Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 29. 20 augusti 1949 - Böcker - Anmälan: Model tests on single-step planing surfaces, av C Bm - Anmälan: Some Systematic Tests With Models of Fast Cargo Vessels, av J S—l - Anmälan: Engineering Applications of Fluid Mechanics, av G Axell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 september 1949
551
Böcker
Model tests ön single-step planing- surfaces, av Curt
Falkemo & Johan Adlercreutz. Tians. 24 Royal Inst.
Technol., Stockholm 1948. 39 s., 18 fig., 4 tab. 3,50 kr.
De hydrodynamiska förhållandena vid en på vattenytan
glidande platta, glidplan, har relativt noggrant undersökts
såväl teoretiskt som genom försök. De mest omfattande
försöken har utförts vid skeppsprovningsanstalten i
Hamburg av W Sottorf, vilken även publicerat sina resultat.
På det enkla glidplanets funktion baserar sig
konstruktionen av snabbgående V-bottnade båtar och
flygplanflottörer. Emellertid användes för mycket snabba båtar
stegbotten, baserad på motsvarande förlopp vid två efter
varandra löpande glidplan. Vissa försök med dylik anordning
har utförts vid KTH.
Bl.a. med hänsyn till den tillgängliga mätapparaturen har
försöken begränsats till en enda belastning, en enda
hastighet och ett enda utförande på glidplanen (utan välvning
eller V-form). För att erhålla möjligheter till jämförelser
med Sottorfs försök har data valts i anslutning härtill och
proven är därför att anse som en utvidgning av Sottorfs
arbete. Försöksobjekt utgjordes av två lådor med
glasbottnar, vilka försetts med ett rutnät för att medge
observation av våta ytan. Steghöjden och lådornas inbördes
vinkel kunde omställas. Likaså varierades det
gemensamma tyngdpunktsläget.
Steghöjdens variation motsvarar att planens
initialanfalls-vinklar ändras parallellt med varandra. Man kan därvid
konstatera ett motståndsminimum för varje steghöjd. För
de större steghöjderna får kurvorna en variation med
tyngdpunktsläget, soin är egenartat såtillvida som för
samma verkliga anfallsvinkel i vissa fall två stabila
motståndsförhållanden kan konstateras med olika
tyngdpunktsläge. Kurvskaror har uppritats över motstånd och
trimmoment som funktion av anfallsvinklarna. De senare
ger möjlighet att bestämma långskeppsstabiliteten för de
olika fallen. Då planens vinkel varierats, medan steghöjden
hållits konstant, liar motsvarande kurvskaror erhållits. En
ökning av förplanets vinkel liar i det aktuella
belastnings-och fartområdet givit någon förbättring, medan en
minskning givit försämring av totalmotståndet. I samtliga fall
har en avsevärd motståndsminskning konstaterats jämfört
med ett enkelt plan utan steg.
Studeras vågsystemet efter det förliga planet finner man,
att en "fontän" uppstår på ett visst avstånd, vilket kan
beräknas. Våta ytan under aktra planet får två olika
utseenden, beroende på om fontänen uppstår under planet
eller akter om detta. De erhållna minimivärdena på
motståndet har noterats, då fontänen uppstått akter om aktra
planet.
En beräkning av planens medeltryck visar, att ett högre
medeltryck än för ett enkelt plan erhållits endast då
akter-planet haft större anfallsvinkel än förplanet. Blott för
dessa fall kan alltså motståndsminskningen förklaras
genom en ökning av medeltrycket. För de övriga fallen
synes förklaringen snarast ligga däri, att akterplanet
återvinner energi från förplanets vågsystem och därför får
synnerligen lågt motstånd, ja i vissa fall är möjligen
motståndet t.o.m. lika med noll. Förloppet skulle med andra
ord motsvara en surfingbrädas framdrivning på
framkanten av en stranddyning.
Av en översikt över belastningsförhållandena för ett antal
byggda och provade racerbåtar framgår, att den valda
belastningen är relativt hög och att hastigheten är lägre än
motsvarande loppfarter för de ifrågavarande båtarna.
Hastigheten har emellertid måst anpassas efter de
tillgängliga provningsanordningarna. C Bm
Some Systeinatic Tests With Models of Fast Cargo
Vessels, av H F Nordström. Medd. 10 Stat.
Skeppsprovn.-Anst., Göteborg 1948. 35 s., 22 fig. 3 kr.
Förf. nämner inledningsvis att, särskilt under de senaste
tio åren, lastfartygens fart drivits upp avsevärt. Delta gäller
främst de nordiska länderna. Då erfarenheter från förut
byggda lastfartyg med högre fart icke finnes i samma
utsträckning som för fartyg med måttligare farter är
systematiska modellförsök med fartyg av det förra slaget
av särskilt värde. Vid Statens Skeppsprovningsanstalt har
förf. därför utfört systematiska försök för att utröna
följande faktorers inverkan på motståndet: längden,
deplace-mentstyngdpunktens långskeppsläge, förhållandet bredd :
: djupgående. Försöken utfördes med elva
paraffinmodel-ler utan appendix i någon form. Samtliga modeller hade
samma deplacement, motsvarande 9 031 m3. Det
undersökta hastighetsområdet var 15—20 knop. Såsom
grundmodell användes en modell ingående i det material, som
finnes tillgängligt vid Statens Skeppsprovningsanstalt.
Variationerna i modellernas form för de olika
undersökningarna valdes så att, så långt möjligt, endast inverkan av
någon av ovannämnda faktorer kunde studeras utan att
andra koefficienter ändrades. Inverkan av längden
undersöktes på fyra modeller, deplaccmentstyngdpunktens
långskeppsläge på fem modeller och förhållandet bredd :
djupgående på fyra modeller. Resultatet har sammanfattats i
överskådliga diagram och tabeller. Alla beräkningar är
gjorda i metriska enheter och när man ser hela raden av
förvandlingstal till engelska enheter inser man tydligt,
särskilt när det gäller skeppsbyggeri med tillhörande
vetenskaper, betydelsen av ett enhetligt internationellt
måttsystem. Förf. påpekar att resultaten måste kompletteras
genom ytterligare undersökningar främst med försök med
propellerdrivna modeller. Undersökningarna, som ökat
erfarenheterna till ledning vid konstruktion av snabba
lastfartyg, har möjliggjorts genom anslag från Hugo Hammars
fond för skeppsbyggeriteknisk forskning. J S—I
Engineering Applications of Fluid Mechanics, av J G
Hunshaker & B G Rightmike. McGraw-Hill, New York
1947. 494 s., 294 fig. 5 $.
Denna bok är utan tvekan ett synnerligen värdefullt
tillskott till den hittills sparsamma litteraturen om teknisk
strömningslära av mer sammanfattande karaktär. I en
relativt kort volym presenterar förf. vad de efter 12 års
erfarenhet från undervisningen vid Massachusetts Institute
of Technology funnit vara av betydelse såsom inledning
till ett område inom ingenjörsvetenskapen, som omfattar
många betydelsefulla specialgrenar för senare fackstudier.
1 stort sett motsvarar bokens omfattning erforderliga
kunskaper för erhållande av graden B. S. in Mechanical
Engineering i Amerika. Härvid förutsättes såsom förkunskaper
två års studier i fysik och matematik inklusive
differentialekvationer samt ett års studier av tillämpad mekanik.
Bokens första åtta kapitel motsvarar en mer eller mindre
elementär kurs i ämnet och behandlar i huvudsak de
vanliga fundamentala begreppen. Återstoden ägnas åt en
koncentrerad behandling av vissa utvalda ingenjörstekniska
tillämpningar av strömningsläran. Man märker här förf:s
förkärlek för de problem som har flygtekniska
beröringspunkter. Speciellt är kapitlen om kompressibel strömning,
motstånd, vingteori samt propeller- ocli reaktionsteori
värda att observera. Problem vid överljudsströmning
behandlas här också utförligt. Förutom elt par kapitel om
turbiner, pumpar, fläktar och kompressorer behandlas
bl.a. smörjningsteori, där de fysikalisk-kemiska
synpunkterna beaktas. Mycket värdefulla är de omfattande
bibliografierna efter varje kapitel, ofta refererande till periodiska
tidskrifter och forskningsrapporter som tidigare varit
hemligstämplade men på senare tid frigivits och nil också
finnes tillgängliga i Sverige.
1 förordet understryker förf., att deras strävan har varit
alt ge en tillräcklig grund för en mer djupgående
förståelse för strömningslärans betydelse inom tekniken, detta
hellre än att uppehålla sig vid tekniska detaljer. De har
således oftast gått in för fullständiga härledningar och
anknutit till avancerade tekniska problem mer för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
