäst. Hela systemet av långhus och torn är
hermetiskt tillslutet, och särskilda
luftkonditioneringsanläggningar sköter om att luftens kvalitet hålls på hygglig nivå.
Tornen är avsedda att inrymma elkraftstationer, maskineri
■ för vattenförsörjningen o.d. och kan dessutom användas
för luftvärnsändamål.
Var och en av de sexkantiga cellerna har en yta av 10 ha
och beräknas rymma bostäder för 000—800 familjer samt
nödvändiga butiker osv. Ingen punkt av staden ligger
längre bort än 400 ni från en ingång till långhussystemet.
Hur ställer sig då kostnaderna? De blir naturligtvis
kolossala, "men blir knappast större än kostnaden för en
atombomb" (Engng News-Rec. 27 jan. 1949). VVS
100 000 kronor till bästa flygrobotvarningen. Malmö
Luftförsvarsförening har ställt 100 000 kronor till
förfogande som belöning till den eller de personer, som
lyckas eller verksamt bidrar till att åstadkomma i Sverige
användbar apparatur eller metod för att upptäcka
annalkande robotbomber, förutbestämma deras sannolika
nedslagsområde och inom detta ge en tillräcklig
förvarningstid (för närvarande minst två minuter)
för-motåtgär-der till civilbefolkningens skydd.
Förslag skall vara inlämnat före den 1 juli 1951, eller
tidigare. Prövning sker genom en av föreningen och
Krigsvetenskapsakademien tillsatt nämnd under ordförandeskap
av överste R Åkerman. Detaljerade bestämmelser erhålles
hos föreningens eller akademins sekreterare.
Nya tidskrifter. "Meddelanden från
Matematikmaskinnämnden (MMN)", utgivna av Ecklesiastikdepartementet,
har utkommit med sitt första nummer. Meddelandena
avser att informera institutioner och enskilda om det
allmänna läget i fråga om matematikmaskiner samt ge
intresserade tillfälle att följa utvecklingen på området både
i Sverige och i utlandet. (Man får dock hoppas att denna
viktiga information inte även i fortsättningen presenteras
som en kompakt fyrsidig textföljd, utan mellanrubriker,
och avfattad på kanslispråk.) Redaktionen består av
docent C E Fröberg och förste kanslisekreterare G Malmberg.
Meddelandena kan erhållas genom anmälan till
Matematikmaskinnämndens sekreterare, Ecklesiastikdepartementet,
Stockholm 2.
"Profilen" kallar Gunnar Fredriksson AB, Stockholm, sin
nya firmatidskrift, vars första nummer äger både stil,
humor och personlig färg.
"Konstruktion" är en ny tysk tidskrift, utgiven av
Springer-Verlag, Berlin—Charlottenburg. Den avser att
behandla tekniska och vetenskapliga frågor av intresse för
maskinkonstruktörer: materialfrågor, Verkstadstekniska
problem, mätteknik, mekanik och termodynamik,
patentfrågor och standardisering. Utgivare är professor F Sass
och huvudredaktör dr-ingenjör F zur Nedden. Tidskriften
skall utkomma en gång i månaden; prenumerationspriset
är 18 DM per halvår.
"Werkstattsteehnik und Maschinenbau, Zeitschrift für
Fertigung im Maschinenbau, Apparatebau und Feinmecha-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
