Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 28. 13 augusti 1949 - Tryckfärg, papper och tryckresultat, av Gösta E Carlsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 september 1949
509
Tryckfärg, papper och tryckresultat
Civilingenjör Gösta E Carlsson, Stockholm
Trots det relativt omfattande arbete, som
under de senaste 20 åren lagts ner på att fördjupa
vår kunskap om förhållandena mellan tryckfärg
och papper vid tryckningen, är denna alltjämt
mycket ringa och ej tillräckligt djuptgående för
att kunna ge oss möjligheter att lösa alla de
praktiska svårigheter, som alltför ofta uppstår
vid tryckning. Dylika svårigheter med papper
och färg utgör en starkt produktionshämmande
faktor inom trycktekniken. En djupare kunskap
om hithörande olika problem, som skulle kunna
ge möjligheter att minska eller eliminera dylika
driftssvårigheter i tryckeriet är därför en
angelägenhet av stor ekonomisk betydelse för den
grafiska industrien.
Orsaken till att man trots allt ej nått längre
efter så många års forskning är synbarligen den,
att man ej gått till grunden med de verkliga
teoretiska sammanhangen utan velat på ett
snabbare sätt nå vissa resultat, som grundats på rent
empiriska experiment. Det har ej heller varit
möjligt, att tidigare helt tränga in i det
frågekomplex, som uppställer sig, då det först på
senare år i samband med vetenskapens framsteg
inom olika grenar av fysiken och kemin, blivit
möjligt att någorlunda klarlägga egenskaperna
hos tryckfärger och i viss mån hos papper. En
utredning om dessas inbördes förhållande måste
ju baseras på verklig kunskap om de bägge
ämnena var för sig.
Tidigare forskningsarbeten på detta område ha
i huvudsak haft en tvåfaldig uppgift, nämligen
dels att i tryckeriet eller på laboratoriet rent
empiriskt studera tryckprocessen för att
därigenom fastslå betingelserna för ett optimalt
tryck-resultat, dels att utarbeta provningsmetoder och
apparater, vilka skulle göra det möjligt att
laboratoriemässigt fastställa ett pappers eller en
tryckfärgs trycktekniska egenskaper. En hel del
värdefulla metoder och apparater, som utan
tvivel ha bidragit till en bättre standard, ha därvid
framkommit, jämväl som våra insikter i
förhållandena mellan papper och färg nu äro
betydligt mer omfattande, än de voro för 20 år sedan.
Nuvarande kunskap
Ett optimalt tryckresultat kan anses föreligga,
om följande två villkor uppfylles: tryckbilden på
Föredrag i avd. Grafisk Teknik den 7 februari 1949.
667.52 : 676.33 : 655.3
papperet skall utgöra en exakt reproduktion av
tryckformen; tryckfärgen på papperet skall
torka så snabbt som möjligt.
Det är självfallet en hel mängd faktorer av olika
slag, som inverka på tryckresultatet i
förstnämnda avseende. Samverkan mellan papper och
tryckfärg är här av avgörande betydelse för det
kvalitativa tryckresultatet. Med hänsyn till
frågans vidd är det dock nödvändigt att i viss mån
förenkla problemet på så sätt, att en
begränsning till tryckning med en färg, dvs. med svart
färg på vitt papper, göres. Vidare anta vi, att det
original, som skall reproduceras, föreligger i
form av en autotypikliché.
För att den föreliggande formen vid
tryckningen skall fullt riktigt reproduceras, är det i första
hand nödvändigt, dels att tryckbildens
svärt-ningsomfång och tonvärden överensstämma med
originalets, dels att återgivningen av formens
konturer blir så exakt som möjligt. När man
säger, att tryckbildens svärtnings- eller
tonomfång skall överensstämma med originalets,
le-nar man härmed, att den skillnad i svärtning,
som förefinnes mellan olika partier i originalet,
skola i möjligaste mån återges i tryckbilden.
Papperets och tryckfärgens inverkan på
resultatet härvidlag torde lämpligen bäst kunna
åskådliggöras genom ett diagram. I fig. 1 har
tryckbildens svärtning alltså uppritats som funktion
av originalets (alltså klichéns) svärtning. För
enkelhetens skull har antagits, att originalet har
ett svärtningsomfång mellan 0 och 100 %. Det
ideala förhållandet med absolut riktig
reproduktion av originalets olika svärtningsgrader
representeras då av den räta linjen 1. En så idealisk
reproduktion kan dock av flera orsaker aldrig
åstadkommas. Först och främst är tryckbildens
svärtningsomfång beroende av papperets vithet.
Bildens lägsta svärtning sammanfaller ju med
det otryckta papperets svärtningsgrad eller med
andra ord papperets vithet. Alltefter
papperskvaliteten varierar vitheten betydligt och härmed
alltså även tryckbildens tonomfång. Den högsta
svärtningen i bilden är å andra sidan beroende
av tryckfärgens maximala svärtning på papperet
i fråga. Denna maximala svärtning står återigen
i samband med tryckfärgens verkan på papperet.
Vid papper med hög glättning åtgår det betydligt
mindre färg för att åstadkomma en viss
svärtningsgrad än vid sämre glättade papper. Då den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
