Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 17 september 1949 - Kallstart av flygmotorer, av Einar Bohr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 september 1949
627
Fig. 7. Schema för amerikanska flygvapnets standardsystem
för motorsmörjning av torrsumptyp, kombinerat med
anordningar för oljeutspädning med bensin för
underlättande av kallstarter1*.
ningen i regel först vara frånslagen, medan
startmotorn sakta vrider motorns vevaxel med ca
10 r/m för intagning av hränsleluftblandningen
i cylindrarna, vilken tändes med hjälp av den
förutnämnda tändhjälpspolen (eller handrivna
hjälpmagneten), varvid motorns tändning
samtidigt slås på.
Polspänningen i ett batteri är starkt beroende
av temperaturen, vilket framgår av fig. 6, som
visar spänningens beroende av
strömförbrukningen vid olika temperaturer. Detta är särskilt
olägligt vid startning vid kall temperatur, då
vridmomentet för vevaxeln på grund av oljans
stora viskositet är stort och sålunda större
startström styrka än normalt erfordras.
Temperaturens inverkan på batterikapaciteten framgår av
följande tabell:
Temperatur ......... 26 15 4 -— 7
■ 12
18°C
Kapacitet för start ... 100 82 65 47
38
30 %
Fryspunkten för blybatteriet är —50° för
full-laddat, — 40° för halvladdat och —20° för
urladdat tillstånd, motsvarande spec. vikter för
syran av resp. 1,285, 1,230 och 1,140. Batteriets
mottaglighet för generatorns laddning minskar
avsevärt med sjunkande temperatur.
De flesta flygmotorer ha ett särskilt
startbränslesystem, vars utförande är beroende av
det ordinarie bränslesystemet, i vilket i regel
ingår flottörlösa förgasare med membranreglering
och övertryck. Många flygplansmotorer ha
emellertid något insprutningssystem, som antingen
är tidsreglerat, dvs. bränslet insprutas vid
bestämd vevvinkel i den komprimerade luften i
cylindern eller arbetar med kontinuerlig
insprutning i inloppsröret, vid inloppsventilen, i
kompressorns insugningssida eller i förgasareröret
nedanför spjället (se fig. 8).
Förutsatt att man som startbränsle använder
motorns ordinära standardbensin, kan
anordning för separat bränsleinsprutning vid start lätt
anordnas för de olika systemen. Härvid har
emellertid placeringen av startmunstyckena och
finfördelningen stor inverkan på
startegenskaperna. Användes däremot speciellt lättflyktigt
startbränsle med högt ångtryck, måste speciella
starttankar för detta finnas och dessutom
lämpliga insprutnings- och fastsättningsanordningar.
Äldre kallstartmetoder
Kallstart med hjälp av yttre uppvärmning,
övertäckning o.d. medförde stora olägenheter
men var enda utvägen under krigets sista år i
arktiska trakter och tillämpas för övrigt ännu
vid sträng kyla på en del platser, där
organiserad marktjänst icke finnes tillgänglig. Vid
varje avbrott var man nödsakad tappa ur oljan,
täcka maskinen med kapell (fig. 9) och tända
en fotogeneldad kamin e.d. för att hålla luften
innanför kapellet samt oljan varm. Kaminen
hölls brinnande tills passagerare och last
anbringats i planet, kaminen släcktes, den
uppvärmda oljan ihälldes och kapellet veks ihop och
ilastades tillsammans med de övriga
uppvärmningsanordningarna, varefter startförsök
omedelbart företogs. Lyckades det, skedde avfärden
Olje- och bränslesystem
Flygmotorernas oljesijstein är av torrsumptyp
med speciell, utanför vevhuset liggande
oljebehållare och med sug- och tryckpumpar (se
schemat fig. 7). Torrsumps3rstemet försvårar
givetvis uppvärmning av motorns olja med
utvändig låga vid kallstart. Särskilt vid självtätande
oljebehållare, vars innehåll på grund av hög
värmeisoleringsförmåga är mycket okänsligt för
uppvärmning, blir detta förhållandet. Oljetankar
med "hopper" förekommer allmänt. Denna
anordning utgöres av en inuti oljebehållaren
monterad vertikal mindre cylinder, vars innehåll i
första hand utnyttjas för motorns smörjning
och som i mån av oljeåtgången automatiskt
påfylles från det omgivande oljeförrådet (se fig. 7).
Fig. 8.
Kontinuerlig bränsleinsprutning
för
flygmotorer.
Kompressor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
