Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 1 oktober 1949 - Nutida synpunkter på kolvmotorbränslen, av F L Garton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 oktober 1949
675
Fig. 12. Ångtryckskurva
för en typisk flygbensin.
atmosfärtrycket varierar ined höjden och genom
att jämföra denna kurva med fig. 12, kan man
sluta sig till att vid + 15°C lufttillskottet skulle
uppgå till värden, som framgår av tabell 1. I
praktiken minskar naturligtvis lufttemperaturen
med höjden, vilket förorsakar en minskning av
ångtrycket, och om man till exempel tar en
temperatur av —5°C vid 10 000 fots höjd, så ökas
lufttillskottet från 72 % vid + 15°C till 90 %
vid —5°C. Dessa siffror visa därför, att
vederbörlig hänsyn måste tas till den lösta luften,
så snart det är fråga om ånglås.
De data, som lämnas i tabell 1, förutsätter, atl
jämviktsförhållanden uppnåtts. Under ett
flygplans stigning faller ofta bränsleteniperaturen
långsammare än den omgivande
lufttemperaturen, och vidare visar luft benägenhet att
kvar-1)1 i i övermättad lösning i påfallande grad;
denna senare faktor ökar lufttillskottet utöver
de lämnade siffrorna.
De exempel som nyss diskuterats hänför sig till
förhållanden vid flygplan. Vid bildrift blir det
fråga om mycket lägre höjder, vanligen högre
temperaturer och flyktigare bensiner, varför den
lösta luftens medverkan till ånglås är i
motsvarande grad mindre.
I inledningen nämndes bilbensinens benägenhet
till större flyktighet. Detta behöver icke leda till
svårigheter med liknande ånglås. Genom
variation i ångtrycket under olika säsonger — mer
butan inblandas i bensinen under de kallare
månaderna och mindre under sommaren - kan
den totala mängden butan ökas. För närvarande
kan bränslepumparna utan svårighet hantera
avsevärda kvantiteter ånga. Önskvärt är, att
bilfabrikanterna noga beaktar såväl konstruktionen
av bränslepumparna från denna synpunkt som
ock planeringen av bränslesystemet för att
undvika skarpa krökar och areaändringar samt onö-
Fig. 13. Variation i det
atmosfäriska trycket
med höjden.
Tabell 1. Bränslegasens och den lösta luftens andelar i det
totala trycket
Temperatur Höjd Luft Bränsle
°C fot % %
15 havsytan ..................80 20
15 10 000 ........................72 28
15 20 000 ........................57 43
15 30 000 ........................35 65
— 5 10 000 ........................SK) 10
dig uppvärmning av bränsleledningen genom
ledning eller strålning från varma delar av motorn.
Dieselbränslen
För närvarande fordrar ett avsevärt antal av de
dieselmotorer, som är i drift, ett destillatbränsle
av brännoljetyp; i USA användes faktiskt i vissa
fall t.o.m. ett bränsle av fotogentyp. Även de
stora maskinerna med låga varvtal bränner
normalt bränslen innehållande ganska stora delar
lättare fraktioner. Numera efterfrågas
bränn-oljan även på många andra områden. Den
användes i stor utsträckning som bränsle för
oljeeldning, speciellt i Sverige och USA.
Konsumtionen i USA för detta ändamål har ökat med 68 %
mellan 1941 och 1947. Antalet lokomotiv med
dieselmotorer på järnvägar i USA har ökat från
800 år 1940 till mer än 4 000 år 1947,
innebärande en ökning av mer än 150 % i
konsumtionen av destillatbränslen för detta ändamål.
Brännoljan användes också som
utgångsmaterial i katalytiska krackningsanläggningar vid
framställning av bensin med högt oktantal. Det
vore därför önskvärt med hänsyn till hela
försörjningsfrågan, om mindre brännolja och i
stället en större del av destillationsåterstoden
användes i bränsle för dieselmotorer. Då
återstodsbränslen vanligen är billigare än brännoljan
skulle detta innebära en viss penningbesparing
för konsumenten. Vidare kommer den hastigt
stigande efterfrågan på brännolja att öka
svårigheterna att avskilja den relativt ringa delen
av brännoljan som har högt cetantal, för
användning i motorer som är känsliga för bränslets
tändningskvalitet, och det är därför viktigt, att
cetanfordringarna hos de känsligare typerna av
bilmotorer hålles så låga som möjligt. Som
senare påvisas, blir detta icke enbart till nackdel
för konsumenten.
Tändegenskaper
Under en del år har cetantalet använts som ett
mått på tändningskvaliteten på dieselbränslen,
och på många håll har cetantalet ansetts ha
samma betydelse för dieselbränslen som
oktantalet liar för bensinerna. Cetantalet definieras
som den procentsats cetan i den blandning med
a-metylnaftalin, som lämnar samma
tändför-dröjning som provbränslet i provmotorn. Cetan
och a-metylnaftalin är referensbränslen med
hög resp. låg tändfördröjning. Cetantalet är där-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
