Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 17 september 1949 - Axialkompressorer, av Curt Nicolin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 september 1949
617
120 & %
Fig. 12. Exempel på karakteristiker för
axialkompressor.
Fig. 13. Samband mellan
kompressorers arbetsområde och tryckförhdllande
vid pumpgräns.
Det visar sig nu, att kurvorna blir brantare ju
högre tryck man har, enligt fig. 12. Som mått
på lutningen har i fig. 13 enligt HowelP avsatts
kvoten mellan sträckorna AG och G pumpgr~ns som
funktion av maximitrycket för ett större antal
kompressorer. Det synes ej föreligga någon
större skillnad mellan axial- och
radialkompres-sorernas arbetsområden.
En kompressor konstrueras som regel för
högsta driftvarvtal, vilket innebär, att vid ett
tryckförhållande i trakten av 6 blir volymen i slutet
omkring en tredjedel av insugningsvolymen.
Man måste därför avpassa skovellängden resp.
avloppsarean i en axialkompressor att passa den
mindre avloppsvolymen. Vid låga varvtal är
däremot volymerna ungefär lika stora i början och
slutet, och man borde härvid haft konstant area.
Följden blir ofta, att i axialkompressorn
överstegras de två à tre första stegen vid låga
varvtal, medan de följande arbeta normalt. Förloppet
kommer att ta sig uttryck i en
verkningsgradsförsämring vid lägsta varv, vilket bl.a. försvårar
starten. Likartade förlopp förekommer i
radial-kompressorer.
I fig. 12 är motorns normala driftlinje indragen.
Svårigheten vid körning på låga varv har redan
berörts, men ytterligare komplikationer
tillstöter när motorn accelereras. Den heldragna
linjen anger driftlinjen vid acceleration, medan den
streckade gäller för jämvikt. Med pumpning
förstås det fenomenet att kompressorn svänger
mellan tvenne drifttillstånd a och b i figuren,
vanligen i samband med fluktuationer i
varvtalet, vilket åtföljes av pulserande strömning,
vibrationer och ökade påkänningar. Det är
tydligen nödvändigt att förlägga driftområdet så
långt under pumpgränsen, att accelerationer kan
ske utan risk för pumpning.
Vid låga varvtal däremot innebär ett högt
mottryck enligt ovan som regel endast en
överstegring av de två à tre första stegen. Pumpning
i egentlig bemärkelse förekommer därför ej vid
de lägsta varvtalen. Till följd av högre Machtal,
orsakade av lägre temperatur, motsvarar
fullvarv på höjd ur likformighetssynpunkt körning
med övervarv vid marken. Vid dessa höga varv-
tal är det ej ovanligt, att området mellan
driftlinjen och pumpningslinjen minskar och kan i
själva verket gå ned till noll. Det är också ofta
pumpningsbesvär under dessa förhållanden, som
bestämmer driftlinjens läge i karakteristikan.
Det har dessbättre visat sig möjligt att för
axial-kompressorer med överraskande god
överensstämmelse beräkna gränslinjen för pumpning.
Man har även vissa möjligheter att anpassa
konstruktionen genom val av vinklar och
belastningsfördelningar. Ju högre tryckförhållandet
och därmed förhållandet mellan inlopps- och
avloppsvolymerna blir, dess större blir
svårigheterna. Risk för pumpning får naturligtvis ej
förekomma inom driftområdet.
Slutord
Det har ofta sagts, att axialkompressorn skulle
ställa sig mycket dyr i tillverkning, men med
moderna automatmetoder synes det möjligt att
tillverka skövlar och skovelinfästningar till
konkurrensdugliga priser. Utvecklingens ökade krav
verkar även fördyrande på
centrifugalkompres-sorn, utan att verka lika fördyrande på
axialkompressorn. Som tidigare framhållits brukar
Mach-talet av verkningsgradsskäl hållas under 0,8.
Genom att i stället hålla höga Machtal, över 1, kan
chockvågor bildas antingen i löphjulet eller i
ledskenan eller i båda. Det knytes en bel del
förhoppningar till denna utveckling, och skulle man
lyckas härmed, blir endast ett par
kompressorsteg erforderliga och dimensionerna ytterst små.
Det har framhållits att axialkompressorn ännu
är stadd i stark utveckling. Det är därför svårt
att ånge, vilka slutresultat som är praktiskt
möjliga, men det är säkert att såväl vikt som
dimensioner väsentligt kan reduceras, eventuellt i
samband med ytterligare
verkningsgradsförbättringar. Fortsatta höjningar av specifika varvtalet
synes få avgörande betydelse för utvecklingen.
Axialmotorer synes därför bli lätta,
bränsleekonomiska och få mycket liten frontarea, samtidigt
som driftsäkerheten ökas genom införande av
stålskovlar och nedisningsskydd. Den nuvarande
utvecklingen synes också peka mot en allt vidare
användning av axialmotorn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
