Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 28. 13 augusti 1949 - Tryckfärg, papper och tryckresultat, av Gösta E Carlsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 augusti 1949
513
Fig. 7. Interchemicals viskosimeter.
relativt moderna vetenskapen rheologi på
tryckfärger och liknande kolloidala system. Rheologi
är läran om materials flytning och deformation.
De forskningsarbeten, som äro att hänföra till
denna gren av vetenskapen, ha givit oss en
betydligt mer vidgad kunskap om de plastiska och
elastiska egenskaperna hos alla de material, som
äro att hänföra till kolloider.
Praktiskt taget alla tryckfärger äro
kolloid-dispersa system av ett pigment i ett bindemedel
och uppvisa såsom sådana en hel del
egenskaper, som skilja dem från material vilka uppfylla
Newtons lag för strömning. Vid studiet av
tryckfärgens rheologiska egenskaper har man främst
använt sig av roterande viskosimetrar av olika
typ. I fig. 6 finns principskissen för en dylik av
Couette-konstruktion. Den består av en yttre
behållare som kan bringas att rotera med ett visst
varvtal. Centrerad i denna sitter en cylinder,
som är förbunden med en fjäder. Det ämne, som
skall undersökas, placeras i behållaren, och
cylindern nedsänkes i denna. Vid rotation av
behållaren uppstår därvid ett moment på cylindern,
vars storlek kan utläsas av den vridning, som
uppstår i en fjäder, i vilken cylindern är
upphängd. Allt efter ämnets viskositet varierar detta
moment på så sätt, att det blir större för en
högre viskositet än för en lägre. Typiskt för
praktiskt taget alla kolloider är, att de ha en plastisk
flytning, dvs. deras viskositet är på visst sätt
beroende på den skjuvkraft de utsättas för. En
synnerligen praktisk och elegant utformning av
Couette-viskosimetern är Interchemicals viskosi-
meter, vilken konstruerats speciellt för
tryck-färger (fig. 7).
Vad som i främsta rummet skiljer
tryckfärger eller liknande kolloidala dispersioner från
vätskor som uppfylla Newtons lag för flytning,
är att de ha en struktur, orsakad av pigmentets
flockulation, vilken ökar färgens skenbara
viskositet men som nedbrytes vid viss mekanisk
bearbetning. Bekant är ju, att flertalet tryckfärger
bli tunnare vid omrörning. Huru förhållandena
verkligen gestalta sig, framgår bäst av
diagrammen på fig. 8, som visa flytförloppet dels vid en
newtonsk vätska, dels vid en tryckfärg.
Vridmomentet utgör i det första fallet en linjär
funktion av viskosimeterns varvtal och denna linje
passerar genom origo. Lutningen hos denna linje
utgör ett reciprokt mått på viskositeten, som i
detta fall alltså är konstant och oberoende av
varvtalet. Förloppet vid en tryckfärg
åskådliggöres i det högra diagrammet. Då de punkter,
som här representera sambandet mellan
varvtal och skjuvkraft, sammanbindas med en linje
blir resultatet, att denna linje skär kraftaxeln på
ett visst avstånd från origo. Detta betyder att
någon vridning ej inträffar förrän kraften nått
ett visst minimivärde, vilket motsvarar
materialets "yield value" eller "styvhet". Förekomsten
av en styvhet utgör den fundamentala
skillnaden mellan ideala vätskor och plasto-viskösa
system. Storleken av denna styvhet hos en
tryckfärg konstituerar den egenskap hos tryckfärgen,
som man brukar kalla dess längd. En lång färg
har mindre styvhet än en kort färg. I sistnämnda
fallet är styvheten större än tyngdkraften, och
färgen flyter ej under enbär inverkan av
tyngdkraften.
Ännu en egenskap hos tryckfärgen, som är av
intresse i detta sammanhang, är thixotropin.
Denna skulle populärt kunna beskrivas som det
förhållandet, att tryckfärgens viskositet icke
endast är beroende på skjuvhastigheten, dvs.
viskosimeterns varvtal, utan antar olika värden,
om denna är stigande eller fallande.
Förhållandet åskådliggöres i fig. 9. Här synes de kurvor,
som erhållits vid provning av en tryckfärg vid
Interchemicals viskosimeter vid två provserier,
där man i det ena fallet ökat varvtalet stegvis
Fig. 8. Flytkurvor, t.v. för newtonska vätskor och t.h.
trgckfärg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
