- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 79. 1949 /
527

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 28. 13 augusti 1949 - Böcker - Anmälan: Praktisk cellulosahandbok, av Bem - Anmälan: Analysmetoder för biprodukter från kolning av trä, av B Ln - Anmälan: Produkter ur trä, av Ss - Anmälan: Thermal Investigations into Carbonization of Wood, av B Ln - Anmälan: Engineering Laminates, av Ss - Anmälan: Aluminium and Its Alloys, av Karl Eriksson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

13 augusti 1949

527

önskar en uppfattning om den industri, som det här är
fråga om. Efter en historisk översikt avhandlas i de
följande kapitlen fiberråvarorna, massaveden samt
tillverkningen av slipmassa, sulfitmassa och sulfatmassa. De
avslutande kapitlen i den tekniska delen av boken handlar
om biprodukter, provningsmetoder samt tillverkningen av
papper och cellulosaderivat. I den senare delen diskuteras
problem av merkantil art. Försäljningens organisation och
teknik samt tekniken vid transport genomgås; i ett stort
antal bilagor lämnas exempel på formulär och handlingar,
som kan förekomma. Författaren har vetat att inom
ramen för sin påtagna uppgift på ett förtjänstfullt sätt
sovra och sammanställa det tillgängliga materialet, varför
resultatet kan sägas vara gott. Bem

Analysmetoder för biprodukter från kolning av trä,
av Hilding Bergström. Kolningslaboratoriet, Stockholm
1948. 58 s., 15 fig. 5 kr.

Arbetet utgör en sammanställning av analysmetoder, som
utarbetats och tillämpats av Kolningslaboratoriet och en
del av våra större kolugnsföretag och som förut varit
publicerade i svenska tidskrifter. I företalet anges avsikten
vara att senare ge ut en fullständigare och bättre
handbok, till vilken föreliggande häfte skulle tjäna som stomme.
Utgivaren uppmanar också intresserade läsare att inlämna
kompletterande förslag till Kolningslaboratoriet.
Karaktären av preliminärt meddelande framhäves av att 20
anteckningsblad bundits in i häftet.

De produkter, som närmare beröres är: träsyra, fenoler
i avloppsvatten, tjära, beck, terpentinolja, träsprit och
gråkalk. Beskrivningarna är oftast utförliga och stundom
åtföljda av exempel. Litteraturhänvisningarna kunde varit
rikligare. Figurerna visar i de flesta fall olika
utförings-former av destillationsapparatur, som man måhända i
några fall skulle vilja se modifierad. En viss
standardisering av bl.a. lösningskoncentrationer och specifik
viktangivelser vore önskvärd. Tryckfel: i Schiffs reagens skall
ingå natriumbisulfit, ej -bisulfat. B Ln

Produkter ur trä, bd 7: Kolningslaboratoriets
Publikationer 1947—1948, Stockholm 1949. 285 s., 87 fig., 34 tab.
15 kr.

Bokens första hälft består av H Bergström: Kolning i ugn,
fjärde upplagan. I detta verk, vilket är välkänt för alla,
som sysslat med hithörande spörsmål, har en del nyheter
upptagits, såsom gengaskol m.m. Det övriga är även
ny-redigerat genom att aktuella sifferuppgifter och för dagen
gällande ungefärliga priser införts. Bokens senare hälft
upptas av en del smärre skrifter, varvid särskilt kan
nämnas en sammanfattning av diverse analysmetoder, använda
inom olika kolugnsföretag. Vidare finns en hel del
särtryck av forskningsresultat, tidigare publicerade i olika
facktidskrifter. Föreliggande volym ansluter sig på ett
värdigt sätt till serien av tidigare publikationer. Ss

Thermal Investigations into Carbonization of Wood,

av Torsten Widell. IVA Handl, nr 199, Stockholm 1948.
35 s., 36 fig. 6 kr.

Peter Klason har tidigare visat, att träkolningen är åtföljd
av en exoterm reaktion, som vid långsam upphettning
sätter in vid ca 300°. På indirekt väg (ur förbränningsvärmen)
beräknade Klason reaktionsvärmet till 200—300 kcal/kg
torr ved utgörande ca 6 % av vedens förbränningsvärme.
Förf. har sökt bestämma denna värmetoning genom
uppmätning av temperaturstegringen i olika punkter av ett
trästycke, dels vid central upphettning med kompensation
för yttre värmeförluster, dels vid yttre upphettning med
konstant, hög temperatur på mantelytan. Den senare
metoden torde ha varit den framgångsrikare. Kolningen synes
ej kunna bli fullständig på mindre än 4 h, även om
ytter-temperaturen hålles hög. En snabb upphettning har till
följd, att den exoterma reaktionen sätter in vid en högre
medeltemperatur hos provet, vilket medför, att i detta
fall en större värmemängd måste tillföras för att kol-

ningen skall kunna genomföras. Avbrytes kolningen, innan
den är slutförd, utvecklas sålunda blott en mindre
värmemängd, som exempelvis efter 2 h upphettning nätt och
jämnt kompenserar det för upphettning och
vattenavdunstning behövliga värmet. Det av förf. funna värdet på den
exoterma effekten överensstämmer ungefär med Klasons,
dvs. 300 kcal/kg torr ved vid långsam upphettning. Förf.
tror sig dessutom ha kunnat påvisa en mindre, endoterm
effekt (10—20 kcal/kg) vid temperaturer under 100°,
vilken ej kan hänföras till vattenavdunstning. B Ln

Engineering Laininates, utgiven av Albert G H Dietz
m.fl. John Wiley, New York 1949. 798 s., 328 fig., 152 tab.
10 $.

Med ett laminat menas ett material, som är skiktvis
sammansatt av ämnen med olika egenskaper. Enligt
amerikansk uppfattning är de flesta i praktiken använda
konstruktionsmaterialen laminater. En blick på bokens
register ger belägg för detta. Dietz och hans 24 medarbetare
har med frejdigt mod gett sig in på att klassificera och
ordna det väldiga materialet, och resultatet har blivit
mycket gott. Den ståtliga volymen inledes med en kortfattad
historisk återblick, där man får reda på att redan de
gamla egyptierna för 3 500 år sedan kände till bl.a.
plywood och att medeltidens tyska landsknektars
bröstharnesk och vapen kunde bestå av stål hopsmitt med
vanligt järn. Efter denna inledning följer ett kapitel, där
de teoretiska grunderna för laminaters hållfasthet
diskuteras. Nästa kapitel handlar om lim och andra
samman-fogningsmedel från det animaliska limmet, känt redan
långt före Kristi födelse, fram till våra dagars
konstharts-lim. De följande kapitlen behandlar lamellträ, dess
framställning och praktiska användning, plastiska massor,
splitterfritt glas, metalliseringar, compoundplåt av olika
slag, gummilaminater såsom kilrep m.m. Boken visar sig
innehålla många värdefulla upplysningar för alla, som
sysslar med hithörande spörsmål. Varje materialtyp
behandlas så utförligt som möjligt ur både teoretisk och
praktisk synpunkt. Vidare avslutas alla kapitel med en lång
rad litteraturanvisningar. Man instämmer helt med
utgivaren, då han i företalet nämner, att han sökt skaffa
bästa möjliga medarbetare. Ypperliga illustrationer och
en mycket god typografisk utstyrsel ökar det goda intryck,
boken gör. Ss

Aluminium and Its Alloys, av N F BUDHEN. Pitman,
London 1947. 369 s., ill. 25 sh.

Boken beskriver framställningsmetoder för aluminium
och dess legeringar, deras egenskaper samt deras
användning i praktiken. Den börjar med en redogörelse för den
industriella utvecklingen av aluminiumindustrierna i ett
flertal länder. Därefter behandlas aluminiummalmer och
metoder att ur dessa framställa A1203 enligt
Deville—Pe-chiney, Bayer, Hall, Pedersen, Haglund, McCullough, Blanc
och Buchner; vidare beskrivas Kalunite-, "S—T"- och
iso-propylmetoderna. 1 kapitlet om reduktion av oxiden till
aluminium beskrives bl.a. en av R Gadeau utvecklad
elektrolytisk metod att rena metallen, vilken metod ger aluminium
med högre än 99,99 % renhet och vilken tillåter lägre
arbetstemperatur än Hoopes metod.
Förf. indelar aluminiumlegeringar enligt Douchement i
sex huvudgrupper med hänsyn till den viktigaste metall,
som är legerad med aluminium: Cu, Mn, Zn, Mg, Mg2Si
och Si. Ur förstnämnd grupp härledes t.ex. duraluminium,
hiduminium och lautal. Dessa och andra legeringar enligt
D.T.D.-normer beskrives medelst jämviktsdiagram, speciellt
med hänsyn till hur en viss komponent påverkar
legeringens egenskaper. Sammansättningen enligt D.T.D.-normerna
återges endast summariskt, och där dessa ånge gränser
för halten av viss metall, använder förf. ett medelvärde.
Bland Zn-gruppens legeringar upptas även den av High
Duty Alloys Ltd. utvecklade legeringen RR 77 (motsvarande
amerikansk benämning är 75S), vilken har blivit mycket
uppmärksammad inom svensk flygindustri under senare år.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:34:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1949/0539.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free