Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 1 oktober 1949 - Nutida synpunkter på kolvmotorbränslen, av F L Garton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(672
TEKNISK TIDSKRIFT
knackningsförloppet, men ingen klarhet erhölls,
huruvida ansvaret ligger hos alkylperoxiderna
eller den kväveperoxid, som också konstaterats i
gasprov tagna från förbränningsrummet.
På förslag av professor R G W Norrish vid
Cambridge-universitet utfördes en del
experiment för Shell av Ricardo & Co., varvid en motor
kördes med "syntetisk" luft, som innehöll argon
i stället för kväve. Denna syntetiska luft
orsakade en mindre ökning i bränslets högsta
användbara kompressionsförhållande, dvs. bränslet
visade tydligt en mindre ökning i
antiknack-ningsvärdet. Det misstänktes, att denna ökning
berodde på det lägre specifika värdet hos argon.
Ett följande prov, varvid en blandning av argon,
koldioxid och syre med samma specifika värme
som luft användes, lämnade samma resultat som
med enbart luft och visade sålunda, att
knackningen icke har samband med eventuell
förefintlighet av kväveperoxid.
Inre kylning
Knackning inträffar, när temperaturen och
tätheten hos "slutgasen" i förbränningsrummet når
sådan nivå, att självantändning av den
oförbrända "slutgasen" äger rum. P>tt sätt att minska
denna temperatur är att införa ett inre
kylmedium, såsom vatten, i cylindern. Vattnets
inflytande beror dels på dess höga
ångbildningsvärme, dels på dess höga specifika värme.
Vattnets kylverkan medger en ökning av
förkom-pressortrycket i flygmotorer med åtföljande
effektökning. Då vattnet icke är ett bränsle, är
effektökningen begränsad, men genom att.
använda blandningar av vatten och metyl- eller
etylalkohol kan en betydande effektökning
erhållas. Dessa blandningar har också den fördelen,
att fryspunkten är låg, vilket är en mycket
nödvändig egenskap vid användning i flygplan.
Blandningen införes vanligen mellan
förkompressorn och inloppsventilen.
Inre kylmedier kan också vara till nytta
såtillvida, att de vid delbelastningar medger
användning av flygbensin med lägre oktantal.
Kylmediet tillföres då under flygplanets start i
stället för det extra bränsle, som annars användes
för att då ge en rik bränsleluftblandning.
Inre kylmedier har också föreslagits för
användning i bilmotorer, och prov pågår med en
anordning avsedd att anbringas mellan förgasaren och
inloppsröret. Då bilmotorer mestadels normalt
arbetar vid delbelastning, skulle det även i detta
fall vara möjligt att använda bensin med lägre
oktantal, och kylmediet behövde endast införas
vid större spjällöppningar. Den vätska, som
användes, är en blandning av vatten, metylalkohol,
etylvätska och en liten tillsats av ett
antikorro-sionsmedel. Som ett alternativ håller man även
på att pröva en förgasare för två olika bränslen
tillförda från en dubbel tank, innehållande ben-
siner med högt resp. lågt oktantal, för att möta
olika oktanfordringar igenom hela
belastningsskalan. Vid hög belastningsgrad tillföres endast
det bränsle, som har högt oktanvärde vid lägre
belastningsgrad tillföres det andra bränslet.
Ventilkorrosion
Etylvätska innehåller förutom blytetraetyl även
tillsatser för alt avlägsna blyföreningar från
förbränningsrummet. Blytetraetyl bildar under
förbränning blyoxid, som har mycket hög
kokpunkt och som därför lätt bildar avsättningar
på ventiler, tändstift och andra ytor i
förbränningsrummet. Tillsats av etvlendibromid till
blytetraetyl orsakar, att det mesta blyet bildar
bly-bromid under förbränningen i stället för blyoxid.
Blybromid har en kokpunkt av + 918°C, vilket
är lägre än den maximala
förbränningstemperaturen, och det mesta av blyet kan sålunda
avlägsnas med avgaserna. Medan etylendibromid
användes i flygetylvätska, kan den billigare
etylendildoriden användas i etylvätska för
bilbensin. Blyklorid kokar vid + 954°C och är
därför något mindre flyktig än blybromid.
Ehuru större delen av blybromiden resp.
bly-kloriden avgår från motorn med avgaserna, kan
små kvantiteter blandade med blyoxid stanna
kvar i motorn och avsätta sig på bl.a.
avlopps-venlilerna. (På grund av sin högre smältpunkt
kommer blyoxiden naturligtvis att utgöra den
största delen av avsättningarna.) Vid de höga
temperaturer, som här kommer i fråga, kan de
bildade avsättningarna förorsaka sämre tätning
samt fastbränning. Problemet att motstå blyets
angrepp är av metallurgisk art, och svårigheten
kan i viss utsträckning övervinnas genom
användning av lämpligt ventilmaterial, ehuru detta
medför någon ökning av ventilkostnaden.
Auste-nitiska stål, innehållande stora proportioner
nickel och krom, ger nästan fullständigt skydd mot
attacker av blyföreningar, och Brightray, en
legering av 80 % nickel och 20 % krom, användes
också, under det att Silchrome I har dålig
motståndskraft mot korrosion av blysalter vid hög
temperatur. Denna olägenhet kan delvis
övervinnas genom användning av ytskikt
bestående av stellit. Shells forskningslaboratorier i
Thornton har utexperimenterat ett tredubbelt
skyddsskikt bestående av nickel, kobolt och
aluminium, som lämnat lovande resultat vid prov
med flygmotorventiler. Fig. 8 visar resultat av
prov med en oskyddad ventil och med en ventil
beklädd med nickel-kobolt-aluminium.
Förtändning
Förtändning sammanblandas ofta med
knackning. Den kan ha samma förstörande
verkningar på kolvarna som knackningen, men är till
ursprunget helt olika. Förtändning är en
antändning av bränsle-luftblandningen i förbrännings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
