- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 79. 1949 /
510

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 28. 13 augusti 1949 - Tryckfärg, papper och tryckresultat, av Gösta E Carlsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

510

TEKJiTSK TIDSKRIFT

Fig. 1. Samband
mellan
tryckbildens och
originalets svärt-ningsgrad.

färgmängd, som kan påföras papperet med
hänsyn till tprkning, smetning osv. måste hållas
inom viss gräns, är det därför oftast ej möjligt
att hålla så mycket färg, som erfordras för att
högsta svärtning skall uppnås. Svärtningskurvan
för tryckbilden kommer alltså att med hänsyn
till dessa omständigheter få ett sådant förlopp,
som representeras av linje 2 i diagrammet, dvs.
svärtningsomfånget för tryckbilden sträcker sig
från t.ex. 20 till 95 %. Ej heller denna linje
återger emellertid det verkliga förhållandet vid en
autotypireproduktion. I formen framställas ju
de olika svärtningsgraderna genom storleken av
de ytelement, som bära tryckfärgen, så att vid
en svärtningsgrad av t.ex. 10 % utgör den
färgbärande ytan 10 % av den totala vtan. Vid
tryckningen sker en viss förstoring av färgytan
genom att färgen pressas utanför
rasterpunkter-nas konturer. Detta förhållande gör sig mest
gällande vid högre svärtningsgraden då de minsta
djuppunkterna lätt igenfyllas med färg. Följden
blir, att svärtningskurvan i verkligheten
kommer att få ett förlopp, som svarar mot kurva 3 i
diagrammet.

Om man undersöker i vad mån papperets
egenskaper inverka på den riktiga återgivningen av
svärtningsvalörerna, är det ju i första hand
papperets vithet, som inverkar på
svärtningsom-fångets ljusare gräns. Papperets vithet är i stort
sett en ekonomisk fråga, då hög ljusreflexion
hos papperet betingas av användningen av blekt
cellulosa och högvärdiga fyllnadsämnen. Att
bestämma och kontrollera papperets vithet är en
enkel sak, och en hel del apparater finnas härför.
För att svärtningsomfångets övre gräns skall bli
så hög som möjligt, erfordras i första rummet
att papperets färgbehov är lågt. Huru detta står
i samband med apperets övriga egenskaper,
komma vi senare in på.

Som nyss framhölls är dock valöråtergivningens
riktighet beroende av en exakt reproduktion av
rasterpunkterna i autotypien. Här komina vi
alltså in på den andra förutsättningen för exakt
reproduktion av tryckformen, nämligen bästa
möjliga kontur återgivning. I fråga härom äro

papperets egenskaper av utslagsgivande
betydelse, men tryckfärgen har även en stor inverkan
på resultatet. För att detta skall bli det bästa
möjliga, fordras att färgen och papperets
egenskaper äro anpassade i förhållande till varandra.

Det är ett helt komplex av egenskaper hos
papperet, som inverka på konturåtergivningen,
såsom dess glättning, färgbehov,
absorptionsförmåga och hårdhet. I första hand har naturligtvis
glättningen en dominerande verkan. I fig. 2 synas
några mikrofotografier, som visa dels en detalj
av en autotvpi, dels de tryckbilder, som erhållits
vid papper med olika glättning, tryckta under
exakt samma omständigheter. Härav synes
mycket tydligt, hur konturerna bli oskarpare, då
glättningsgraden sjunker, samtidigt som de ljusa
ytorna bli mindre. I nära samband med
glättningen står även papperets färgbehov. Detta är ej
något klart definierat begrepp men avser att ge
ett uttryck för den färgmängd, som erfordras
för att åstadkomma en viss svärtningsgrad på
papperet i fråga. Papperets färgbehov
sammanhänger även intimt med dess absorptionsförmåga
och är naturligtvis i högsta grad beroende av
tryckfärgens egenskaper, som här nedan skall
visas.

I fig. 3 visas sambanden mellan färgmängd på
papperet och svärtningsgraden dels för
konst-tryckpapper, dels för tidningspapper, vilka under
exakt samma förhållanden tryckts med en viskös
och en tunn tryckfärg. Det framgår, att vid

c d

Fig. 2. Mikrofotografi (50 X j av zinkkliché och avtryck av
denna på papper av olika glättningsgrad; a zinkkliché,
b tryck på konsttryckpapper, glättningstal enligt
Bendt-sen i, c glättat tryckpapper, glättningstal 30, d oglättat
tryckpapper, glättningstal 350.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:34:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1949/0522.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free