- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 79. 1949 /
654

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 24 september 1949 - Transportforskning, referat av Arne Sjöberg av föredrag av Y Simonsson, T Palander, T Åström, E Dellborg, T Leijon och K W Luhr

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

(654

TEKNISK TIDSKRIFT

måste därför ordna en dokumentationstjänst, som samlar
och ordnar de källor till upplysning i materiell form, som
kan användas för rådfrågning, studium och bevis. Genom
samarbete med transportkonsumenter, trafikverk,
trafikutövare och fabrikanter av transportredskap torde det
vara möjligt att åstadkomma en dokumentationstjänst, som
täcker det transporttekniska och transportekonomiska
området. En annan huvuduppgift för forskningsorganet är
"clearingen". Det lägges ned en myckenhet arbete på
forskning inom statliga verk, inom
Standardiseringskommissionen, inom näringslivets sammanslutningar och
branschorganisationer. Där pågå säkerligen många
värdefulla forskningsarbeten, som det icke finnes någon
anledning att störa eller försvaga, tvärtom. Men genom en
clearing, ett samordnande av likartade forskningsuppgifter
för att undvika dubbelarbeten, genom att insätta
forskningen på mellanled, som ännu icke varit föremål för
bearbetning, genom inventering av vad som är rätt och vad
som är fel inom ett visst delområde torde man från
början kunna få ett gott grepp på forskningen och kunna
uppställa en stomme för ett arbetsprogram för
transportforskningen (Y Simojjsson).

Ekonomi, politik och behovet av ekonomisk forskning

på transportområdet

Den tekniska forskningen med sina strävanden att
rationalisera transportväsendet måste gå hand i hand med en
ekonomisk forskning. Rationalisering är på
transportväsendets område ett teknisk-ekonomiskt problem, som
dessutom kan diskuteras mera fullständigt ocli realistiskt
endast mot bakgrunden av bestämda ekonomiskt politiska
målsättningar, alltså ett teknisk-ekonomiskt problem med
politisk bakgrund. Det svenska transportväsendet utgör
en organisatoriskt sammanhängande enhet. En förändring
på ett håll får verkningar på andra — kanske på de mest
oväntade — håll. Man kan därför aldrig nöja sig med att
betrakta en detalj; det är nödvändigt att se till hur helheten
fungerar och följaktligen reagerar.

För alla tekniska förändringar, som möjliggöras genom
ett koordinerat forskningsarbete, gäller givetvis att de kan
betraktas som tekniska framsteg endast i den mån de
bidrar till sådana förändringar av vårt samhälles
livsbetingelser, som vi själva finner önskvärda. Det beror
alltså av våra värderingar, om en teknisk förändring skall
kunna betecknas som ett framsteg eller inte. Ofta är det
mer eller mindre omöjligt att i förväg bedöma vilka
verkningar en ny teknisk process eller ett nytt tekniskt
förfaringssätt kommer att få — i synnerhet på lång sikt —
och följaktligen att ta ställning till hur den skall
värderas. Skulle de tekniska förändringarnas genomförande
göras beroende av att deras verkningar på samhället i dess
helhet först uppskattades och därefter värderades ur
samhällelig synpunkt, löper man risken av en tekniskt
stagnation. Man måste därför nöja sig med att låta de
begränsade företagsekonomiska synpunkterna, som betraktar
priserna på uppoffringar och resultat såsom riktiga uttryck
för den samhälleliga värderingen av produktionsfaktorerna,
varor och tjänster, avgöra, vilka tekniska förändringar som
är tekniska framsteg och som därför bör komma till
utförande. Räntabilitetssynpunkterna får med andra ord i
första hand vara dirigerande för den tekniska utvecklingens
inriktning.

Invändningar mot denna politik kan resas och har givetvis
många gånger framställts. Priserna godkännes icke av alla
som ett riktigt uttryck för uppoffringar och resultat. Många
slag av uppoffringar och resultat av tekniska förändringar
ta sig ofta icke alls några för företagen synliga prisuttryck
och komma följaktligen ej att påverka deras
ställningstaganden. Räntabilitetssynpunkten leder till en ofullständig
ekonomisk värdering av den tekniska förändringens
konsekvenser. På transportområdet har vi större anledning än på
något annat att understryka dessa invändningar. De enkla
räntabilitetssynpunkterna blir här mer än på andra håll
missvisande.

Endast företagens interna transporter ha i detta avseende
samma ställning som övriga delar av företagens
produktionsprocesser och kan följaktligen bedömas riktigt med
anläggande av samma begränsade synpunkter som för
produktionstekniken i övrigt. De externa transporterna
betjänar sig däremot av en för samhället gemensam
transportapparat. Denna gemensamma transportapparats
struktur betingar på en rad olika sätt uppbyggandet av
hela den samhälleliga produktionsapparaten och därigenom
också arten av den samhällsstruktur, i vilken vi lever.
I den mån vi som människor har bestämda önskemål om
arten av denna samhällsstruktur, är det klart, att vi icke
önskar sådana förändringar av transportapparaten, som
i detta hänseende har icke önskvärda verkningar. Vi har
med andra ord vissa politiska värderingar (politisk tagen
i vidaste bemärkelse) utifrån vilka vi bedömmer vårt
samhälles förändringar och alltså förändringarna i
transportapparaten, i den mån dessa är orsaken till de
förstnämnda förändringarna. Det är därför omöjligt att
komma ifrån att anlägga i vidaste mening politiska synpunkter
på alla problem, som har med transportväsendet att göra.
Först när man känner de politiska värderingarna, kan
man mera fullständigt bedöma ett transportproblem.

För den gemensamma transportapparaten blir också den
rent ekonomiska bedömningen av transportfrågorna
mycket mer komplicerad än på andra håll.
Prisdifferentieringen och prisstandardiseringen (taxedifferentieringen för olika
varor respektive taxeenhetligheten för ett större
trafikområde) gör, att priserna blir godtyckliga mått på de
uppoffringar, som följer med en viss transport. Ett högt pris
betalat av trafikanten behöver ej betyda en hög
kostnadsuppoffring för transportföretaget, som utför transporten.
Om en äldre transportmetod ersättes av en ny, som kostar
företaget mindre, behöver den metoden därför icke ur
vidare synpunkter betraktas som ett framsteg.
Prisbildningsstrukturen hos transportföretagen måste därför vara
känd, innan man kan bedöma de tekniska förändringarnas
värde. Annars kan man löpa risken, att det tekniska
ratio-naliseringsarbetet inriktas på förändringar, som endast
skenbart är förbättringar (dvs. därför att de bedömas ur
den rådande prisstrukturens, de bakomliggande
sammanhangen förvanskande synpunkt). Transportforskningen kan
därför icke komma ifrån att studera arten av den
prisbildningsteknik, som på transportväsendets område
kommer till användning. Prisbildningstekniken måste studeras
som en bakgrund för bedömningen av de rent tekniska
förändringarnas innebörd. Teknikens effektivitet kan med
andra ord icke bedömas utan att man känner till den
prisbildningsram, inom vilken den är inpassad.
Därutöver har prisbildningstekniken sitt intresse för sig.
Den kan bedömas på precis samma sätt som annan teknik.
Den är icke ett självändamål utan måste bedömas med
hänsyn till sin effektivitet, dvs. sin förmåga att skapa
en gynnsam relation mellan transportmedlets resultat och
uppoffringar. En synpunkt är därvid, att
prisbildnings-tekniken själv icke får skapa tendenser till fel inriktning
av den tekniska utvecklingen. En annan är, att den bör
skapa möjligheter till ett så fullständigt utnyttjande av
transportapparaten som möjligt samt en inriktning av detta
utnyttjande så, att framför allt de transporter utföras, som
kostar litet att utföra och som äro av största nytta
(T Palander).

Kommunikationstekniska synpunkter
pä rationaliseringsproblemet inom transportväsendet
Kommuniktionstekniken har att sysselsätta sig med de
olika kommunikations- eller samfärdsmedlens egenskaper
och utvecklingsmöjligheter och att söka bidra till
transportväsendets effektivisering. Härvid gäller det att
studera och utforska dels de enskilda elementens
funktionsförmåga hos varje kommunikationsmedel och det
samverkande resultatet därav hos kommunikationsmedlet ifråga,
dels och icke minst de olika kommunikationsmedlens
förhållande till varandra, verkan och återverkan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:34:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1949/0666.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free