Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 24 september 1949 - Böcker - Anmälan: Beobachtungen in Firn- und Ablationsgebit des grossen Aletschgletschers, av Sten Odenstad - Anmälan: Handledning för maskinhållare, av WS - Svenska Cementföreningen - SKF - AB Bolinder-Munktell - Nordiska granntidskrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(668
TEKNISK TIDSKRIFT
Firnlinjen definieras som den nivå, där den årliga
firntill-växten är noll. Den är gränslinje mellan glaciärens
ovan-förliggande tillväxtområde, firnområdet, där årligen
firn-tillväxt sker, och nedanförliggande ablationsområde, där
glaciärytan förlorar material genom smältning och
avdunstning. På Aletschglaciären ligger firnlinjen 3 050 m ö.h.
Liksom de svenska och norska glaciärerna avtar även de
alpina glaciärerna i storlek från sitt senaste maximum i
mitten av 1800-talet. Uppsatsen innehåller flera intressanta
och väldokumenterade uppgifter om glaciärerna. Sålunda
påpekas, att temperaturen stiger från ytan och nedåt och
att 0°-isotermen aldrig ligger djupare än (SO m. Därunder
råder trycksmältpunkten med temperaturen liggande i
närheten av 0° ända ned till berggrunden. Vidare
konstateras att isens strömning ner mot dalen sker betydligt
snabbare i glaciärens inre än på dess yta. Vidare göres
det sannolikt att glaciärälven, till följd av isens plasticitet,
redan på ringa avstånd från glaciärporten endast under
vissa betingelser kan strömma fram i en tunnel på
glaciärens botten; smältvattnet torde i stället söka sig fram i
tunnlar eller kanaler inuti glaciären på förhållandevis
ringa djup under dess yta.
I den andra uppsatsen redogöres för ett jordskred, som
inträffade år 1887 i den schweiziska staden Zug på
stranden av Zugersee, varvid 150 000 nr jord med hus och
människor flöt ut i sjön. Terrängen är låglänt invid
stranden, men utanför denna faller sjöbottnen hastigt till stort
djup. Marken är en deltabiidning, bildad av i sjön
utfallande vattendrag, och består i huvudsak av löst lagrad,
mer än 20 m mäktig, finkornig "Schlammsand", närmast
att beteckna som mjälig och något lerig mo. (Materialets
kornfördelning var 7,1 % med kornstorleken 2—0,2 mm,
76.8 % med 0.2—0,02 mm. 10.8 % med 0,02—0,002 mm
och 5,3 % med < 0.002 mm.) På skredplatsen är sanden
ren, medan den vid sidan därav innehåller organiskt
material. Orsaken till skredet anges vara överbelastning av
stranden vid ett kajbygge, som var förbundet med kraftigt
grundvattenfall, och utlöstes förmodligen genom pålning.
Skredmassor fördes mer än 1 000 m ut i sjön; överytans
lutning efter det att stillestånd uppnåtts var endast 4,4 %.
De delar av staden, som ligger utmed stranden på ömse
sidor om skredplatsen, ett 50 000 nr stort område, sätter
sig för närvarande med hastigheten 0,5 à 7 mm/år. Lokalt
förekommer under en på hel bottenplatta liggande byggnad
med grundpåkänningen 0,3 kg/cnr den maximala
sättningen 10.8 mm/år. Orsaken till sättningen anges vara
lastökningen tillfölje dels tidigare naturliga deltaöverlagring,
dels senare bebyggelse och allmänna grundvattensänkning,
allt på föga konsoliderat, finkornigt material med
betydande hall av organiskt material.
Båda uppsatserna är en intressant lektyr för en
geotekniker. För mig har studiet av glaciäruppsatsen därtill
verkat som välgörande svalka i sommarens värme.
Sten Odenstad
Handledning för maskinhållare, av Henning
Lönnemark. Jordbrukstekn. Inst. Medd. 202. 2:a uppl. Uppsala
1948. 68 s., 36 fig. 1 kr.
Skriften utgör en modernisering av den 1946 utkomna
första upplagan och behandlar olika former av
ma-skinhållningsverksamhet, maskinanskaffning, -skötsel och
-vård samt kostnadskalkyler och taxeberäkning. VVS
Svenska Cementföreningen, Malmö, ger i den 26-sidiga
broschyren "Formbyggnad för bjälklagsplattor"
anvisningar för formbyggnad till massiva betongplattor, "valvform",
i bostadshus. Att broschyren behandlar ett byggekonomiskt
viktigt ämne framgår av att formens andel i
byggnadskostnaden för en bjälklagsplatta är ca 30 %, under det
att betong och armering drar 35 % vardera.
SKF, Göteborg. Den 24-sidiga broschyren "Some facts
about SKF" ger många intressanta uppgifter om firmans
världsomspännande verksamhet.
AR Rolinder-Munktell, Eskilstuna, har utarbetat en
88-sidig "Reservdelskatalog för traktor typ BM-10" med
mycket tydliga och omsorgsfullt utförda "exploderade" bilder.
Katalogen kan härigenom även göra tjänst som
monteringsanvisning.
Nordiska granntidskrifter
Bohn. A O: Befugtningsproblemer inden for asfalt- og
tjærevejbygningen. Ingeniören 1949 h. 32 s. 633—637.
Rosenberg, T: Crænsfladeproblemer. Ingeniören 1949
h. 32 s. 637—639.
Koefoed, j: Molekularteoretiske betragtninger. ingeniören
1949 h. 32 s. 639—640.
Dam, F: Husholdningens mekaniske hjælpemidler.
Ingeniören 1949 h. 32 s. 641—643, 646—647.
Bredahl SøRiENSEN, K E: Finbearbejdning ved slibning.
Ingeniören 1949 h. 33 s. 649—655.
Knuth-WiNTERFELT, E: V alg af konstruktionsstål ud fra
kendskab til egenskaberne ved hærdning. Ingeniören 1949
h. 33 s. 657—661.
GlaUSSEN, F: Faglært contra ufagUcrt arbejdskraft.
Ingeniören 1949 h. 33 s. 662—667.
MønsTed, J M: Deformationer på grund af uensformig
temperatur. Ingeniören 1949 h. 34 s. 669—672.
Wiss ing, K: Nye brandhanetyper i Danmark. Ingeniören
1949 h. 34 s. 673—678.
Hamberg, II: Byplanundervisningen på den tekniske
høj-skole. Ingeniören 1949 h. 34 s. 680—681.
Rasmussen, A M: 1’crmanente magneter. Ingeniören 1949
h. 35 s. 685—694.
OsTENKKIJ). chr.: International kongres vedrorende
for-spændt beton. Ingeniören 1949 h. 35 s. 695—698.
Christens|en, P V: Ny lösning af et gammelt problem.
Telefoncentral uden linierelaiser. Ingeniören 1949 h. 35
s. 699.
•lAlRLE, P-0: Byggnadsekonomins arbetsfält. Tekn. Fören.
Finl. Förh. 1949 h. 7 s. 97—100.
Göthberg, E: Oljedimsmörjning. Tekn. Fören. Finl.
Förh. 1949 h. 7 s. 100—106.
Hërnberg, R: Prisbildning i verkstadsindustrin (på finska).
Tekn. Aikl. 1949 h. 14—15 s. 293—299.
Laurik ainen, J J: Nivellering av andra ordningen i
Finland (på finska). Tekn. Aikl. 1949 h. 14—15 s. 300—304.
Arkonsuo, M V: FJektronmikroskopet (på finska). Tekn.
Aikl. 1949 h. 14—15 s. 305—310.
Ky:rklund, H: Försök med inhemska flytande bränslen
(på finska). Tekn. Aikl. 1949 h. 16 s. 317—322.
RuhtimXki, V I: Svetsning av aluminium (på finska)
Tekn. Aikl. 1949 h. 16 s. 323—325.
OoLLAN, Y .1 Cl.: Värmepumpen i praktisk användning
(på finska). Tekn. Aikl. 1949 h. 16 s. 325—327.
Rafeli, A: Nomogram för val av kul- och rullager (på
finska). Tekn. Aikl. 1949 h. 16 s. 328.
GrøINNINGSÆTER, 1: Litt om de krav som stilles til
trek-kraftaggregater for de norske jernbaner. Tekn. Ukebl.
1949 h. (28—) 32 s. 445—454.
LARSSEN, L: Skråsjakter og deres avsenkning i fast fjell.
Tekn. Ukebl. 1949 h. (28—)’ 32 s. 455—458.
Liied, F: Kommunikasjon ved elektromagnetiske bolger.
Tekn. Ukebl. 1949 h. 33 s. 461—474.
Ræder, N: Statistikk i industrien. Tekn. Ukebl. 1949
h. 34 s. 477—488.
BjøRNSETh, F: Hvilke projeksjonsfeil kan tolereres ved
ekonomisk oppmäling? Tekn. Ukebl. 1949 h. 34 s. 489—
490.
Lösnummer av de nordiska ingenjörsföreningarnas tidskrifter kan
rekvireras genom insättning av 1,50 kr. på Teknisk Tidskrifts
postgirokonto 1102.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
