Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 29. 20 augusti 1949 - Pneumatisk mätning av små längdförändringar, av Carl G Hård af Segerstad - Strecketsning på glas - »Kullager» i bilfjädrar - Anmälan: Reseberättelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
546
TEKJiTSK TIDSKRIFT
Fig. 12. Deltameter i stativ.
filterinsats av sintrat Jena-glas visade sig den sistnämnda
överlägsen ehuru avsevärt dyrare, varför den ej användes
såsom standard.
Det nu omnämnda instrumentet är som tidigare anförts
användbart dels som ren precisionskomparator och dels
såsom centralinstrument vid olika automatiska
förfaranden såsom reglering, sortering, utstyrning av
varningssignaler etc. För instrumentets användning som
stycke-komparator har konstruerats ett specialstativ med
utförande i klass med den noggrannhet och förstoring, som
instrumentet erbjuder.
Fig. 11 visar en röntgenbild av Deltametern och fig. 12
instrumentet monterat i sitt stativ. Som framgår av fig. 11
är instrumentet försett med en extra signalindikator
under nollstrecket på instrumenttavlan. Denna anger att
luft är påsläppt med tillräckligt tryck för mätning. Det
kan nämligen inträffa, att kontrollanten nollställer
apparaten vid ett lägre tryck än det erforderliga. Detta märks
ej, eftersom nolläget är oberoende av lufttrycket.
Känsligheten blir däremot lidande. Vidare är
standardinstrumentet försett med inställbara elektriska kontakter för
fjärr-manöver etc. och dessutom inställbara
gränslägesindika-torer. Som tidigare nämnts kan man på ett enkelt sätt
ordna fjärröverföring av mätvärdena genom att kombinera
instrumenten med mikropotentiometrar och
korsspoleinstru-ment. En lång serie andra möjligheter föreligga även.
Slutligen kan nämnas, att Deltaventilen vid behov kan
användas separat, t.ex. för tryck- och dragkraftmätning (i
kombination med speciella givare), för impulsgivning från
mycket små längdändringar, för flerpunktsmätning vid
begränsade utrymmen, för automatisk sortering osv.
Strecketsning på glas. Mätlinjaler av glas användes i
stor utsträckning inom mättekniken, exempelvis på
mikroskop, avvägningsinstrument, avståndsmätare m.m.
Mät-skalan överföres på glasunderlaget genom olika metoder.
Det fotografiska förfarandet är relativt enkelt och billigt,
men eftersom gelatinet som uppbär den fotografiska
bilden är mycket ömtåligt måste mätskalan skyddas mot
atmosfärisk fuktighet, hög temperatur och mekanisk
åverkan. Detta innebär, att skalan sällan kan appliceras
i direkt kontakt med mätobjektet, varför i många fall
parallaxproblemet kommer att göra sig gällande. Vidare
har värmekänsligheten till följd, att metoden sällan kan
användas inom militäroptiken. Vid mycket höga krav på
mätnoggrannheten och skalans obeständighet är etsning
en betydligt tillförlitligare metod, som under senare år
har utvecklats till en utomordentlig precision.
Förfarandet består i, att mätskalan etsas in i glaset, vilket
medför fördelen att skala och mätobjekt kan sammanföras,
så att mätskalan exempelvis kan bilda botten i en
räkne-kammare eller liknande anordning för direkt avläsning
eller räkning av partiklar m.m. Medan fotoförfarandet är
begränsat till en delning med svarta streck, erbjuder
etsningsmetoden många variationsmöjligheter. Sålunda är
vita delningsstreck mycket lämpliga i mörker, och det
möter inte något hinder att även utföra delningen med
andra färger. Mätnoggrannheten är beroende dels på
av-läsningsmöjligheterna, dels på delningens noggrannhet.
Med hänsyn till de ytterst små avstånden mellan strecken
vid fina delningar är utförandet av själva strecken av
största betydelse — viktigare ju finare delningen är. Hur
ytterst fina och skarpkantade strecken måste vara framgår
t.ex. av det faktum, att det inte är någon ovanlig uppgift
att dela en millimeter i hundradelar.
Streckteckning på glas tillgår så, att glaset överdras med
en etsgrund, bestående av paraffin, vax eller lack (för
finare delningar). Med en delningsmaskin ritsas delningen
1 denna skyddshinna. Man kan framställa streck ned till
2 u tjocklek, vilka vid en mikroskopisk undersökning visar
en absolut skarp begränsning och som framträder svart i
genomfallande belysning. Avstånden mellan strecken kan
gå ned till 5 Ännu finare delningar kan fås genom
rits-ning med diamant. Bokstäver och siffror hos exempelvis
okularmikrometrar är icke större än 0,2 mm och påföres
med hjälp av en pantograf. Större bokstäver, siffror och
grövre delningar kan utföras även i en gravermaskin. Efter
ritsningen påföres fluorvätesyra, som etsar en mot
delningen svarande fördjupning i glaset. Svårigheten ligger
i att åstadkomma ett streck som är tillräckligt djupt, så
skarpt som möjligt i kanterna och samtidigt matt, så alt
färgen vid infärgning häftar vid. Givetvis är glasets
sammansättning av stor betydelse; natrium-kali-kalkglas ger
sålunda en råare etsning än blyglas.
"Kullager" i bilfjädrar. För att minska friktionen
mellan bladen i bilfjädrar använder Studebaker ett mellanlägg,
innehållande härdade stålkulor med 0,6 mm diameter.
Stålkulorna är inbäddade i ett 5 cm långt stycke
klister-remsa av textilmaterial, som cementeras fast vid bladändan.
Genom att glidfriktionen mellan bladen ersättes av
rull-friktionen i kulorna ernås en mjukare fjädring (Business
Week 5 mars 1949). sah
Reseberättelser. Till KTH:s bibliotek har inkommit
följande reseberättelser, som är tillgängliga för intresserade:
Fagerberg, B G: Anrikningsteknik i USA (1946—48).
Malmberget 1949. 74 s.
Bergström, S G: Betongbeläggningar i Norge och
England (hösten 1948). Stockholm 1949. 45 s.
wernhoff, C A: Tillämpning av standardisering och
statistisk kontroll i USA (1948). 166 s., 4 bil.
Holmberg, J: Studier vid Universitetet i Liverpool av
analysmetoder för fetter och fettsyreblandningar.
Stockholm 1947. 10 s., 2 bil.
Malm, L: Stadsplanering och nyare bostadsbebyggelse i
Förenta Staterna (1947—48). 63 s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
