Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 1 oktober 1949 - Nutida synpunkter på kolvmotorbränslen, av F L Garton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 oktober 1949
669
Nutida synpunkter på kolvmotorbränslen
Den sporre, som de militära behoven under det
senaste årtiondet utgjort, har givit upphov till en
utveckling av stor praktisk betydelse, vilken lett
till förbättringar i effekt, ekonomi och
driftsäkerhet hos de olika typerna av
förbränningsmotorer. Generellt sett, medger användningen av
bättre bränslen en ökning av effekt och ekonomi,
under förutsättning att motorerna är så
konstruerade, att de kan dra fördel av dylika
bränslen. Dessa har däremot en relativt liten verkan
på driftsäkerheten, medan det ifråga om
smörjoljor mera är fråga om driftsäkerhet än effekt
och ekonomi, i det att oljor av hög kvalitet
medger längre tid mellan översynerna. Detta
uttalande bör kanske inskränkas såtillvida, att kvaliteten
på diesel- och gasturbinbränslen har ett större
inflytande på driftsäkerheten, än vad fallet är med
bensinerna. Det är här lämpligt att nämna det
intima sambandet mellan bränsle och
smörjmedel beträffande slambildning, slitning etc.
Länge ansågs det, att slambildning i motorns
oljesystem till stor del berodde på smörjoljan.
Numera vet man, att detta icke alltid är sant.
Beck- och sotavsättningen på kolvmanteln t.ex.
kan delvis bero på att olämpligt bränsle använts;
i dieselmotorer kan sot, som bildats i
förbränningsrummet, ta sig ned i smörjoljan osv.
För närvarande och under de närmaste åren
kommer kvalitetsfrågan att sammanhänga med
den över hela världen rådande knappheten på
bergoljeprodukter. Denna knapphet är i viss
utsträckning beroende på att oljefält och
raffinaderier utsatts för ödeläggelse under kriget samt
av den för närvarande ringa tillgången på
tankfartyg. Det inses emellertid inte allmänt, att
medan världsproduktionen av bergoljeprodukter
var ungefär 36 % högre under 1947 än under
1941, så har efterfrågan i synnerhet på
bensin-och brännoljefraktionerna ökat i ännu högre
grad. En stor del av denna ökning i efterfrågan
hänför sig till USA, vilket land var exportör av
olja före 1939 men nu är importör. Öppnandet
av oljefälten i Mellersta Östern kommer att
möjliggöra en avsevärd ökning i produktionen, men
det största problemet är nu kapaciteten hos
raffinaderierna, vilka har svårt att få stål för ut-
Bearbetning av föredrag i avd. Mekanik den 8 mars 1949.
Mr F L Garion, London
621.43.019 : 662.753.12
byggnad. Bristen på bergoljeprodukter kommer
därför att fortsätta, tills de olika
raffinaderibyggnads- och utvidgningsprojekten slutförts.
Den ökade användningen av Mellersta Österns
råvaror jämte de i större utsträckning tillämpade
katalytiska krackningsprocesserna för att öka
produktionen av högoktanig bensin kommer att
resultera i två betydande tendenser i
kvalitetshänseende. I första hand kommer
medelsvavel-halten att stiga. Det är naturligtvis möjligt
att genom viss behandling minska denna, men
detta är dyrbart och innebär ett lägre utbyte.
Sådan behandling bör därför undvikas, såvida
den icke är absolut nödvändig. Erfarenheterna
under kriget visade, att i vissa fall onödigt låga
siffror hade angivits för svavelhalten i
förkrigs-specifikationerna. För det andra kominer en
ökning i produktionen av butan att uppstå. Olika
metoder att utnyttja denna butan såväl vid
tillverkningen av kemikalier som för andra
ändamål håller på att undersökas. Man har bl.a.
koncentrerat uppmärksamheten på möjligheten att
öka butanhalten i motorbensin, vilket
naturligtvis kommer att höja bensinens ångtryck. Med
den kännedom man nu har om ånglås, verkar
det dock, som om olägenheten med högt
ångtryck reducerats. Det är viktigt, att dessa två
tendenser inses av motorfabrikanterna, då det
endast är genom ett nära samarbete mellan
mo-tor- och oljeindustrierna, som man kan försäkra
sig om ett gott utnyttjande av alla möjligheter
och därigenom göra den gemensamma kunden,
de som använder motorerna, den största tjänsten.
Leveranssituationen kan också påverkas
genom tillkomsten av gasturbinen. Det är
sannolikt att man ganska snart lyckas konstruera
gasturbiner för stationärt och marint bruk, som
kan drivas med högre fraktioner, t.o.m. med
relativt tjocka eldningsoljor, i vilket fall
leveranssvårigheterna minskas eller helt bortfaller.
Nu användes emellertid för flyggasturbiner
bränslen av fotogentyp. En övergång i stor skala
från flygbensin till flygfotogen, då man alltså får
ta hänsyn till de kvantiteter som erfordras för
omfattande militära behov, skulle innebära
betydande omläggningar av den nuvarande
raffineringsdriften, och därmed även stora
kapitalutlägg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>