Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 17 september 1949 - Kallstart av flygmotorer, av Einar Bohr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 september 1949
631
Fig. 15. I nit ialurid motstånd vid t.v. handstart, t.h. elektrisk start
av 14-cylindrig flygmotor vid olika temperaturer.
svårigheter att i praktisk drift i varje fall
avgöra lämplig utspädning av smörjoljan en stund
före maskinens stannande och bristen på en
ändamålsenlig apparat för utspädningens
indikering4, bidrar även att öka svårigheterna.
Vid kallstart kan man för vevaxelns
kringvridning särskilja tre faser: initialrörelse
("break-away"), acceleration och ungefär konstant
rotation.
För att bestämma initialmotståndet för
vev-axelvridningen hos flygmotorn vid olika
temperaturer användes två metoder:
påverkan manuellt med successivt ökad kraft
tangentiellt på svänghjulskransen genom en
med skala försedd fjäder, anbringad på
svänghjulet;
användning av den elektriska startmotorn,
varvid spänningen successivt ökas.
Avläsningarna registrerades på oscillogram och
framgår av fig. 15. Det säges härom i
rapporten, att orsaken till de olika värdena icke fullt
kan förklaras5, men att resultaten generellt
visar, att initialmotståndet utgör ett relativt lågt
värde och att den i startmotorns svänghjul
lagrade energin icke behövs för att "bryta loss" den
kalla motorn vid starten. Mot denna tolkning av
resultaten invändes från en annan
motorfabrikant6 att förhållandena är mycket mera
komplicerade och ofta icke överensstämmer med nyss
gjorda försök. Prov har visat, att
initialmotståndet hos den kalla maskinen i regel är störst (dvs.
större än accelererande och konstant vridande
moment), särskilt vid temperaturer under —35° C.
Vid ytterligare sjunkande temperatur tenderar
såväl initial- som rullningsmotstånd att öka.
Sannolikt torde spelrummen i maskinelementen
(i lager o.d.) ha väsentligt inflytande bl.a. genom
olika utvidgningskoefficienter för de olika
materialen i lagertappar, lagerskålar etc. Att detta
detaljproblem är komplicerat framgår
exempelvis av fig. 16, visande resultat från försök med
en Ranger SGV-770 motor, utnyttjande 30 %
utspädning smörjolja och bensin av förut
omnämnda stardardbeskaffenhet. Försöken avsåg i
Fig. 16. Initialvridmotstånd för Ranger SGV-770 med
oljeutspädning med och utan uppvärmningskörning,
som funktion av olika temperaturer-;- efter kort
körning;––utan föregående körning.
första hand att utröna förändringen i
initialmotståndet hos maskinen vid ökad viskositet
hos smörjoljan. Samtidigt iakttogs även
inverkan av en otillräcklig varmkörning av motorn,
omedelbart efter starten. Den väsentliga
ökningen i motstånd, som därvid uppkom, antas bero
på isbildning, som följd av kondensation.
Fig. 17 visar startmotstånd för en Wright
"Cyclone" 14—20 (14 cylindrig,
kompressorma-tad), som funktion av olika temperaturer och
vid olika utspädningar och med samma slag av
olja och bränsle som för fig. 16.
Experimentatorn5 anser det anmärkningsvärt, att, ehuru
konstant viskositet av 40 000 SUS indikeras av det
undre ASTM-diagrammet, vevaxelmotstånden
dock för resp. varvtal ökas med sjunkande
temperatur. Efter att ha konstaterat genom
ytterligare försök, att detta icke berodde på
maskintoleranserna, förmodades orsaken vara, att
viskositeten icke följde ASTM-diagrammet.
Förklaringen ges ju av förut omnämnt förhållande
Fig. 17. Viskositet och vridmotstdnd för vevaxeln för
li-cylindrig "Cyclone’’ stjärnmotor vid olika temperaturer
och olika oljeutspädningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
