Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 1 oktober 1949 - Användning av pannbrännoljor såsom drivmedel för dieselmotorer, av Axel Norling - Diskussion, av G Camner, H Almqvist, I Troëng, R Pramer, G Karlbom, P Hamilton, Johansson, E Bernelius, E Christiansson samt Axel Norling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 oktober 1949
689
Civilingenjör Almqvist: När man på ett fartyg försett
med separatorer, tankar och förvärmare för normala oljor
går över till tjock brännolja är det naturligt att man
tycker det är besvärligt, ty anläggningen är ej utförd för
sådan olja. På ett norskt fartyg blev man för en tid sedan
nödsakad att övergå till tjock olja. För huvudmaskineriet
gick det bra med den separatorinstallation som fanns. För
hjälpmaskinerna gick det inte så bra.
Direktör Norling: Såvitt jag känner till körs
hjälpmaskinerna på "Auricula" med dieselolja. Man har ju ett
system där man kan använda båda slagen av oljor.
Huvudmaskineriet körs uteslutande på pannolja, men med
hjälpmaskinerna har man inte kommit så långt ännu. Det blir
maskintillverkarnas sak att konstruera om de hastigt
gående hjälpmaskinerna på sådant sätt att de även kan
användas för tung olja.
Civilingenjör Beknielius: Det svar som jag har fått gällde
närmast rengöringen av separatorerna, men jag hade
framför allt tänkt på underhållet av själva motorn. Det är
tydligt att man måste göra kolvdragningar och andra
underhållsarbeten, och det är då klart att man får ut en hel
del av den tjocka oljan, vars viskositet är sådan att oljan
är kletig vid normal temperatur. Jag tror inte att
maskin-personalen blir så glad över att behöva arbeta med den
oljan. Man kan göra rön och uppfinningar som gör att
en motor går väldigt bra, men sedan är frågan, om man
kan få folk att arbeta med den. Särskilt om det i det här
fallet visar sig att cylinderslitningen blir större — den
beror ju på föroreningar, och de skall såvitt möjligt tas
bort — blir det svårt att få personalen att acceptera det
nya systemet.
Man måste också tänka på att man på en hel del fartyg,
särskilt tankfartyg, har mycket kort tid på sig i hamn för
överhalningar. Det kan kanske uppstå svårigheter om det
visar sig att man oftare än tidigare måste göra
kolvdragningar för att se över kolvringar osv.
Blir oljan tjock och smetig vid vanlig temperatur, då tror
jag det blir svårt att få personalen att stanna kvar i
maskinrummet, om man inte skall ge den gratifikationer och
extra smutsprocent.
Civilingenjör E Christlwsson: Från redarnas synpunkt
är en del frågor kanske inte lika klara som från Norlings
synpunkt. Det är alldeles självklart att separatorindustrin
har att emotse en ytterligare utveckling, om alla
Lloyds-registrerade dieselmotordrivna fartyg går över till tjock
brännolja, och jag tror nog att problemet kan vara löst
ur separatorsynpunkt, men nu vill jag vara litet kritisk
och för ett ögonblick endast se till nackdelarna. Jag är
för min del övertygad om att det inte dröjer länge förrän
en stor del av de motordrivna fartygen är försedda med
anordningar för användande av tjock olja, men jag anser
att de nackdelar, som redarna önskar eliminerade, bör
vidröras här, eftersom här finns så många som kanske
kommer att forska vidare i ämnet och hjälpa oss
ytterligare.
Det goda resultatet med personalens reaktioner i
samband med användandet av tjockare olja på "Auricula"
beror nog på chefens entusiasm och ungdom — han var inte
mer än 28 år. Det är klart att han hade ett kolossalt
intresse för experimentet och att han själv sade att det inte
var svårare att sköta maskineriet när man använde tjock
olja än när man använde dieselolja. Liksom Bernelius är
jag tveksam om hur det skall, bli med den saken i längden.
Man får vidare inte glömma att "Auricula" hela tiden
gick mellan Curacao och England och därför alltid hade
samma sorts brännolja. Om man går runt jorden och får
alla möjliga slag av oljor, så att man alltid måste tänka på
vilken förbränningstemperatur man skall ha när man
justerar insprutningen, innebär redan detta en komplikation
som kräver en del extra från folkets sida. Vidare har
"Auricula" djuptankar, och inte som våra fartyg i all-
mänhet endast bottentankar. I vårt kalla klimat kan det
behövas uppvärmning av oljan i tankarna, som kanske
ligger långt från maskineriet, och det medför en
komplikation i lagringsutrymmena vid användandet av tjock olja.
En annan sak som man inte kan förbigå är att proven
på "Auricula" visar en anmärkningsvärt hög
avgastemperatur, ända upp till över 350°. En sådan
avgas-teinperatur är ju synnerligen ovanlig för en dieselmotor,
där man i allmänhet rör sig bortåt 200°. I vanliga fall
använder man alltså en större del av värmet till nyttigare
ändamål än att blåsa ut det i atmosfären. "Auricula" har
ju också, om jag inte minns fel, haft ett halvt ton större
bränsleförbrukning per dygn med tjock olja än med
dieselolja, vilket innebär ytterligare komplikation. Man bör ju
för övrigt också tillsätta varmvatten till separatorerna för
att öka avskiljningsförmågan. Över huvud taget måste man
tillsätta mera energi för att få ut den fulla effekten på
propelleraxeln om man har tjock olja än om man har
dieselolja. Även separatorerna och pumparna kräver energi
och medför således förluster.
Vidare måste ju hjälpmaskineriet drivas med dieselolja,
och likaså fordrar köket dieselolja för de brännare som
där används. En del av vad man sparar på alt använda
tjock olja i motorn går därigenom förlorat på andra sätt.
Man måste ju ha tankar både för den tjocka oljan ocli
för dieseloljan, och detta fordrar separata rörsystem. Del
medför ytterligare komplikation. Vad redarna nu
framför allt väntar av diesel- och separatorindustrin är att de
skall undersöka om vanliga tvåtaktsmotorer —- och helst
även hjälpmaskineriet och köket — kan drivas med den
pannbrännolja som man kan få runt om i världen, alltså
inte någon speciell olja, utan vilken pannolja som helst,
naturligtvis inom vissa gränser. Detta är en uppgift som
det återstår för ingenjörerna att klara av innan redarna
blir alldeles övertygade om fördelarna av att använda den
tjocka oljan.
Civilingenjör BEKNEJLius: Hur stora mängder av
föroreningar kan man avskilja ur de tjocka oljorna? Det måste
vara förenat med ett stort manuellt arbete all rengöra
separatorerna. Det kan vara svårt redan med tjocka
dieseloljor, speciellt nu, då dieseloljorna har varit starkt
förorenade. Jag har fått rapporter från ett fartyg där man
har måst rengöra separatorerna var tjugonde minut, ocli
det är litet för ofta. Det är emellertid en fråga om hur
stora slamrum man har i separatorerna.
Om oljan innehåller mycket stora mängder föroreningar
minskas den nyttiga volymen av den olja man köper, och
om man dels måste betala för föroreningarna och dels
måste vidkännas kostnader för att skilja ut dem, måste
detta naturligtvis ha sin inverkan på ekonomin. Det skulle
också vara intressant att höra om det finns några
självrenande apparater.
Direktör Norling: Det är klart att en hel del av
föroreningarna kan spolas ut genom vattentillsättning i
purifi-katorn. Även vid användande av vanlig dieselolja kan man
få in en hel del föroreningar, som nödvändiggör en
rengöring. När man har behövt rengöra alltför ofta har nog
felet i allmänhet varit att man har använt för små
separatorer och att separatorerna icke har körts vid tillräckligt
hög temperatur.
Jag nämnde också att vi har en munstycksseparator, som
kan användas exempelvis för fiskolja och limvatten vid
valfångst, där man har mycket stora slammängder. I de
stora munstyckena kan det gå ut upp till 2 000 1/h vatten.
Man kan vidare tillsätta varmvatten när man skall rena
pannoljan, men det blir komplicerat och dyrbart. När man
har flera kulor, som bildar ett batteri, kan man flytta
över den kula, som rengörs, till ett särskilt rengöringsbord
och låta en annan kula arbeta under tiden. Emellertid
har reningen av den tjocka oljan inte medfört några
större svårigheter än reningen av dieseloljan, åtminstone
enligt de erfarenheter som Anglosaxon har gjort.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
