- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 79. 1949 /
601

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 10 september 1949 - Utvecklingstendenser för krossning och malning i amerikanska anrikningsverk, av Sture Mörtsell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10 september 1949

601

Utvecklingstendenser
för krossning och målning i
amerikanska anrikningsverk

Professor Sture Mörtsell, Stockholm

622.73(73)

Krossning och målning är ett inom anrikningstekniken
ständigt aktuellt ämne. För krossmaskinernas
vidkommande gäller det framför allt att arbeta fram driftsäkra
maskiner med hög kapacitet — det senare är speciellt
eftersträvat vid finkrossning -— samt konstruktioner med lågt
slitage och billiga, lätt utbytbara slitdelar; för
kulkvarns-malningen, som fullgör den för anrikningen så
betydelsefulla renkrossningsproceduren, tillkomma ofta andra
fordringar, som sammanhänga med den efterföljande
separationsprocessen.

På det krossnings- och malningsteoretiska området har
under de senaste åren egentligen icke något nytt av
betydelse framkommit i Amerika. Vid Allis Chalmers
kross-ningslaboratorium har Bond och hans medhjälpare
genoinfört en imponerande serie av jämförande malningsförsök
med amerikanska malmer, varvid målningen utförts dels
med kulkvarn och dels med stångkvarn. Den av Bond
använda seriemalningstekniken liksom även flen därvid
använda laboratorickvarnen har börjat användas som
standard vid ett flertal laboratorier2. I detta sammanhang bör
även nämnas Normans slitningsundersökningar9.

Den för åtskilliga år sedan av Fahrenwald påbörjade
diskussionen om snabb och långsam krossning har nyligen
återupptagits. Vid American Mining Congress’
diskussionsmöte hösten 1948 i San Francisco framlade Fahrenwald
resultat från laboratorieundersökningar, som syntes visa,
inte bara att en hastigtgående spindelkross anordnad
för finmalning kunde åstadkomma ungefär samma
mal-produkt som en kulkvarn utan även att gyratorykrossen
arbetade med mindre energiförbrukning per ton malm än
kulkvarnen. 1 diskussionen påvisade emellertid Bond, att
Fahrenwalds kulkvarnsresultat voro mycket ogynnsammare
än vad som är normalt vid kulkvarnsförsök, varför det
framstod såsom sannolikt, att kulkvarnsmalningen i de
relaterade försöken skett under ogynnsamma
förhållanden och alt alltså den av Fahrenwald framlagda
jämförelsen icke var rättvisande1. Gentemot Fahrenwalds tes om
den snabba krossningens överlägsenhet över den
långsamma krossningen, 1’ör vilken tes Fahrenwald, såsom
framgår av det följande, ingalunda är ensam, står den
åskådningen, att åtminstone inom kulkvarnsmalningen den
långsamma krossningen är mindre energislukande än den
hastiga krossningen.

Det är också intressant att konstatera, att den
utvecklingstendens, som man tycker sig kunna spåra inom
krossnings- och malningsområdGt, går fram samtidigt efter båda
dessa linjer, varvid krossarna börja anordnas för ökande
hastigheter under det att en av nyheterna inom
kulkvarnsmalningen är minskad hastighet. Den motsättning, som
synes ligga häri, är sannolikt skenbar. Bedan av försök,
som Bring utförde 1934 med olika malningshastighet,
framgick det inte bara -— vad man visste tidigare —, att
slag-malning dvs. målning vid hög hastighet för en given
kvarn gav ökad kapacitet, utan även att målning vid låg
hastighet ger effektivare målning i den bemärkelsen att
kWh-förbrukningen per ton, nedmalt till en viss
korn-storlek, minskade med minskad hastighet samtidigt som

Föredrag i avd. Kemi och Bergsvetenskap den 8 april 1949.

givetvis kapaciteten minskade3. Även amerikanska
undersökningar lia givit resultat i samma riktning. Både Coghill
och Gross ha sålunda funnit, att det ur
verkningsgradssynpunkt och även ur slitningssynpunkt är fördelaktigt att
köra en kulkvarn med en avsevärt lägre hastighet än den
kritiska4.6. Hela frågan behöver givetvis ytterligare utredas.
Utgår man emellertid från de resultat, som hittills
föreligga, synes det emellertid naturligt, att den hastiga
krossningen utnyttjas för kapacitetsökning vid krossning ned
till storlekar omkring några millimeter, där
energiförbrukningen per ton är av underordnad betydelse, under det
att den långsamma krossningen framför allt kan lia
betydelse vid långt driven finmalning, när det gäller att på
bekostnad av kapaciteten nedbringa energiförbrukningen
per ton mald malm till ett minimum. Det bör påpekas,
att tomgångseffekten för många av de traditionella
krossmaskinerna är betydande, varför sådana nykonstruktioner
av snabbgående krossar, som även innefatta minskning av
tomgångsarbetet, samtidigt med kapacitetsökningen kunna
uppvisa minskad total energiförbrukning.

Krossmaskiner med hög hastighet och slagverkan

De nykonstruktioner inom krossningstekniken, som på
senaste tid framkommit i Amerika, utgöras därför till stor
del av "impact crushers", dvs. krossar, som närmast
äro att hänföra till hammarkrossarnas och slungkvarnarnas
grupp10. Krossmaskiner av denna typ ha länge varit i bruk.
Som fördelar brukar man främst anföra prisbillighet och
stor krossningskvot. I själva verket kan man i en
hammarkross från mycket grovt ingående komma ned till snart
sagt vilken finleksgrad som helst, speciellt om krossen
vid finmalning ordnas i sluten krets ined en vindsikt.
Nackdelen är den stora slitningen, som gör att
slungkvar-nar och hammarkrossar av gängse konstruktion med
ekonomisk fördel endast kunna komma i fråga för
lättkrossa-de och icke slitande material, t.ex. kalksten med låg
sili-kathalt.

1 de nykonstruktioner, som nu börjat komma i
marknaden och som på kort tid vunnit en påtaglig spridning,
har man dels sökt minska slitningen och förbilliga
slitdelarna, dels anordnat krossarna för snabb utmatning
utan galler, vilket senare dock även förekommit tidigare.
Krossar av denna typ anordnas därför nu ofta i sluten
krets med sikt. Fig. 1 visar som exempel "New Holland
Double ImpeUer Breaker". Krossverktygen utgöras av två
trekantiga valsar, som uppifrån sett rotera från varandra
med ett varvtal, som allt efter kapacitet och önskad
kornstorlek varierar mellan 250 till 1 000 r/m. En och samma
kross kan på detta sätt inställas att krossa gods ned till
mellan 100 och ca 3 mm. Slagverktygen utgöras av lätt
utbytbara profiljärn av manganstål, som dessutom äro ul-

Fig. 1. Neiv Holland Double ImpeUer lireaker.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:34:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1949/0613.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free