Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 17 september 1949 - Reaktionszonen vid förbränning, av Jan R Schnittger - Bessemerstål för rörtillverkning, av C S - Tennlods egenskaper, av sah - Nya blindfastsättningar, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
640
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 1. Reaktionsyta vid
laminär strömning.
Fig. 2. Reaktionsyta vid
turbulent strömning.
Fig. 3.
Förbränningsförlopp vid olika
luftöver-skottsfaktorer y;
tidsskalan är relativ.
sionen m2/m3. Reaktionsytan .4 är oberoende av den
mekanism, som styr energifrigörelsen i reaktionszonen och
begreppet reaktionsyta är hållbart så länge, som
koncen-trationszonerna är stora jämfört med
molekyldimensionerna. Uppfattningen av A går inte in i detalj på den
geometriska fördelningen. Experimentresultat, som insättes i
de härledda ekvationerna ger därför ett faktiskt värde på
A. Med hjälp av begreppet A har undersökts inflytandet
av temperatur, tryck, turbulens etc. på
förbränningsförloppet. Turbulensens inflytande framgår av fig. 1 och 2.
Man ser, att då virvlar slår mot reaktionszonen, ökar A
genom att virvlarnas gränslinjer bildar en del av en
förstorad reaktionsyta. Samtidigt minskas färdvägen för
molekyler från de i virvlarnas inre belägna
koncentrations-zonerna till reaktionszonen på virvlarnas yttre gränslinjer.
Det makroskopiska inflytandet av turbulens nära
reak-lionsytan är således en ökning i förhållandet All, där l
är avståndet från reaktionszonyta genom diffusionslagret
till koncentrationszonen.
Även om turbulensen skulle förmå att nå in emot
reak-tionszonytan på 10 à 15 fria medelväglängders avstånd,
är chansen utomordentligt liten att den förmår kasta en
molekyl direkt från koncentrationszonen in i
reaktionszonen. Det finns således alltid ett diffusionsskikt mellan
koncentrationsområde och reaktionszon. Detta skikt kan
emellertid vara så tunt, att en liten skillnad i koncentration
mellan koncentrationsområde och reaktionszon är
tillräcklig för att inte diffusionen ulan aktiviteten inom själva
reaktionsområdet skall styra förloppet.
Ur en kalkyl över kollisionsfrekvensen i själva
reaktionszonen kan ekvationer uppställas för energifrigörelsens
storlek i kcal/m3s och reaktionshastigheten, dvs. den tid i
sekunder som krävs för att x delar av bränslet skall vara
slutförbränt. Motsvarande ekvationer kan uppställas på
basis av diffusionsförloppet. Det verkliga förloppet, som
inbegriper inflytandet av båda de ovanstående fenomenen,
ligger någonstans mellan de gränser, som ekvationerna
anger. Fig. 3 härrör från ett exempel med förbränning av
naturgas, uträknat både enligt kollisionsfrekvens och
diffusionshastighet. Tiden är proportionell mot ar-axeln, och
proportionalitetsfaktorn innesluter inverkan av en rad
faktorer, bl.a. turbulensen. Parametern y är
luftöverskotts-faktorn (W J Wohlenberg i Träns. Amer. Soc. mechan.
Eng. apr. 1948). Jan R Schnittger
Hessemerstål för rörtillverkning. I USA har
bessemerprocessen under de senaste tio åren varit stadd på
frammarsch, vilket sammanhänger med dess tekniska och
ekonomiska fördelar. De sistnämnda beror väsentligen på de
nu rådande relativt höga skrotpriserna; vid ett sådant
marknadsläge har som bekant bessemerstålet stark
konkurrenskraft jämfört med martinstålet. Ressemerstålet till-
verkas i USA för rörtillverkning i två varianter: otätat och
tätat, med följande huvudsakliga riktanalyser
C Si Mn P S
otätat........... 0,07 0,005 0,45 0,081 0,023
tätat ........... 0,14 0,16 0,43 0,081 0,023
Det otätade bessemerstålet valsas i regel ut till band,
vilka utgör utgångsmaterialet för tillverkning av
motstånds-svetsade rör; det tätade stålet användes för tillverkning av
sömlösa rör. Desoxidationsprocessen har särskilt ingående
studerats; jämförande undersökningar mellan desoxiderat
(tätat) bessemerstål och basiskt martinstål har visat, att
dessa båda är likvärdiga i slagseghet vid olika (även låga)
temperaturer. Bessemerstål i rör användes för alla
ändamål, där ett stål med en sträckgräns av 24—38 kp/mnr och
en brottgräns av 42—65 kp/mm2 är lämpligt. För extremt
höga temperaturer och tryck, där vanligen ett legerat stål
användes, är bessemerstålet ej att rekommendera (Steel
15 nov. 1948). C S
Tennlods egenskaper. Försök har utförts i USA för att
bestämma olika tillsatsers inverkan på hållfastheten i
löd-tpnnfogar. Proven bestod av ett u-format band av
nickelsilver, fastlött vid en mässingsplåt; man bestämde den
dragkraft, som behövdes för att slita loss bandet.
Tenntillsats till bly ökar lödmetallens effektivitet snabbt,
med ett maximum vid 15 % tennhalt. En snabb
hållfast-hetsminskning inträder vid högre tennhalt, med ett
minimum vid 20 %. Härefter ökar hållfastheten åter långsamt,
med ett nytt maximum vid 60 % tenn, varefter en
minskning åter inträder. Tillsats av silver har vid låga halter
samma effekt som tenn; i motsats mot vad som vanligen
antas motsvarar dock en liten silverhalt icke en större
tennhalt. Tillsatser av antimon, kadmium och vismut har
icke visat sig ge lödmetallen någon egenskap av värde;
tvärtom ökar åtminstone de två senare metallerna fogens
sprödhet (Amer. Machinist 5 maj 1949). sah
Nya blindfastsättningar. För blindfastsättning har man
inom flygindustrin hittills använt explosiva nitar (Tekn. T.
1943 s. M 129) eller blindnitar, som utkragas på andra
sidan plåten med en särskild dom (Tekn. T. 1946 s. 279).
Nya metoder har nu framkommit. Enligt den ena insättes
plåtfjädrar i runda eller fyrkantiga hål, fig. 1; vid
indrivning av en fastsättningsskruv expanderar fjädrarna på
andra sidan plåten. Enligt en annan metod användes en
ihålig, invändigt gängad nit, fig. 2. Med ett speciellt
verktyg gängas en skruvtapp in i niten och ryckes därefter upp
ett kort stycke med stor kraft; övre delen av niten på
andra sidan plåten stukas därvid upp, medan gängorna i
nedre delen förblir oskadade och kan användas för
fasl-sättning av en skruv. sah
Fig. 1. Fjäderfäste.
Fig. 2. Blindnit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
