Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 28. 13 augusti 1949 - Etylenoxidkondensationsprodukter och deras tekniska användningar, av Nikolaus Schönfeldt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 augusti 1949
521
vid användning av ett färgbad bestående av
0,01 % Indanthrenbrilliantgrün FFB och 0,2-n
NaOH samt 0,5 % Na&O.. Vid tillsats av 0,3 %
Peregal O, en
fettalkohol-etylenoxidkondensa-tionsprodukt, ökas molvikten till 220 000 och
aggregationsgraden till 420.
Vid färgning av vegetabiliska fibrer med
substantiva färger sker färgupptagningen genom
restvalensbindningar. De substantiva färgerna
föreligger i agglomererat tillstånd, och
agglome-rationsgraden kan betydligt ökas genom tillsats
av etylenoxidkondensationsprodukter. Enligt
Valkö0 har Chicagoblau 6 B vid en koncentration
av 0,02 % i färgbadet, 0,05-/i NaCl, en molvikt
av 3 920 och aggregationsgrad 4. Vid tillsats av
0,1 % Peregal O till färgbadet ökas molvikten
till 19 000 och aggregationsgraden till 22. Genom
ökning av saltkoncentrationen kan man även
uppnå en ökning av molvikten. Valkö har
undersökt skillnaden mellan den genom salt och
en etylenoxidkondensationsprodukt förorsakade
molviktsökningen. Används 0,02 %
Chicagoblau 6 B och ökas NaCl-koncentrationen från
0,05-/i till 0,5-ti, växer molvikten från 3 920 till
19 700 ocli aggregationsgraden från 4 till 22.
Försätter man detta bad med 0,65 % Peregal OK,
som innehåller en
etylenoxidkondensationsprodukt med en alkylerad oleylamin som hydrofob
del, ökas molvikten till 60 • 10" och
aggregationsgraden till 6 000.
Vid färgning av ylle med syra- ocli
krom-komplexfärger uppstår andra problem. I
ullkera-tinet laddas molekylerna vid pH < 3,5 märkbart
positivt. Dissociationen av karboxylgrupperna
avtar, och vid pH <j 1,3 är de basiska
sidokedjorna aktiverade. Sura färger bildar genom jonogen
bindning salter med dessa basiska grupper.
Färgernas affinitet beror därför av färgbadets
vätejonkoncentration, som bestäms av
svavel-syrakoncentrationen. Ökas denna, sker
uppdragningen av färgen fortare och egaliseringen blir
sämre. Tillsats av en
etylenoxidkondensationsprodukt åstadkommer även här egalisering
genom sin affinitet till färgpartiklarna.
Kromkomplexfärgernas, Neolan- och
Palatin-echtsalz-färger, affinitet till ylle förorsakas
genom koordinativ bindning mellan ullkeratinets
icke joniserade aminogrupper och
färgmolekylernas kromatomer och elektrostatisk bindning
mellan keratinets joniserade ammoniumgrupper
och färgmolekylernas sulfogrupper. Vid 3—6 %
svavelsyra (räknat på ullens vikt) i färgbadet är
den koordinativa bindningen övervägande. Ökas
svavelsyrakoncentrationen till 8—12 %,
minskas denna bindning samtidigt som den
elektrostatiska tilltar. Med högre
svavelsyrakoncentration minskas affiniteten och ökas egaliseringen.
Användning av högre svavelsyrakoncentrationer
i badet kan dock menligt påverka
fibermaterialet. Man använder därför med fördel egaliserings-
medel. Etylenoxidkondensationsprodukter har
även i detta fall visat sig lämpliga. Förmodligen
bildas komplexa agglomerater mellan deras
eter-artat bundna syreatomer samt OH-grupperna
och färgmolekylernas kromatomer.
Valkö har visat, att diffusionskoefficienten för
Palatinechtblau GGN vid pH 4,2—4,3 och 25°
minskas från 0,360 till 0,181 och vid 60° från
0,360 till 0,208 genom tillsats av 1 g/1
Palatin-echtsalz 0 (etylenoxidkondensationsprodukt) till
ett färgbad innehållande 0,01 % färgämne.
Kromfärgens associationstal ökas genom tillsats
av Palatinechtsalz 0 från 1,3 till 5—15.
Vid färgning med Naftol .45 grunderar man
varan med Naftoe AS
CONH
/3-oxynaftoësyraanilid, som drar upp på fibern ur
naftolatlösningen. Härefter kopplar man
Naftol AS på fibern med en sur lösning av ett
diazo-salt, varvid den olösliga azofärgen bildas.
Färgens riväkthet påverkas menligt, om
grov-dispersa partiklar bildas vid denna koppling.
För att undvika detta tillsätts en lämplig
etylenoxidkondensationsprodukt. Genom dess
skydds-kolloidverkan blir de olösliga azofärgpartiklarna
jämnare fördelade.
Även för avdragning av färger kan
etylenoxid-kondensationsprodukter användas. När
utfärg-ningen, t.ex. med kypfärgämnen, har blivit
ojämn eller för kraftig, avdras färgen i en
blind-kyp, till vilken etylenoxidprodukten har tillsatts.
I textilindustrin används
etylenoxidkondensa-tionsprodukter som mjukningsmedel, dvs. för att
förläna varan ett mjukare grepp. Vidare kan
etylenoxidprodukter användas som
plasticerings-medel för växer, hartser speciellt vinylhartser,
syntetiskt gummi m.m.
Etylenoxidprodukter är även lämpliga som
vätmedel. De kan antingen användas ensamma
eller tillsammans med anjonaktiva eller
katjon-aktiva ämnen för att öka väfningen och
genom-trängningen. Dylika etylenoxidprodukters
vät-förmåga beror i hög grad på den hydrofoba delen.
Även på andra än ovan nämnda områden har
etylenoxidprodukterna kommit till användning
eller befinner sig under utprovning, t.ex. inom den
keramiska industrin som bindemedel för leran
före bränningen och inom verkstadsindustrin för
tråddragning.
Cellulosa-etylenoxidkondensations-produkter kan användas som klister,
förtjock-ningsmedel m.m. Genom lämplig behandling kan
dessa kondensationsprodukter överföras i
vat-tenolöslig form och användas som olje- och
fett-beständigt överdrag på papper för att höja
papperets väthållfasthet.
På grund av
etylenoxidkondensationsprodukter-nas mångsidiga användbarhet kan det väntas, att
de skall få ökad användning inom industrin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
