Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 29. 20 augusti 1949 - Grafisk framställning av rotationspumpars driftkaraktär, av Herman Råberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 september 1949
547
Grafisk framställning
av rotationspumpars
driftkaraktär
Ingenjör Herman Häberg, Trollhättan
518.4 : G21.67
Ehuru denna uppsats närmast hänför sig till ett visst
slags arbetsmaskiner (propellerpumpar, centrifugalpumpar)
är de angivna synpunkterna och metoderna tillämpliga
på alla slag av rotationsmaskiner (fläktar, propellrar,
vatten- och ångturbiner) där omräkning för olika
driftförhållanden och dimensioner kan ske enligt
affinitets-lagarna. Det är just på denna egenskap som nedan
beskrivna förfaringssätt i huvudsak grundar sig. Därvid har
försummats omvärdering av verkningsgraden vid
omräkning från en dimension till en annan inom en viss typserie.
Grafisk avbildning i koordinatsystem med likformiga skalor
Av tillverkningstekniska skäl brukar rotationspumpar ofta
tillverkas i serier med en (för det praktiska utförandet)
lämplig diameterskillnad mellan pumphjulen inom serien.
Samtliga hjul i en serie har samma specifika varvtal ns,
vilket innebär, att de är kongruenta och har samma
relativa H—Q-samband (Tekn. T. 1946 s. 65).
Fig. 1 är ett diagram över de hydrauliska egenskaperna
för en rotationspump med fasta hjulskovlar av viss typ
och storlek. A1—B1—C, är pumpens drosselkurva vid
hastigheten nt. Drosselkurvan vid hastigheten /i2 kan
konstrueras enligt likheterna
tf2
H,
C)
Q*
Q<
"i /
ni
ni
där Ii och Q är pumpens uppfordringshöjd respektive
uppfordringsmängd vid hastigheter med motsvarande index.
Driftpunkten B1 vid hastigheten nt flyttas vid hastigheten
n2 till ß2. De hydromekaniska förhållandena är lika i
driftpunkterna Bu ß2 och ß3 vilket innebär att specifika
varvtalet och därmed verkningsgraden rjB har samma värde i
dessa punkter. Driftpunkterna Alt Æ, och .43 resp. Clt C.
och Ca, som har samma relativa lägen på drosselkurvan,
har också sinsemellan samma värde på nt.
Verkningsgraden har också oförändrat värde r]A resp. *]q
Diagram av den typ, som illustreras i fig. 1, är tämligen
vanliga och de avbildar på ett utmärkt sätt en pumps
driftkaraktär. I diagrammet brukar inläggas ett antal
drosselkurvor för hastigheter, motsvarande eldrift med en
frekvens av 50 p/s samt en kurvskara för
verkningsgradsvärden, anpassade efter praktiska krav.
Då det inte gärna är möjligt att avbilda karakteristiken
för mera än en pumpstorlek i samma diagram måste varje
pumpstorlek i en serie få sitt diagram. Alla drossel- och
verkningsgradskurvor blir olika och alltså måste en mängd
kurvor uppritas för att en grafisk avbildning enligt
ovannämnda system av en hel pumpserie skall bli fullständig.
En avsevärd lättnad och förenkling kan ernås med nedan
beskrivna metod.
Grafisk avbildning i koordinatsystem
med olikformiga skalor
Elimineras nt och n„ ur ekv. (1) och (2) fås
tf, m*
H2 \QJ
eller, då tfj ocli Q1 förutsättes vara kända
tf* = k ■ QS (3)
tf.
Qr
där
k =
(1)
(2)
Ekv. (3) är ekvationen för en parabel ocli kurvorna
Ay—A.j—Aa och Bj—ß2—B:i samt —C,—C, i fig. 1 är
sålunda parabler. Om ekv. (3) logaritmeras fås
l°g tf2>= 2 • log Q2 + log k (4)
varav synes, att ekvationen kan avbildas med räta linjer i
ett dubbel-logaritmiskt funktionsnät.
Fig. 2 är samma diagram som fig. 1, ritat i ett dylikt nät.
Kurvorna för konstant verkningsgrad, A1—A2—Aa, BL—ßa
■—B:s och C’j—C„—C3 blir, som synes, räta linjer. Dessutom
observeras, att diosselkurvorna för olika hastigheter,
Aj—B1—C, och .42—B„—C2 samt A3—ß3—Cs är sinsemellan
lika. Detta kan förefalla egendomligt men förstås lätt om
man tänker på, att drosselkurvor vid olika hastigheter har
algebraiskt samband enligt ekv. (1) och (2), vilket betyder,
att relativförflyttningen av t.ex. driftpunktèn från B1
till B., vid ändring av hastigheten från till n2 måste bli
lika stor som relativförflyttningen av t.ex. punkten Cj till
C2. Samma relativa dimensioner blir i ett logaritmiskt
system linjärt lika ocli hastighetsändring betyder alltså i
ett logaritmiskt koordinatsystem, att drosselkurvan flyttas
parallellt med sig själv,
Av samma skäl blir diosselkurvorna lika för alla
dimensioner av en viss pumptyp. Högra delen av fig. 2 visar
drosselkurvor för en pump med tre gånger så stor
hjul-diameter och 1la så stor hastighet som i figurens vänstra
del. Om punkterna B och E antas ligga på det ställe av
drosselkurvan där verkningsgraden är högst, visar linjer-
f
Fig. 1. Karaktärsdiagram för propellerpump.
Fig. 2. Karaktärsdiagram i logaritmiskt rutnät.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
