Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 3 september 1949 - L M Ericssons koordinatväljarsystem, av Christian Jacobæus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 september 1949
585
gjort den valda lösningen, är den "sidväg" som L M
Ericsson skall bygga i Rotterdam, fig. 4. Ordet sidväg hänför
sig här i första hand till grupperingsschemat och inte till
metoden för utställning av väljarna. De befintliga
automat-stationerna är samtliga av L M Ericssons 500-väljartyp.
I Holland pågår genomförande av abonnentstyrd
helautomatisk trafik över hela landet och i samband härmed har
ställts vissa krav på de befintliga stationerna i Rotterdam,
som dessa icke kan möta utan betydande ombyggnader.
Man valde därför den lösningen att dirigera den
abonnent-styrda interurban- och distriktstrafiken över en särskild
kopplingsväg till distriktscentralen, dvs. nätgrupps- och
interurbancentralen. När abonnenten lyfter sin
mikrotelefon anslutes han på vanligt sätt över en anropssökare till
ett register i 500-väljarsystemet och får kopplingston från
detta. Om anropet gäller en abonnent inom Rotterdams
lokalområde ställer registret ut kopplingen på vanligt sätt.
Tar emellertid abonnenten siffran "0" (tio impulser), vilken
siffra inleder alla anrop utanför lokalområdet, överförs
kopplingen till en annan kopplingsväg med
koordinat-väljare. Denna kopplingsväg är uppbyggd med
länkkoppling i fyra delväljarsteg och samlar trafiken från 10 000
abonnentledningar. De utgående ledningarna från sidvägen
går till distriktsstationen. Uppsättningen av förbindelsen
i sidvägen sker mellan "0" och nästa siffra. Den totala
uppsättningstiden är ca 150 ms. Eftersom
uppsättningsförloppet kan starta så tidigt som i början av siffran "ff’,
dvs. vid den tionde impulsens början, blir tiden mellan
siffrorna (minst 350 ms) tillräcklig även om en annan
förbindelse just behandlas av sid vägens markerare.
Siffrorna efter "ff’ lagras i register i distriktscentralen.
Sidvägen användes också för inkommande trafik från de
(företrädesvis internationella) telefonister som finns i
Rotterdams distriktscentral. Vidare kopplas
overflow-delen av den abonnentstyrda trafiken över sidvägen.
Genom att föra telefonisttrafiken via sidvägen vinner man
den fördelen att telefonisterna får förbindelserna
uppkopplade mycket snabt —- i själva verket inom ls —
sedan de tagit numret på knappsatsen. Dessutom uppnår
man en god utnyttjning av de relativt dyra
utrustningar, som erfordras för den telefoniststyrda trafiken
(medgivande inkoppling på upptagen abonnent osv.).
Sid-vägens A- och ß-steg är gemensamma för båda
trafikriktningarna medan C- och D-stegen är uppdelade för
inkommande och utgående trafik.
Mätgrupps- och interurbanstationer
Rotterdams distriktscentral är ett exempel på en
nätgrupps- och interurbanstation med koordinatväljare. Det
är det största på ett ställe samlade stationsprojekt med
koordinatväljare som för närvarande är under tillverkning
hos L M Ericsson. Stationen kommer i fullt utbyggt skick
att omfatta närmare 4 000 sexstångs koordinatväljare. Den
är avsedd att ersätta en äldre distriktscentral med Siemens
& Halske-väljare. Väljarsystemet i distriktscentralen ut-
Fig. i. Fördelningsschema för "sidvägen" i Rotterdam; S
anropssökare, I-GV, II-GV gruppväljare, LV
ledningsväljare, Reg register, A, B sidvägens väljarsteg för trafik i
båda riktningarna, C„ I), d:o för utgående trafik, C2, D,
d:o för inkommande trafik.
Fig. 5. Fördelningsschema för Rotterdams distriktscentral;
GV I, GVII gruppväljarsteg, TI telefoniutrustning, El
gaffel och ledningsbalans.
göres av två väljarsteg GV I och GV II, fig. 5. Varje
väljarsteg omfattar ett antal grupper om 400 inkommande
ledningar där varje grupp har två delväljarsteg i länksystem.
För att få låg intern spänning har dessa länksystem gjorts
starkt expanderande, dvs. med avsevärt flera länkar än
inkommande ledningar. Trafiken från 400 inkommande
ledningar kopplas över 600 länkar till 600 utgångar.
Utgångarna kan godtyckligt kombineras två och två, så att
man vanligen får mellan 300 och 600 utgångar från varje
väljargrupp.
Stationen är delad i en tvåtrådsdel och en fyrtrådsdel.
Inom tvåtrådsdelen föres båda talriktningarna på samma
trådpar medan inom fyrtrådsdelen fram- och återgående
talriktningar har skilda trådpar. Till tvåtrådsdelen av
stationen är inkopplade inkommande och utgående ledningar
till Rotterdams lokalnät och distrikt samt inkommande
terminalledningar från andra distrikt. Dessa senare är alla
fyrtrådsledningar, men är utrustade med gafflar och
balanser eftersom de alltid skall kopplas till
tvåtrådsledningar. Till fyrtrådsdelen är anslutna inkommande och
utgående transitledningar, utgående terminalledningar till
andra distrikt. Vidare ligger här telefonisternas utrustning
liksom också nationella och internationella linjer arbetande
med LB-signalering. Mellan fyrtrådsdelen och
tvåtrådsdelen är insatta gafflar och balanser.
En något mera detaljerad redogörelse för
kopplingsförloppet ger en uppfattning om de mycket varierande
möjligheter som man har i stationer som betjänas av
markerare, fig. 6. Vid ett anrop på en inkommande
ledning anslutes ett register över en tvåstegs
register-sökare. När registret har mottagit ett antal siffror som
bestämmer kopplingen i distriktsstationen (2, 3 eller 4
siffror) anropar registret den markerargrupp Ml som kopplar
i ifrågavarande GV /-grupp. Markerarna belägges med
cirkulation. Kopplingen mellan registret och markeraren
uppehälles över väljaren MRS. När ett register är anslutet till
en markerare överföres de siffror av numret som
mottagits av registret till registrerande organ i markeraren.
Markeraren innehåller kretsar som motsvarar de
omräk-ningskretsar som vanligen finns i register. Markeraren
väljer sålunda den GV //-grupp till vilken kopplingen skall
göras för att nå den önskade riktningen. Markeraren
anropar de gemensamma reläerna GG i GV-/-enheten och
anslutes till dem så snart de blir lediga. Markeraren utväljer
en ledig utgång till den sökta GV //-gruppen. Förbindelsen
i GV I sättes upp, varpå markerare Ml bortkopplas från
reläerna GG, vilka senare blir lediga för andra kopplingar.
Så snart som en ledig utgång har funnits, anropar
markerare Ml markerare Mil, tillhörande den GV //-grupp till
vilken kopplingen föres. Markerarna Mil belägges också
med cirkulation. Förbindelsen mellan Ml och Mil
uppehälles över väljaren MMS. Från Ml till Mil överföres in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
